Därför kan du inte sluta tänka på mat – forskaren förklarar

Vi har ett konstant brus av tankar, inte sällan negativa, i huvudet. De kan vara överväldigande och de är sällan särskilt hjälpsamma. Men trots att vi vet att de gör mer skada än nytta, är de svåra att tysta. Till och med när vi tror att vi gör absolut ingenting är hjärnan fullt sysselsatt med att generera diverse tankar. Testa själv att tänka på absolut ingenting och dina tankar kommer att vandra iväg trots att du inte vill det.

Matbruset kidnappar våra tankar

En vanlig form av mentalt tjatter som varit i fokus på sistone är så kallat matbrus — eller food noise, som det också kallas. Det innebär att hjärnan blir kidnappad av ständiga tankar på mat och att de påverkar vardagen negativt. Man funderar på vad man får, och inte får, äta, när man får äta nästa gång och kanske framför allt: vad man absolut inte borde äta. Vi hamnar helt enkelt i en loop av matbrus. Det kan misstas för hunger.

— Matbrus kan vara olika saker för olika människor. Vi äter ju av olika anledningar, det kan vara av stress, känslomässiga orsaker eller av sötsug. Så matbrus behöver inte alltid hänga ihop med hunger, säger Erik Hemmingsson, som forskar i övervikt på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Han har även skrivit flera böcker i ämnet, nu senast ”Kriget mot kroppen” (Bonnier Fakta) tillsammans med Stina Wollter.

Tidningen Hälsa Hälsa

Läs även: Triggereffekten: Så vänder du negativa känslor till personlig utveckling

Vissa personer verkar också ha fler och starkare hungersignaler än andra, medan vissa har fler och starkare mättnadssignaler än andra. Det i sig kan hänga ihop med hur mycket vi tänker på mat. Det finns ingen medicinsk diagnos som heter matbrus men att matbrus existerar, det tvivlar Erik Hemmingsson inte på.

— Alla som har gått ner mycket i vikt vet att matbruset kommer som ett brev på posten då, särskilt om man har jojobantat mycket i sitt liv. Man blir besatt av tankar på mat. Det är kroppens normala försvar mot bantning: När fettcellerna töms på sitt innehåll, vilket sker när man går ner i vikt, kommer de att signalera till hjärnan att de behöver fyllas på, förklarar Erik Hemmingsson.

Naturlig reaktion att tänka på mat

Hjärnan skickar då ut fler hungersignaler och färre mättnadssignaler för att vi ska komma ihåg att fylla på fettcellerna igen. Kroppen går även ner på sparlåga för att inte tömma fettcellerna på ytterligare energi. Det hela styrs alltså av vår biologi och det är en viktig förklaring till varför de ständiga tankarna på mat är så svåra att stå emot. Ändå ser man ofta matbruset som ett personligt misslyckande.

— Den här typen av matbrus skapar ett väldigt lidande. Vissa som får Ozempic beskriver det som att det blir helt tyst i huvudet. Det beror på att mediciner som Ozempic rundar kroppens hunger- och mättnadssystem artificiellt.

Tidningen Hälsa Hälsa

Läs även: Tre andningsövningar som sänker stressen

Erik Hemmingsson tror inte att det är en slump att begreppet food noise dök upp i samma veva som de nya överviktsmedicinerna lanserades.

— Vi lever i en ätstörd bantningskultur och plötsligt kommer en medicin som hjälper mot alla förföriska lockelser som finns överallt. Farhågan är att man börjar medicinera bort helt naturliga hungersignaler hos friska människor. Utan hungersignalerna skulle människan inte ha överlevt, säger han.

Viktigt att inte banta

Frågan är om det finns något annat sätt att runda kroppens hunger- och mättnadssystem för att tysta tankarna på mat? Ja, till viss del:

— Beroende på vad vi äter kommer våra hunger- och mättnadssignaler att påverkas. Äter vi snabba kolhydrater får vi fler hungersignaler. Äter vi mer kvalitetsprotein, till exempel medelhavskost, minskar de. Att ha en bra måltidsordning, sova bra och röra på sig håller också signalerna i schack. Men viktigast är att aldrig banta!

Man kan även ta hjälp av en dietist för att strukturera upp sina måltider så att man lättare håller sig mätt eller jobba med ett osunt ätbeteende i kognitiv beteendeterapi.

Hälsa

Läs även: Övertänkandet styrde Anitas vardag: ”I flera år tog skräckscenarierna upp nästan hela mitt liv”

— Idag är det vanligt att man har ett osunt ätbeteende, även om man inte har en ätstörning. Vi behöver sluta noja kring maten.

En annan vanlig form av mentalt tjatter som det pratas mycket om är FOPO, Fear of Other People's Opinions. Precis som matbrus beskrivs det som en dold epidemi av psykologer. Det hänger ofta ihop med matbrus, men inte alltid. Det kan handla om tankar som ”vad tycker mina kollegor om mig egentligen?” eller ”tänk om ingen vill prata med mig på festen?”.

Metoder för att dämpa det mentala bruset

Det finns en logisk evolutionär förklaring till varför vi är så upptagna av just vad andra tycker och tänker om oss och varför de här ohjälpsamma men påträngande tankarna är så svåra att stoppa.

Att bli avvisad av andra var för oss mer eller mindre en dödsdom under evolutionen. Utan gruppen hade vi helt enkelt inte överlevt. Det som händer i dag när vi grubblar över andras åsikter är att det skickas en varningssignal till hjärnan som orsakar en stressreaktion. På lång sikt kan stressen utvecklas till social ångest.

Men — ju mer vi försöker kontrollera tankarna, desto starkare tenderar de att bli. Lider man av FOPO ska man inte vara alltför hård mot sig själv, menar experter. Det är högst förståeligt.

I stället vinner man mycket på att erkänna och acceptera tankarna.

Man kan också testa att skruva ned volymen på det mentala bruset genom att helt enkelt ägna sig åt något som kräver mycket koncentration, som att lägga ett knepigt pussel eller lösa ett korsord.

Tidningen Hälsa Hälsa

Läs även: 7 steg till bättre hjärnhälsa – så minskar du stress och stärker minnet