Historiskt sett blev kvinnors hälsobesvär och symtom ofta diagnostiserade som hysteri. Ordet kommer från det grekiska ordet hystera, som betyder livmoder. Den rådande teorin var att livmodern ’vandrade’ runt i kvinnokroppen och skapade alla möjliga problem: ångest, smärta, låg energinivå, epilepsi – till och med blindhet kunde förklaras av en oregerlig livmoder.
Dessa ord skriver norska psykologen Ann-Marie de Lange i boken ”Kvinnehjernen — en hjerneforskers blikk på kvinners livsfaser” (svensk översättning: Kvinnohjärnan — en hjärnforskares blick på kvinnors livsfaser). Här förklarar hon hur kvinnans hjärna förändras genom livets övergångsfaser, och hur biologiska, genetiska och miljömässiga faktorer påverkar vår hjärna.
Kvinnor stämplades som hysteriska
I boken skriver hon om hur kvinnor som ville studera eller arbeta utanför hemmet kunde stämplas som hysteriska.
Många ansåg att sexuell frustration eller ”uterin missbelåtenhet” — alltså en föreställning om att livmodern blev ”missnöjd” om kvinnan inte hade regelbundet sex eller fick barn — kunde förklara det hysteriska beteendet.
Ogifta kvinnor, som inte fick sin ”naturliga” roll uppfylld genom äktenskap och barn, ansågs vara särskilt utsatta. Läkare ordinerade ofta äktenskap, regelbundet samlag och graviditet som botemedel.
— Kvinnor som var för högljudda, för självständiga eller för sexuellt frigjorda kunde snabbt stämplas som hysteriska. Det är svårt att överdriva hur starkt samhällets könsnormer formade förståelsen av kvinnohälsa. Kvinnor sågs först och främst som hustrur och mödrar, och hade ett långt mer begränsat handlingsutrymme än män, säger Ann-Marie de Lange.
Könshormonerna påverkar hjärnan
Forskaren berättar att hjärnan hos kvinnor och män i grunden är likartad i sin uppbyggnad och funktion. Men könshormonerna som förändras och rör sig i cykler är unika för kvinnor — och dessa påverkar hjärnan.
Hos kvinnor sänder hjärnan signaler till äggstockarna, som svarar med att producera hormoner som östrogen och progesteron. Dessa hormoner cirkulerar i blodet och når även hjärnan, där de påverkar processer kopplade till minne, sömn och humör.
— Under menstruationscykeln sker detta i ett relativt förutsägbart mönster, men i tiden som leder upp till klimakteriet förändras detta samspel. Äggstockarna slutar gradvis att producera hormoner i samma takt som tidigare, och svängningarna blir ofta kraftigare och mer oförutsägbara, förklarar Ann-Marie de Lange.
Läs även: Så vände Maria klimakteriet till sin starkaste tid: ”Det är nu kvinnans verkliga kraft börjar ta plats”
Klimakteriet är fortfarande tabubelagt
Perimenopausen (förklimakteriet) ses som en neurologisk övergång, inte bara en förändring i fertiliteten. När hormonnivåerna förändras, ändras alltså de förutsättningar som hjärnan arbetar under, och en del kvinnor upplever symptom som hjärndimma, sämre koncentration, sömnproblem och humörsvängningar.
— Jag tycker att det är viktigt att kvinnor får tillgång till bra information om vad som händer i kroppen och hjärnan i den här fasen. Många upplever symtom utan att veta att de hänger ihop med hormonförändringar, och bara att förstå detta kan i sig vara till stor hjälp.
Ann-Marie de Lange upplever att mycket kring klimakteriet fortfarande är tabubelagt, och det kan också vara en lättnad att veta att man inte är ensam om det man upplever.
— Håll koll på din egen hälsa och sök upp en läkare eller gynekolog och berätta om dina symtom och besvär, är hennes råd.
Läs även: Ta hand om din hälsa i klimakteriet – och må bättre än på länge
Den enskilda kvinnan kan inte göra allt
Efter menopausen, alltså tiden efter den sista menstruationen, lägger sig hormonnivåerna på en lägre men mer stabil nivå. Hur kvinnor upplever denna fas varierar, men för vissa kan det vara en lättnad att symtomen blir mindre intensiva.
— Det är dock en livsfas där vissa hälsorisker ökar. Det gäller bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och det vi kallar kardiometabola förändringar, vilka påverkar blodtryck, kolesterol och blodsocker, påpekar Ann-Marie de Lange.
Sådana förändringar hänger i sin tur ihop med hjärnhälsan på lång sikt. En ökad risk på gruppnivå betyder inte att detta gäller alla kvinnor, utan att forskningen ser en ökad risk när man undersöker stora grupper sammantaget.
Livsstilsråd som att äta hälsosamt, ha goda relationer och hålla sig aktiv genom livet är självklart bra för hälsan och banar väg för en god ålderdom. Men forskaren påpekar att alla inte har lika goda möjligheter att ”optimera” sina egna liv.
— Vad du själv kan göra beror på ekonomi, hälsa och livssituation.
Till exempel kan långvarig stress, omsorg om andra och ansvar för familjen över tid påverka hjärnhälsan. Här ser vi tydliga skillnader mellan kvinnor och män, bland annat på grund av roller och förväntningar i samhället.
— Vår hälsa formas dessutom i samspel med miljön runt omkring oss, och därför måste vi också rikta uppmärksamheten mot samhällets ramar. Vi kan inte lägga ansvaret för att förändra detta på den enskilda kvinnan, understryker Ann-Marie de Lange.
Ett exempel är kvinnor som befinner sig i den så kallade ”sandwichgenerationen” — alltså den livsfas där många kvinnor har ansvar för både barn och åldrande föräldrar. Detta är också en period då förklimakteriet och klimakteriebesvären ofta kommer som lök på laxen.
— Hormonella cykler, graviditet och klimakteriet är processer som är specifika för kvinnor, och vi vet fortfarande för lite om hur dessa påverkar hälsan på längre sikt.
Men en sak är säker. Det är bra för oss att få skratta mycket.
— Jag vet inte om ett gott skratt nödvändigtvis förlänger livet, men det finns ett fint citat som säger: ”In the end, it’s not the years in your life that counts. It’s the life in your years.” (Till syvende och sist är det inte åren i ditt liv som räknas. Det är livet i dina år.).
