Det kan låta som en märklig uppgift att ge dig själv medan du fortfarande är sund, frisk och kanske har årtionden kvar att leva: Vad ska hända med mina saker när jag inte finns här längre? Men kanske är det just nu frågan hör hemma.
Inte bara för dina efterlevandes skull, så att de inte står med en enorm röjningsuppgift i en svår tid, utan också eftersom ett hem med färre saker kan göra vardagen lättare.
Marianne Gammelgaard är organiseringsexpert och känd från det danska TV 2-programmet ”Vi drunknar i röra”, där hon genom fyra säsonger har hjälpt en lång rad danskar att få ordning på röran i bostaden.
Läs även: Så maxar du ytan i ett litet badrum – 5 smarta inredningsknep
Hon menar att vi alla ska börja rensa långt innan vi blir gamla och börjar tänka på att vi ska lämna det här livet.
– Det är aldrig för tidigt att börja. Enligt min mening borde du redan ha börjat i går, för det finns ingen anledning att ha en massa saker som du inte längre använder.
Vi har genom ett långt liv ofta fyllt både källare och vind, eftersom vi då slapp fatta beslut om våra saker längs vägen, och eftersom vi samtidigt tror att vi kan få användning för sakerna vid ett senare tillfälle. Sanningen är att vi inte har lärt oss att göra oss av med saker, säger Marianne Gammelgaard.
Hon påpekar att generationer som växte upp med föräldrar som mindes kriget lärde sig att spara och återanvända, eftersom man aldrig visste när något kunde bli nödvändigt. Senare blev det lättare att köpa nytt, och samtidigt fick saker ett statusvärde.
– Vi har skaffat och skaffat och inte gjort oss av med något, och därför har vi hamnat i överflöd.
Den stora arvsdagen
Okej. Vad är då första steget om man gärna vill komma i gång med att rensa upp bland en kanske svåröverskådlig mängd saker? Marianne Gammelgaard har uppfunnit det hon kallar ”stora arvsdagen”, som hon uppmanar till att få in i kalendern.
Första steget är att få med barn, annan familj eller vänner i laget – fler händer gör arbetet lättare, och vår koncentration tar slut snabbare än vi tror.
– Många säger att de nu avsätter en helg för att få ordning på huset, men verkligheten är att vi inte kan röja upp en hel dag. Sikta på att du kan röja upp och sortera i en och en halv till två timmar om dagen – resten av tiden ska du använda till att lägga på plats och skicka vidare sådant som sorterats bort.
Har du familjen med kan ni hinna mer, och då kan du som huvudperson koncentrera dig på att sortera, säger Marianne Gammelgaard.
Det andra och kanske ännu viktigare skälet att bjuda in familjen är att det ger möjlighet att dela med sig av det man har sparat. Som den svenska författaren Margareta Magnusson, som står bakom konceptet ”Swedish Death Cleaning”, säger: Det går att ge med varm hand.
– Oavsett om det handlar om en vas, en tavla eller pengar, är det trevligare att få det av en levande person som gärna vill ge det vidare än av en död. Samtidigt är det också fint för den som ger att se att människor blir glada.
Marianne Gammelgaard råder dig att prata med dina efterlevande om de saker som du eventuellt går och sparar på, eftersom du tror att någon gärna vill ta över dem. Kanske är det inte alls så.
– Man måste våga ta snacket om de saker man har. Om du har samlat på en servis i 22 år som dina barn egentligen tycker är något av det fulaste som finns, vem går du då och sparar för?
Och du ska inte bli ledsen eller arg om dina barn är ärliga. Jag tycker faktiskt att det är mer respektfullt att säga nej tack än att ta emot något som man innerst inne inte vill äga. Bara för att du tycker att något är det vackraste i världen är det inte säkert att andra tycker samma sak.
Läs även: Drömhuset blev till salu – då köpte systrarna det ihop: "Det har blivit ett familjeprojekt"
Börja med det enkla
När du väl sätter i gång med röjningen, börja gärna med de enkla sakerna. Köket till exempel, där det inte är lika många känslor förknippade med de saker som du ska ta ställning till.
Gör fyra högar: en för det du vill behålla, en för det som ska skänkas bort, en för återvinning och en för det som ska slängas. Se till att hålla ett visst tempo, känn efter i magen och agera utifrån känslan. Om du använder mer än 10 sekunder på en sak kan den hamna i högen ”andra omgången”, som du kan ta ställning till igen senare.
– Det finns tre frågor du ska ställa dig själv: need, use, love. Vad behöver du för att ha en välfungerande vardag? Det är saker som en tandborste och en lampa.
Vad använder du? Använder du till exempel den raclettegrill eller juicepress som står i köksskåpet? Är svaret nej, så vidare med den. Och vad älskar du? Man kan mycket väl ha något som man varken behöver eller använder, men som man bara älskar.
Jag har själv en samling stora vackra glaskulor. Jag använder dem inte alls, men jag älskar att titta på dem, säger Marianne Gammelgaard.
Hennes erfarenhet är att något av det svåraste för folk att göra sig av med är dyra saker.
– När man har betalat dyrt för något har det ofta kostat på flera fronter - inte bara pengar, utan också tid och energi att tjäna pengarna, och därför är skuld och skam förknippade med att göra sig av med det.
Vissa har kanske gått all-in på en hobby som cykling, och nu står den dyra cykeln i garaget, för lusten kanske kommer tillbaka. Här handlar det om att ta ställning till var i livet du befinner dig just nu och inse att vissa saker hör till en dröm som du inte längre lever.
Detsamma gäller saker med stort affektionsvärde. I stället för att ta ställning slutar det med att många hyr ett förråd för gamla arvegods eller serviser, eftersom de inte förmår göra sig av med dem.
– På så sätt blir dyra saker ännu dyrare för att kanske aldrig bli använda.
Varför kan det egentligen vara svårt att komma i gång med att rensa upp? Marianne Gammelgaard menar att det bottnar i en beröringsskräck inför döden. När vi städar upp med tanken att våra efterlevande inte ska behöva stå med uppgiften, börjar det plötsligt handla om att vi ska lämna det här livet. Men så ska vi inte se på det.
Se det i stället som en kärlekshandling till din partner och dina barn – och ännu viktigare: som ett aktivt val i stället för ett bortval. Att rensa upp behöver inte vara en sorglig avveckling av livet. Tvärtom handlar det om livet.
- Fråga dig själv vilka saker du egentligen vill omge dig med i ditt liv. Vad använder du som gör ditt liv bättre? Och vad vill du ta med dig vidare utifrån där du står i dag, säger Marianne Gammelgaard, som upplever att en ”dödsstädning” inte gör människor ledsna. Tvärtom kan den ge mer livsglädje, eftersom röran inte längre tynger.
- Folk blir faktiskt gladare i livet och får mycket mer lust till vardagen, eftersom röran inte längre tynger dem.
Oavsett om de har 50 eller fem år kvar går de ut i tillvaron lite lättare, eftersom tyngden är borta. Jag har aldrig upplevt någon som har ångrat att de har gjort sig av med något eller gett bort något.
Artikeln publicerades först hos Alt.dk, som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad.
