Amerikanen P. T. Barnum (1810–1891) levde på att locka fram känslan av magi hos vanligt folk. Hans utställningar och kuriosakabinett fylldes av märkliga och osannolika föremål som lockade 400 000 besökare om året. I sin bok Humbugs of the world berättar han om fantastiska och underbara bluffar som skulle locka besökare och sälja böcker.
P. T. Barnums utställningar lockade
Självklart hade Barnum en sjöjungfru utställd på sitt museum som låg centralt placerat vid korsningen Broadway och Ann Street på nedre Manhattan i New York. P. T. Barnum var expert på att skapa sensation kring föremål och varelser.
Och sjöjungfrun fick folk att vallfärda till hans utställning. Enligt Barnum var den fångad utanför Fijiöarna, nu placerad i en burk med sprit stående på museet.
De historier som kopplades till Barnums olika föremål var precis lagom fantastiska och lagom möjliga att tro på för att få en nyfiken allmänhet att betala inträdet. Själv kom han att kalla det han sysslade med för humbug; något fantastiskt och underhållande som kunde gripa tag i en publik och på ett ögonblick fånga dess fulla uppmärksamhet.
Internet är arenan för humbug
Idag är det internet som är arenan för humbug. Inte minst de sociala medierna. Exemplen på lurendrejerier är otaliga, särskilt när det gäller ufo och det paranormala.
Tidigare i år var mångas intresse riktat mot en oväntad och spännande gäst från ett annat stjärnsystem som när den passerade solen hade en hastighet av 246 000 kilometer i timmen.
Var det en ovanlig komet? Eller kunde 3I/Atlas vara något annat?
De flesta forskarna var tydliga: 3I/Atlas var en komet även om den var en ovanlig sådan.
Men så publicerade en av världens mest synliga forskare, fysikern Michio Kaku, ett långt inslag på Youtube. Där konstaterade han att 3I/Atlas var ett utomjordiskt rymdskepp på väg att spana på oss och vårt solsystem.
I videon berättade Kaku att kometen delat upp sig i sju perfekta kuber och att Nasa låg i högsta beredskap.
Kometen hade också påverkat jordiska atomklockor (som är de mest exakta vi har) och lagt till 3,7 sekunder klockan 8:47,33 den 18 januari.
Och inte nog med det. 3I/Atlas hade också påverkat rymdsonden Voyager som skickades upp 1977 och som är på väg ut ur vårt solsystem.
Enligt Kakus video hade Voyager utan förklaring fått sitt minne uppdaterat. Sonden hade sedan skickat meddelanden tillbaka till jorden var nittonde minut. Allt hemligstämplat av Nasa.
Läs även: Olöst mysterium: Cirkelformationen i Östersjön – vad döljer sig på havets botten?
Fejkad video på forskare
Och det skulle bli ännu konstigare.
På något sätt hade Stonehenge i England ”fått en topp i sitt magnetfält” efter att det ”varit vilande i 4 000 år”.
Allt detta, och mycket mer, kunde kopplas till 3I/Atlas.
Trots att mycket av det som jag beskriver ovan är rena galenskaperna var det många som trodde på fysikerns uttalanden. När en känd forskare säger något så lyssnar givetvis många. Och när denne dessutom är en person som man följer på nätet, då får hans uttalanden en ännu större tyngd.
Men, videon var en bluff. Någon hade tagit en gammal video av Michio Kaku och lagt in en ny röst.
Efter några timmar gick Kaku själv ut och förklarade att allt bara var en fejk.
I ett inlägg på Facebook skrev han:
”Det har blivit en kraftig uppgång av fejkade videor gjorda med AI-teknik. Videor som har föreställt mig och vilselett tittarna med tokiga och falska påståenden som jag aldrig har sagt. Youtube och Tiktok och andra måste bevaka detta bättre, agera när någon ber dem att ta bort ett fejkat inslag snabbare än nu. Jag uppmanar dem som tagit fram dessa AI-redskap att satsa kraft på att hindra hur deras uppfinningar missbrukas”, skrev Kaku.
Dålig kontroll på vad som sprids i sociala medier
Att många gick på fejken syntes tydligt i kommentarsfälten.
