Mer glädje, närvaro och färre konflikter – låter inte det härligt? Om du känner igen dig i den här metoden är du troligen en som använder ”nudging” i barnuppfostran.
Många av oss kämpar med att få städning, läxor, måltider och läggdags att flyta smidigt mellan oss och barnen. Inte alltid med samma framgång och överskott – och det kan vara svårt att förändra dynamiken och de dåliga vanor vi har lagt oss till med.
Kan det finnas hjälp i ”nudging” – de små, kärleksfulla knuffarna som knuffar oss i riktning mot nya, goda vanor?
– Föräldrar kan i alla fall göra livet enklare för sig själva genom att förstå några enkla saker om nudging i barnhöjd, menar beteendedesignern Ashley Brereton.
Läs även: Kort eller kontanter till barnen? Detta bör du välja
Hon är expert på att få barn i skolor att ändra beteende med nudging-verktyg – till exempel att få dem att cykla med lyse, komma ihåg hjälmen och att lämna skoltoaletterna fina och rena.
– Den lilla knuff man kan ge barn, så att de kan göra mer ändamålsenliga val, ska självklart ha som enda syfte att ge dem mer lycka, välmående eller bättre hälsa, utan att vi pressar, lurar eller vilseleder dem, säger experten.
Om du till exempel slår in grönsaker i glansigt godispapper för att lura ditt barn att äta dem, har du gått över gränsen.
- Barnet tror att det väljer något annat än det faktiskt gör, och det är inte rättvist. Manipulation skapar misstro och kan förstöra relationer, särskilt med barn, säger Brereton.
Nudging, däremot, bygger på frivillighet och är en hjälpande hand för att göra det goda valet.
– Barnet kan säga ja eller nej, utan att det får konsekvenser. Det är som att placera grönsaker i ögonhöjd i kylskåpet, eller att ställa fram en fin fruktskål på bordet. Här gör du det enkelt att välja det sunda alternativet - men barnen kan fortfarande välja kakan i skåpet, om det är det de vill. Vi är alla irrationella.
Den vetenskapliga sanningen som ligger till grund för all nudging är att vuxna liksom barn är irrationella varelser.
– Därför fungerar det oftast inte om man försöker få oss att agera utifrån rationell och faktabaserad information, understryker Brereton.
Läs även: "Detta är den bästa åldersskillnaden mellan syskon"
– Hur ska vi annars förklara att föräldrar, som älskar sina barn över allt annat på jorden, ändå skickar iväg dem till skolan utan cykelhjälm och lampor på cykeln? Det beror på att det kan vara väldigt stor skillnad mellan det vi vet är det rätta att göra och det vi faktiskt gör. Ett annat exempel är att vi alla vet att vi minskar risken att smittas av sjukdom betydligt om alla runt bordet tvättar händerna före måltiden. Men det betyder inte att vi alltid gör det, säger Brereton.
– Vi blev påminda om den sanningen under coronan, när hela det offentliga rummet utformades för att vi skulle sprita händerna. Men nu har vi glömt allt det igen – också hemma. Om någon säger «maten är klar», så springer många av oss direkt dit och sätter oss vid bordet, eftersom vi är människor som är irrationella.
Designa dina omgivningar
De mest effektiva nudgarna är som regel väldigt enkla, berättar Brereton, som till exempel fick denna utmaning på en skola:
Barnen drog med sig vatten och slask in när det regnade och snöade ute. Och när de skulle ta av sig skorna innan de gick in i klassrummet blev de våta om fötterna på vägen från hallen och in i rummet. Vad skulle man göra?
Den första delen av lösningen var överraskande enkel – nämligen att lägga en matta vid ingången, berättar Brereton.
– Man kan fråga sig varför ingen hade kommit på det när klassrummen var helt fulla av slask. Förklaringen är enkel. Vi förbiser de mest banala sakerna eftersom vi är fullt upptagna med det som händer precis framför vår egen nästipp. En lärare har nog med att undervisa och glömmer därför att tänka igenom barnens väg från skolgården via toaletterna till klassrummet. Nästa steg var insikten att om man vill få människor att göra något nytt, så måste man, i den komplexa värld vi lever i, vara väldigt tydlig, förklarar Brereton.
