Egentligen var det inte alls hit de ville. Drömmen om ett fritidshus innefattade saltvatten, åtminstone för Silja Nyhus. Hon och maken André bor till vardags på myllrande Grünerløkka och trivs utmärkt med sitt urbana vardagsliv, men Silja hade i flera år önskat sig en stuga med närhet till naturen och inte minst havet.
Därför dök inte den slitna villan från 1947 upp i hennes flöde när de på allvar satte i gång med stugletandet i början av 2020.
Det var efter en mindre lyckad stugvisning i en av flera sjönära fritidsbostäder som vänner tipsade dem om det lilla huset vid Tyrifjorden.
Läs även: Loppisfynd och vackra detaljer i funkislägenheten: "Har samlat på mig alla andras finaste saker"
– Jag tänkte nej, det här är inte alls det vi är ute efter, men vi kan väl titta ändå, säger Silja.
Det var mitt under pandemin, men hon och André lyckades ordna en privat visning. Eftersom hela landet i princip var nedstängt syntes inte en själ till i det stora friluftsområdet med en annars eftertraktad sandstrand.
Fjorden låg blank och stilla, och även om de tydligt kunde se att det gamla huset behövde lite kärlek, var det något som bara kändes rätt.
Till och med André, som från början hade varit något ljummen inför hela stugprojektet, blev plötsligt så lätt på foten, observerade Silja.
– Området påminde honom nog om en plats som hans familj hade ägt tidigare. Och det var då jag förstod att om det skulle bli något, var vi tvungna att slå till här. Läget är perfekt och stranden underbar – och vattnet MÅSTE ju inte vara salt? Dessutom älskar jag att renovera, och här kunde jag verkligen få utlopp för det.
Vad har vi gjort?
Silja och André lade ett bud med kort tidsfrist, och först när mäklaren ringde samma dag och sa att stugan var deras kom paniken.
– Vi tänkte att oj då, vad har vi gjort? Vi borde ju förstås ha haft fackfolk här som tittade på husets skick innan vi bestämde oss, säger Silja.
Lyckligtvis hade besiktningsmannen gjort ett bra jobb. Det fanns fukt i källaren och mycket var generellt i dåligt skick, men det var familjen förberedd på.
– Det var ett ganska stort jobb att ta sig an, men vi har tagit ett projekt i taget. Vi bestämde oss för att börja med övervåningen, där sovrummen ligger. När de blev målade och upprustade hade vi en plats att vara på medan de större projekten pågick, säger Silja.
– Vi kom fram till att vi var tvungna att få de tråkiga sakerna gjorda först, och av stuggrannarna fick vi rekommenderat en lokal hantverkare som dränerade på rekordtid. Vi investerade också i en avfuktare, så nu har källaren blivit det torraste rummet i huset, skrattar hon.
Läs även: Huset hade stått tomt i 30 år – så blev det familjens drömhem
Familjen fick också hjälp av hantverkare med att renovera alla slitna golv, för att sedan ta sig an badrummet, där tiden hade stått stilla sedan byggåret.
Nästa punkt på programmet var köket, som de rev ut själva. När hantverkarna hade hjälpt till med isolering och nya väggar var det André som installerade den nya inredningen, med stommar från Ikea och härligt retroblå luckor från Noremax.
Till för att användas
– Jag tycker att det är roligt att jag får odla en lite annan inredningsstil i stugan än hemma, säger Silja, som har hämtat mycket av inspirationen till stuginteriören från en australisk dramaserie:
– Handlingen i "A Place to Call Home" utspelar sig på 50- och 60-talet, och serien har väldigt cool interiör. Jag har hämtat många idéer därifrån. Jag gillar generellt 50- och 60-talsstilen, men vill inte ha det för plottrigt. Jag vill att det ska vara mysigt och försöker få till en bra stämning. Det ska vara «chill-vibe», säger Silja.
– Det är viktigt för oss att stugan ska vara en plats som används. Här vill vi kunna ta emot vänner, familj och barnbarn, och man ska inte behöva tänka att man hela tiden måste akta sig för något. Här ska det levas!
Bortsett från en modern designsoffa är det allra mesta av möbler och inredning köpt begagnat. Några möbler har till och med väntat länge på att Silja skulle förverkliga stugdrömmen.
– I en lägenhet i stan har man inte plats för all världens saker, men genom åren har jag stött på fina saker, som en vacker servis och en konstig, liten teakhylla, och tänkt att en dag får jag en stuga, och då kommer de att passa perfekt. Det gör de också, även om de fick tåla några år i källarförvaring!
Artikeln publicerades först hos Klikk.no, som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad.
Läs även: Paret längtade efter ett lugnare liv – flyttade till obebott timmerhus i skogen
Mest läst just nu
-
Henning är 100 år och sköter sin trädgård själv: ”Den är guld värd för mig”
-
Vännerna flyttade ihop efter pensionen: ”Gör det, gör det, gör det!”
-
När min man plötsligt dog visade mina döttrar sin girighet
-
Linda började träna ansiktet för sex år sedan: ”Nu känner jag igen min spegelbild igen”
-
Så kan du ge barnbarnen trygghet: ”Bamses farmor är en bra förebild”