En av kommentarerna är särskilt intressant. Där skriver en person att risken finns att framtidens digitala arkeologer kommer att hitta dessa bluffvideor och faktiskt ta dem för äkta. En skrämmande tanke där inga judar utrotades av nazisterna och där människan aldrig landade på månen.
Kontrollen på vad som sprids över sociala medier har tyvärr blivit sämre istället för bättre.
I spetsen har världens rikaste man Elon Musk gått när han tog bort alla kontrollinstanser på X för att, som han påstod, göra den mer demokratisk och ge alla en möjlighet till att få sin röst hörd. Att barnporr, nynazism och hat också fick en plats där verkade Musk vara mindre bekymrad för.
Elon Musks AI Grok sprider desinformation på X
Redan i november 2024 konstaterade Tidningarnas Telegrambyrå i en artikel att Elon Musks egen AI, kallad Grok, var den som spred mest desinformation på X.
En annan som också råkat ut för bluffar i samband med 3I/Atlas besök i vårt solsystem var Harvardastronomen Avi Loeb. Här skapades nya Youtubekanaler i hans namn.
Läs även: Forskare: Kunskap viktigare än någonsin i AI-tider – risk att vi blir passiva, dumma och olyckliga
När jag frågar Avi Loeb om vad detta betyder för allmänhetens förtroende för forskare svarar han:
”Detta är ett stort hot mot allmänhetens förtroende för vetenskapens integritet, eftersom falskt innehåll sprider desinformation. Att förlita sig på primärkällor gjorde att allmänheten kunde lita på budskapet, men identitetsstöld av falska AI-avatarer gör det svårt att veta vilket innehåll man ska lita på.”
Avi Loeb har hållit sig borta från sociala medier eftersom han säger sig se hur dessa ofta urartar och inte leder någonstans. Efter bluffvideorna valde Loeb att starta en egen Youtubekanal och bad sina följare om ursäkt för alla bluffar som hade publicerats i hans namn.
”Jag har avstått från sociala medier på grund av den toxicitet som algoritmerna på dessa plattformar framkallar”, skriver han till mig.
För att försvara sig har Loeb nu också skapat ett konto på X.
Den stora frågan är vad man egentligen kan lita på numera? Den ställer sig många då de djupa bluffarna på nätet blivit allt vanligare och allt bättre då artificiell intelligens har gjort det mesta möjligt för den som inte är så noga med sanningen.
Okända föremål
Jag får ofta frågan när jag är ute och håller föredrag om det inte har blivit svårare för UFO-Sverige att undersöka bilder och filmer idag mot för tio, tjugo år sedan. Att fejka en bild tar inte många sekunder.
Svaret är faktiskt nej. För trots AI och möjligheterna till fusk handlar en undersökning aldrig enbart om själva bildmaterialet utan om personen som har tagit bilden eller filmen.
Eftersom det är så lockande att luras när det gäller bilder av ufofenomen kan vi räkna med att många också gör det. När jag i början av 1980-talet kontaktade flera män som hade tagit bilder av okända föremål under 1970-talet, då de var tonåringar, erkände nästan alla att bilderna var bluff.
Läs även: Fysikprofessorn Ulf Danielsson: ”Jag är säker på att det finns liv på massor med planeter”
En av männen hade hängt upp en modell av en diskus i ett hårstrå som han plockat från sin mammas hårborste. Och vips hängde där ett okänt rymdskepp.
När man träffar personen är det sällan som historien håller ihop, om det är en fejk. Och kan man inte träffa fotografen, ja då kan man aldrig kalla en film för äkta. Då går den ju inte att undersöka.
Besök av aliens
Med detta sagt har UFO-Sverige tillgång till skickliga bildanalytiker som kan ta den delen av undersökningen i mål.
Nå, de flesta bryr sig knappast så mycket om bilderna på nätet visar äkta ufofenomen eller inte. Det finns mera näraliggande vardagliga bekymmer att fundera över.
Dessutom har var och en i de flesta fall redan bildat sig en uppfattning. Den som tror att vi har besök av utomjordingar är inte så bekymrad över om det som visas är sant eller inte. Har man redan svaret spelar ytterligare några bilder mindre roll.
Den som helt avfärdar ufo som fenomen kan lika lätt rycka på axlarna åt de videor och bilder som rusar förbi på sociala medier.