– Ett barn som hör skolklockan ringa in ute på skolgården har inga fokuspunkter på vägen in i klassrummet. Det är skrik och stoj, skor och stövlar, och vem som kommer först. Så om det inte hamras in att ”du måste stanna här och torka fötterna på mattan”, så kommer det inte att hända. Därför valde vi att mattan skulle ha en stark färg som stod i kontrast till de svarta golven, så att mattan väckte uppmärksamhet. Färgernas inverkan på oss är ett viktigt inslag i nudging, och färgen grön signalerar lugn till det omedvetna sinnet. Nu ska du röra dig lite försiktigare.
Läs även: Jag har blivit gravid vid 45 års ålder – vad gör jag?
Prata upp idén
Det tredje lagret i nudgen var att rita fotspår på mattan.
– Då registrerar barnet: ”Aha, jag ska visst flytta mina skor bort på mattan.” Om man också kan få kommunicerat att andra barn har gått här före mig, så är man nära att lyckas, säger Brereton.
Det fjärde lagret var små, positiva budskap på mattan.
– Normalt skulle man ha skrivit ”torka dina skor” men det är ju en uppmaning med ett moraliskt, höjt pekfinger. Det ligger underförstått att om du inte torkar dina skor, så uppför du dig inte ordentligt. Den signalen vill vi absolut inte skicka ut, för vetenskapliga undersökningar har visat att om särskilt barn uppfattar en varning eller en uppmaning, så säger de: ”Du kan dra åt skogen.” Så kan man kommunicera något positivt i stället?
De landade på: «Du får gärna dansa på mattan».
– Vi bytte mattorna regelbundet, så på nästa stod det: «Mattan älskar dina skor!» Och här kommer vi till ett av de stora greppen från nudging-metoden som vi med fördel kan ta med oss in i familjelivet. För det är de positiva orden och välviljan som får oss att ändra kurs - både när det gäller vanor vi gärna vill förändra hos oss själva och hos våra barn.
För medan negativ kommunikation kan lyfta fram ett problem, så får den oss inte att agera, understryker Brereton.
– Vi stelnar till när vi får ett negativt eller mästrande budskap. För vad vill vi helst - bli knuffade runt eller bli inbjudna? Det är positiv kommunikation som skapar beteende.
4 enkla ”nudges” du kan ta med dig
1. Mindre skärmtid
Lägg in små hinder som tar bort fokus och erbjud mysiga alternativ som innebär mer närvaro mellan er.
Ha ett «laddskåp» utom räckhåll och synhåll för barnen så att skärmarna inte ligger framme och frestar. Placera i stället ut kreativa saker och roliga spel som ni kan göra tillsammans.
2. Mer lek utomhus
Lek ska vara roligt för alla, också de vuxna som är med och som lätt kan bli uttråkade. Återinför barnlekar som hopprep, kritor och «burken», eller ta fasta på ett konkret intresse som vikingar, Pokémon, handboll, insekter och så vidare.
Gör det kort och gott – tio minuter med intensiv ”burken” eller hopprepstävling ger rosiga kinder och lust till mer lek.
Tips: Är hindret för att komma ut och leka mer att du som vuxen inte har samma utbud av varmt regnställ som ditt barn?
Investera i ett fint set som du älskar att ha på dig och ett par varma gummistövlar så att du också blir sugen på att följa med ut en grå och regnvåt dag.
3. Större matmod
Var ett gott föredöme genom att prata positivt om maten
och själv prova nya smaker. Det betyder något för barnet att se att du visar matmod.
Servera också maten i en storlek som passar barnet. En helt vanlig köttbulle kan verka oöverkomlig för ett barn som bara är en femtedel av din egen storlek.
Gör små portioner och servera nya ingredienser i små, munsbitsstora bitar som är lätta att äta – gärna i aptitretande skålar och uppläggningar som lockar.
4. Inget drama vid läggdags
Gör det attraktivt att gå och lägga sig för att sova på barnets villkor. »Nu har du en halvtimme helt för dig själv, då du kan göra precis vad du vill med dina gosedjur och böcker. Det är din stund. Och sedan kommer jag och säger god natt.«
Gör det till en känsla av frihet för barnet, som är motsatsen till »nu måste du gå och lägga dig!«.
Prata positivt om sängen och läggsituationen för barnet på alla möjliga sätt, och lägg gärna in en liten ritual, som till exempel:
»Nu hämtar jag sängbjörnen till dig« – en nalle som bara kommer fram när det är läggdags.
Läs även: Experten: ”Den här föräldrastilen är den mest skadliga”
Källa: Ashley Brereton
Artikeln publicerades först hos Klikk.no, som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad.
