Hälsa

Omega-11: Fördelar med den okända fettsyran

Ny forskning pekar på att sillens omega-11 kan gynna hjärta, kolesterol och inflammation mer än man tidigare trott.

Sillmacka på en tallrik.
Sill har visat sig vara en god källa till omega-11.
Annons

Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner innehåller livsviktiga omega-3-fettsyrorna EPA, eikosapentaensyra och DHA, dokosahexaensyra, som kopplas till en rad hälsofördelar. Omega-3 samarbetar med parhästen omega-6 och tillsammans är de viktiga för bland annat blodet, hjärtat och immunförsvaret. Men en av fiskarna får extra mycket uppmärksamhet just nu, nämligen sillen. Den har visat sig innehålla extra mycket av de inte lika kända fettsyrorna omega-11.

— Omega-11 är enkelomättade fettsyror som finns i bland annat plankton och i fisk som äter plankton, till exempel sill och makrill, förklarar Oddrun Anita Gudbrandsen, professor på universitetet i Bergen i Norge.

Hon arbetar med flera pågående studier om omega-11, som finansieras av Hjertefonden, motsvarigheten till svenska Hjärt-Lungfonden, och den norska fiskerinäringen. Hennes forskargrupp har visat att omega-11 har en tydlig effekt på hjärt-kärlsystemet i djurförsök. Omega-11 sänker både kolesterolet och inflammationsnivåerna i kroppen. Just nu tittar man också på om människor som får ett tillskott med omega-11 i form av sillolja får samma effekt. Den studien väntas bli klar under 2026.

Kvinna i svart kavaj står vid ett podium och talar framför en presentationsskärm.
Oddrun Anita Gudbrandsen, professor på universitetet i Bergen, Norge.

Även vid Oslo universitetssjukhus har man forskat på omega-11-fettsyror och sett att det kan minska utvecklingen av skadliga plack i blodkärlen både hos djur och människor. På så sätt minskar risken för åderförkalkning. Det pågår studier även i USA och Japan.

Så får du i dig omega-11

  • Fettsyrorna omega-11 hittas främst i pelagisk fisk (fisk som lever i den fria vattenmassan, till skillnad från fisk som lever nära havsbotten).

  • De vanligaste pelagiska fiskarna i svenska vatten är sill/strömming, skarpsill och makrill. Även sardiner, ansjovis och tonfisk är pelagiska fiskar.

  • Sill från Nordatlanten innehåller extra mycket omega-11.

  • Sillolja med omega-11 finns också i vissa kosttillskott.

  • Det finns i nuläget ingen rekommenderad daglig dos för hur mycket omega-11 vi behöver.

Hälsoeffekter av omega-11

Oddrun Anita Gudbrandsen säger att forskningen om hälsoeffekterna av omega-11 är relativt ny.

— Det är särskilt den kolesterolsänkande effekten hos omega-11 som sticker ut. Omega-3 har en kolesterolsänkande effekt endast i mycket höga doser, medan omega-11 verkar vara mer potent även vid lägre doser. Den bryts inte heller ner lika lätt av syre, säger hon.

En annan skillnad är att omega-3 och -6 är livsnödvändiga (essentiella), fleromättade fettsyror som inte kan tillverkas av kroppen. Vi måste få i oss dem via kosten.

— Omega-11 är en grupp enkelomättade fettsyror som inte är essentiella. Vi klarar oss förmodligen alldeles utmärkt utan omega-11, även om den verkar ha positiva hälsoeffekter, säger Oddrun Anita Gudbrandsen.

Trots att omega-11 i dag inte klassas som livsnödvändig för oss, menar allt fler experter att man kan ha underskattat dess roll. Kanske har den en viktigare roll för människan än vi känner till och än så länge har man bara hunnit skrapa på ytan av uppstickaren.

– Den mest omtalade och verksamma av fettsyrorna i omega-11 är cetoleinsyra, säger Oddrun Anita Gudbrandsen.

Det är sannolikt den som ligger bakom den positiva effekten på hjärthälsan. I en studie såg man att blodfetterna sjönk med 50 procent efter tio veckors tillskott av sillolja.

Man har också sett att omega-11 verkar förstärka effekten av andra, nyttiga omegafettsyror i kroppen, till exempel omega-3. Hit hör också omega -7 och -9. Inte heller de klassas som livsnödvändiga för oss. Men omega-9 anses viktig för hjärthälsan på ett liknande sätt som omega-3, medan omega-7 främst anses viktig för våra slemhinnor och huden.

Olika omegafettsyror

  • Omega-3 och omega-6 är en grupp fleromättade fettsyror, medan omega-11 är en grupp enkelomättade fettsyror.

