Högt över Snertingdal, med långsträckt utsikt över de blå bergen ovanför granskogarna, hela vägen till Norefjell, ligger en fäbod i sydsluttningen.
Här blir det snabbt grönt på våren, och i fjol kunde ljudet av fårklockor åter höras runt fäbodväggarna, efter ett halvt sekels uppehåll.
På den gamla hemfäboden till Ekern gård, Vold seter, tar de nya ägarna Torill och Morten Løvstad emot oss, med en hel flock i släptåg. De har just slutfört återställningen av fäboden, efter fem års mödosamt arbete.
Läs även: Därför bör du inte stänga av värmen i fritidshuset när elpriserna stiger
Paret bor i Oslo och har restaurerat många gamla hus tillsammans, både privat och på uppdrag av andra. Torill driver nämligen landets största byggnadsvårdsbutik, Molo AS, en specialbutik med försäljning i Oslo, som säljer reservdelar till gamla hus.
Morten, som till vardags är vd för ett IT-företag, hjälper ofta till. De har inte visat upp sina privata restaureringsprojekt tidigare. Men nu var tiden inne.
– Jag vill visa hur jag tänker när jag renoverar. Att jag lever som jag lär, säger Torill.
Hon började skriva långa, utförliga uppdateringar om återställningen på Facebook.
Från stuga till säter
När de köpte stället en vinterdag 2019 var det en ganska annorlunda säter de tog över nycklarna till.
Under de senaste årtiondena hade den använts som stuga, med svartmålad panel och rödmålade fönster samt flera tillbyggnader från åttiotalet.
– Det var skridskois i källaren, grunden rasade ut och det snöade i uthuset, säger Torill.
Den var inte ensam om att förfalla; så har det gått för de flesta sätrarna sedan början av 1900-talet här i landet. Vold sæter har också en lång historia, som Torill kan berätta i detalj, från 1690-talet fram till i dag. Där hämtade hon viktig information i återställandet.
Kort sammanfattat användes sätern ursprungligen av de tre Ekern-gårdarna Nordre, Midtre och Søndre Ekern från 1690, men från 1859–1899 var den hemsäter enbart för gården Midtre Ekern.
Detta kallar Torill för sätertiden, en period på 200 år, då huset bara hade en våning och kallades Sør Ekersætra. – År 1899 blev sätern ett självägt småbruk med 48 mål odlad mark och skog. Då fick den också sitt nuvarande namn, Vold sæter.
Läs även: Här är julpyntet vi helst köper second hand – och det du kan tjäna mest på
En extra våning tillkom 1931, men revs igen på åttiotalet. Torill talar om småbrukstiden från 1899–1956. Sedan dess har ingen bott här permanent. På sextiotalet övergick sätern till att bli stuga. Det är barnbarnet till småbrukarna från 1931 som de köpte sätern av.
– Vi ville återställa byggnaden till sätertiden med timrad kärna och svalgång bakom, så som den sannolikt en gång var. Vi fick tag på en bild av sätern tagen någon gång på 1890-talet.
Det var ett stort arbete, och de tog snabbt kontakt med experter inom olika områden. Från arkitekt till traditionella hantverkare. Under rivningen och röjningen borstades jorden av allt som dök upp, studerades och sparades. – Hon ville ju bli arkeolog, säger Morten och ler.
Efter hand satt de med några fina högar av gamla byggnadsdelar från både sätertiden och småbruksperioden. Allt från en bit panel eller en list till delar av ett svalgångsfönster.
De gamla dörrarna hittade de också, både inklädda i väggarna, återanvända på ladan och i uthuset från åttiotalet. Torill och Morten har tagit vara på precis allt de har hittat.
Det gamla säterhuset i timmer trädde långsamt fram, en loftvåning och en tillbyggnad tillkom. Invändigt väntade ett stort arbete med att bevara, kopiera eller hitta gamla material till tak, golv och väggar.
Läs även: Anne har förvandlat sin gräsmatta till en sagolik trädgård fylld med blommande perenner
I dag går du från det gamla säterhuset över i den nya tillbyggnaden, nästan omärkligt. Väggarna är fortfarande gamla, golven har bruksspår, spisen är splitter ny men ser uråldrig ut. Varenda detalj ser ut som om den alltid har varit här.
– De gamla dörrarna kom på plats. Alla de gamla, originala dörrhandtagen från sätern har bevarats, restaurerats och använts på nytt. Gardinstänger och gardinknoppar har svarvats efter gamla modeller, fönsterhakar har restaurerats och gamla handsmidda fönsterbeslag har kopierats.
Alla väggar är målade med linoljefärg, något som Torill är en stor förespråkare för och som hon också har till försäljning i byggnadsvårdsbutiken. Från blått kök till gröna och rosa vardagsrum.
– Flera av färgerna är gamla, ursprungliga färger från sätern, framtagna efter friläggning och kopierade.
Utan vatten och el
Det fanns inte mycket inredning kvar från säterperioden, bara lite småsaker, som en bild av Jesus gömd bakom panelen.
– Det är Torill som är chefen för inredningen, jag lyssnar på henne som har expertisen, säger Morten. - Men båda måste vara intresserade om man ska få till ett sådant projekt, skjuter Torill in.
Läs även: Anne byggde mysigt vindskydd i trädgården – av överblivet material från husrenoveringen
Hon har skaffat möbler, sängar, kaminer, bruks- och prydnadsföremål. Noggrant utvalda utifrån årtal och omsorgsfullt placerade i rummen. Här lämnas inte en vas åt slumpen. Vatten och el klarar de sig utan, nu som förr. Fotogenlampor och stearinljus tänds, och det eldas med ved i kaminerna.
Djur på bete
Morten ser fram emot att bruka jorden och ha egna djur på bete, det har han sett väldigt mycket fram emot – länge. – Det har hela tiden varit planen att driva gården själva. Här är det gräsproduktion, vi har får på bete som håller kulturlandskapet öppet, då slipper vi allt sly, säger Torill.
– Här ser jag sådant som jag såg när jag var liten. Fjärilar och stjärnhimlen. Och så hör vi ljudet av insekter igen.
Artikeln publicerades först hos Klikk.no, som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad.
Mest läst just nu
-
Laleh om hur livet ändrades när hon blev mamma: ”Gifta mig och skaffa familj var inte första prioritet”
-
Ska jag lämna min 20 år äldre man?
-
Astroguidning vecka 44: ”Våga skapa förändring”
-
Linda började träna ansiktet för sex år sedan: ”Nu känner jag igen min spegelbild igen”
-
Tre generationer under samma tak – så får de vardagen att fungera