Vet man att fenomenet inte finns betyder några bilder hit och dit inget alls.
Mycket handlar om vad vi redan tror på
I grund och botten handlar mycket av det vi väljer att tro på när vi surfar runt på nätet om vad vi redan från början tror på.
Och då är det inte sällan magkänslan som tar över.
Att lägga ned timmar på att undersöka något är sällan en framkomlig väg för de flesta av oss. Det är enklare att tro än att ta reda på något.
Men magkänslan är ingen bra kompassnål. I sin bok Don’t trust your gut (Tro inte på din magkänsla) skriver den tidigare dataforskaren vid Google Seth Stephens-Davidowitz att magkänslan ofta leder helt fel.
Så vad är alternativet? Jo, enligt Stephens-Davidowitz, ska man läsa på, ta del av undersökningar, gräva ned sig i stora datamängder. Precis det de flesta av oss inte har tid eller lust med.
Då är vi där igen. Vi tror på det vi redan tror på. Allt annat kräver en arbetsinsats.
Blir påverkade av föräldrar
De flesta av oss kan tacka våra föräldrar för vår inställning till livet. Och den gamla sanningen att man ska vara ett gott exempel och på så sätt påverka sina barn istället för att tjata sönder dem med regler och förmaningar, ja den gäller fortfarande.
Idag märker jag hur det i snart sagt varje klass jag pratar inför finns de som inte tror att människan har landat på månen. Det finns till och med någon som tvivlar på att jorden är rund. När jag höll ett Zoomseminarium för ett antal lärare och pedagoger för några månader sedan fick jag delvis en förklaring på detta fenomen.
Det är nämligen inte enbart barnen som tvivlar på sådant som vi lite äldre tar för historiska och vetenskapliga fakta, det gör även deras föräldrar.
Föräldrar som fötts efter att Apolloprogrammet tog amerikanska astronauter till månen eller som kanske inte brydde sig särskilt mycket om astronomin eller geologin när den stod på schemat.
Förhastade slutsatser
Vi har en tendens att bli som vi umgås. Att ta efter andra.
Om man som jag och mina kollegor i UFO-Sverige ägnar vår fritid åt att undersöka rapporter om föremål och fenomen på himlen, då gäller det att inte fastna i förutfattade meningar.
Istället måste vi hela tiden vara beredda att se andra möjligheter än de som en observatör kanske gjort.
Jag kan inte ens försöka gissa hur många gånger jag har mött personer som varit helt övertygade om att det de sett eller tagit bild av är något okänt, kanske till och med en besökare från en annan värld. Och som jag sedan efter en undersökning kunnat hitta en förklaring till.
Läs även: Sverker Johansson är flitigast på Wikipedia – 10 000 artiklar om dagen: ”Wikipedia har ett vackert mål”
Lärdomen är att inte dra förhastade slutsatser. Ett första intryck av en Youtubevideo kan locka fram lite pirr i magen; en första reaktion på ett ljus som rör sig över himlen kan locka till spekulationer om besökare från rymden.
Men det är, som astronomen och ufologen Allen Hynek en gång sa, först efter en undersökning av en person som är kapabel att göra en sådan, som något kan få beteckningen ufo – okänt.
Vi måste helt enkelt kolla upp det vi hör och ser om vi inte redan har kunskapen.
Det osannolika förtjänar att undersökas
När vi nu inte längre kan lita på allt på nätet kan det vara bra att hålla en sak i minnet. Om något verkar osannolikt så är det troligen också det. Men! I min värld stannar man inte där. För också det osannolika förtjänar att undersökas. Kanske har vi helt enkelt inte förstått världen till fullo ännu. Bland kattguld och grus kan det finnas verkligt guld som lär oss alla något nytt.
Det är ingen tvekan om att det är kunskap och nyfikenhet som kommer att hjälpa oss att avslöja fejkarna på nätet. Och att våga ifrågasätta och utmana våra egna förutfattade meningar.
Bara för att något tilltalar oss därför att vi råkar tro på just det betyder inte att det är sant.
Och om du undrar och känner dig tveksam – fråga någon som kan mer än du själv.
Ibland står den personen bara några meter framför dig i klassrummet.