  • Omega-11 skiljer sig från omega-3 -fettsyror genom att kolkedjan är uppbyggd något annorlunda och enbart har en dubbelbindning.

  • Omega-3-fettsyrorna har fem eller sex bindningar. Antalet dubbelbindningar verkar ge fettsyrorna olika biologiska effekter.

  • Omega-3 och -6 är essentiella, det vill säga livsnödvändiga att få i sig via kosten.

  • Omega-11 anses i nuläget inte vara essentiell, men vissa forskare menar att det kanske kan komma att ändras i framtiden.

  • Ofta nämns även de enkelomättade fettsyrorna omega-9 och omega-7. De är inte essentiella.

  • De mest kända omega-3-fettsyrorna är EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra).

  • Den mest omdiskuterade omega-11-fettsyran är cetoleinsyra.

  • Oljesyra i olivolja är ett exempel på en omega-9.

  • Den vanligaste formen av omega-7 är palmitoleinsyra. Den finns bland annat i havtorn.

Källor: Livsmedelsverket, mfl

Det betyder siffran efter ”omega”

Det som skiljer de olika omegafettsyrorna från varandra är hur kolkedjorna som de består av är byggda och ihopbundna. Siffran efter ”omega” anger den första dubbelbindningens placering i kolkedjan.

— Alla fettsyrorna tas upp från tarmen och de ingår i våra cellmembran, som bygger upp cellernas skyddande hölje. Men fettsyrorna påverkar cellernas funktioner på lite olika sätt, säger Oddrun Anita Gudbrandsen.

Därför är det bra att äta en mix av fiskar med olika fettsyror för att hjälpa cellerna. Sedan tidigare vet man att det är viktigt att få i sig både omega-3 och -6 för balansens skull.

Exakt hur mycket sill vi behöver äta för att få i oss en hälsosam mängd av just omega-11 vet man inte idag.

— Den frågan funderar vi också på! Vi fortsätter att arbeta för att ta reda på det.

Sill från Nordatlanten

Det finns inget rekommenderat dagligt intag, det vill säga: vi vet inte hur mycket vi behöver och det är för tidigt att gå ut med rekommendationer när det gäller hjärtkärlhälsan.

— Än så länge kan man inte slå fast att det är en mirakelmedicin, däremot kan man gott äta mer sill av hälsoskäl, menar Oddrun Anita Gudbrandsen.

Enligt henne ger en sillfilé på 150 gram cirka fem gram omega-11, vilket kan räknas som ett bra tillskott.

Ett annat tips är att i möjligaste mån välja sill från Nordatlanten. Den har nämligen ett särskilt högt innehåll av omega-11 jämfört med sill från andra havsområden. Samma gäller makrill, som innehåller betydligt mer omega-11 än till exempel lax och torsk. En annan fördel är att sill från Nordatlanten är ett bättre miljöval än sill från hav längre bort.

Forskning om omegasyrorna

Omega-11 och psoriasis

Vissa enkelomättade fettsyror, som cetoleinsyra i sillolja, verkar ha en dämpande effekt på inflammation. Därför testar man om den har en dämpande effekt på den inflammation som uppstår vid psoriasis.

Omega-11 och torr eksemhud

Olja rik på cetoleinsyra har visat sig ha en hämmande effekt på inflammation i andra vävnadstyper och i ett projekt undersöker man om det även gäller på huden hos personer med atopiskt eksem och torr hud. Bland annat tittar man på om det minskar eksemets svårighetsgrad.

Omega-11 och alzheimers

Tidigare studier tyder på att cetoleinsyra kan bidra till ett hälsosamt åldrande genom att ha skyddande effekter mot hjärt-kärlfunktion, inflammatoriska tillstånd och diabetes. De uppstår ofta tillsammans med alzheimers och andra demenssjukdomar. Därför tittar man på om intag av cetoleinsyra kan ha en gynnsam effekt även på Alzheimers sjukdom.

Omega-11 och blodfetter

Djurstudier visar att sillolja har en bättre effekt på kolesterolnivåerna än omega-3-rik fiskolja. En nyligen genomförd studie på människor analyseras just nu.

Omega-11 och fetma, insulinkänslighet och fettlever

Intag av fisk och fiskoljor har upprepade gånger kopplats till minskad risk för att utveckla insulinresistens och fettlever, troligen genom att minska produktionen ämnen som driver inflammation i kroppen. I ett projekt undersöker man om oljor från sillavfall med ett naturligt högt innehåll av cetoleinsyra kan påverka tillstånd som hänger ihop med fetma, till exempel blodsockerreglering, insulinkänslighet och fettlever.

Källor: FHF, Fiskeri- og havbruksnæringens forskningsfond, forskning.no


Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos