Kollo för kulturtanter i Fogelstad: ”Vi knarkar kultur”

Det doftar äpple, smör, kanel och kardemumma. Köksan Lisa Förare Winbladh har just tagit ut en äpple- och hasselnötskaka ur ugnen och langar in en vedklabbe i vedspisen intill. På väggen hänger ett svartvitt foto av samma vedspis och det tidiga 1900-talets köksor. Då som nu är köket hjärtat av Kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad, i närheten av Julita i Sörmland. Här samlades kvinnor från alla samhällsklasser från 1925 till 1954 för att diskutera samhällsfrågor, förkovra sig och knyta vänskapsband, inte sällan över matbordet.

Och nu upprepas historien.

Nytt liv i Fogelstad

Efter att huset varit i ­privat ägo under flera årtionden startade ett gäng feminister en insamling 2019, med syfte att fortsätta driva verksamhet i Fogelstadandan. Det resulterade i att skolan nu har fått nytt liv och åter blivit en plats för kurser, seminarier och författarsamtal. Just den här helgen är det kulturtantskollo, ett koncept som kläckts av matskribenten Lisa Förare Winbladh och Fogelstads nya verksamhetsutvecklare Mette Aakerholm.

– Vi längtade efter ett sammanhang där människor får mötas och göra sådant som känns meningsfullt och peppande, oavsett om det handlar om att dansa, sjunga, äta tillsammans eller ha allvarliga samtal, säger Mette.

– Efter det första kulturtantskollot var det många som sa att de kände sig otroligt optimistiska, säger Lisa. Det har naturligtvis att göra med den speciella andan som finns i det här huset, men jag tror också att det är många som känner frustration över världsläget och när man möter andra som känner likadant inser man att det går att göra skillnad – och att det rentav kan vara roligt.

Icakuriren Kultur

Läs även: Ulrika Knutson hyllar Fogelstadgruppen som tog fajten för 100 år sedan – tack för att ni gick före!

Fascinerad av Fogelstadsgruppen

I salongen, som har kakel­ugn, blommiga originaltapeter och tidsenliga möbler, har helgens gäster börjat mingla. Kollot är öppet för alla som identifierar sig som kulturtant (oavsett kön) och just den här helgen är det kvinnor mellan 30+ och 78 år. Två av dem är Anna Richert från Stockholm och Eva Hagström från Regna.

– Jag har alltid varit fascinerad av Fogelstadkvinnorna, säger Eva. Anna är min bästa kulturtantskompis och när hon hade nosat upp det här och frågade om jag ville följa med hann hon inte ens slutföra meningen innan jag ropade ”Yes!”.

Bland deltagarna finns också en kvartett gymnasielärare från Västerås.

– Jag tycker att de här kvinnorna är lite för bortglömda och blir rörd när jag tänker på hur de kämpade och vad vi har att lära av dem, säger Lena Karlsson, som beskriver sig som en fullfjädrad kulturtant.

Istället för spa

– I vår bokcirkel brukar vi ofta prata om hur vi kan göra små motståndshandlingar, som att vägra köpa böcker på nätet. Att åka hit med mina vänner i stället för att åka på spa eller tillbringa helgen på Ikea känns också lite som en motståndshandling.

I biblioteket intill varvas tummade exemplar av exempelvis Elin Wägner och Elisabeth Tamms ”Fred med jorden”, med mer nyskriven litteratur om ämnen som jämställdhet, odling och kreativitet. Mitt i rummet står en vit matsalsgrupp som har tillhört Selma Lagerlöf, en av alla kulturpersonligheter som gästat huset.

Icakuriren Hem och trädgård

Läs även: 20 seniorer checkade in på filmkollo för vuxna: ”Vi har såå kul”

En trappa upp väntar sovrum döpta efter de kvinnor som formade Fogelstad. Här finns till exempel Elisabeth Tamm, godsägaren som tog initiativ till skolan och var en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter, och Honorine Hermelin, pedagogen som blev rektor för skolan. Läkaren Ada Nilsson, konstnären Siri Derkert och författaren och miljöaktivisten Elin Wägner är andra som har förärats ett eget rum med inramat porträtt.

Deltagare och medskapare 

För att helgens Fogelstadkvinnor ska hålla reda på varandra får vi varsin namnskylt, men också en servettväska, nysydd av återvunna tyger, som placeras ut på måfå innan kvällens middag. En av tankarna med skolan var att mixa folk från olika samhällsklasser och med olika bakgrunder, bland annat med hjälp av servettväskor som placerades olika inför varje måltid. Under välkomstriten får vi också välja en lapp med varsin roll, exempelvis vedmadam, vattenbärare eller diskmaskinsurplockare. Här har besökarna nämligen aldrig varit passiva gäster, utan deltagare och medskapare.

– En del av Fogelstad­andan är att alla hjälps åt, säger Lisa Förare Winbladh och påpekar att det även finns en lapp märkt ”Lisa”.

– Då kan man till exempel sitta i ett hörn och småsura med en bok. Och det tycker jag alla ska göra minst en gång under helgen.

Lisa Förare Winbladh står för maten

En stund senare doftar det åter kanel och kardemumma i köket, den här gången från dalavetet – en av alla svenska kultursorter som finns i Lisas skafferi – som just har kokat klart. Stora emaljkarotter med dalavete respektive potatis- och gråärtscurry skickas ut till matsalen och ställs jämte skålar med yoghurtsås, chutney och syrade grönsaker.

– Det mest kännetecknande för maten den här helgen är att det blir massor av kryddor, säger Lisa innan hon ilar tillbaka till köket för att fortsätta med desserten.

Efter middagen plockar någon fram en gitarr, varpå huset snart fylls av allsång. Någon tar fram en stickning, en annan målarpapper och akvarellfärger.

– Det känns som att jag får andlig kontakt med våra föregångare när jag sitter i det här huset och handarbetar, säger Eva Brise, som broderar låtcitat och slagord på loppisfyndade, korsstygnsblommiga dukar.

Jobbar ideellt

Eva kallar sig hustomte, mood manager eller volontär, lite beroende på tillfälle, och är en av flera ideella som får verksamheten att rulla trots knappa medel. Nästa morgon är Eva även gympainstruktör, när hon guidar oss genom en mjuk ”kattstretch”. Kaffe och en varm, kryddig korngröt på det, sedan är vi redo för undervisning. 

Först får vi se en dokumentär som visar sig vara en svårslagen introduktion till Fogelstadkvinnorna, sedan tar Ebba Johannesson, en av eldsjälarna i Kulturföreningen Fogelstad, oss med till utställningen i det gamla mejeriet intill. Historien väcks till liv när hon berättar om de enskilda kvinnorna, men också om deras nydanande pedagogik, syn på jordbruk, den politiska veckotidningen Tidevarvet och hur teater användes som ett sätt att få fler kvinnor att ta plats i samhället.

– Det här var en väldigt bra påminnelse om vad kvinnorna har kämpat för och vad vi tar för givet i dag, det är nästan så att jag skäms över hur vi har förvaltat deras arv, säger Lena Karlsson efter visningen, när vi promenerar ut under en strålande sol.

Skrivarworkshop, teater och kryddföreläsning

Efter en mustig sopplunch fortsätter dagen med kryddföreläsning, skrivarworkshop och teater. Däremellan hugger någon ved, medan någon annan sover och andra handarbetar eller promenerar. Och mest hela tiden samtalas det. Om utjämningspolitik och fotmassage. Om hur okonventionella, modiga och progressiva Fogelstadkvinnorna var.

Icakuriren Kultur

Läs även: Sonja Åkesson – kvinnorörelsens älskling skulle fyllt 100 i år

Någon har fått inspiration till en ny bokcirkel, en annan har fått nya jobbidéer. Flera har fått lust att fortsätta förkovra sig i Fogelstadgruppen. Oavsett vilket – nog är det som Moa Martinsson konstaterade efter ett besök i Fogelstad: ”Här togs nya skikt i min hjärna i bruk”.

Nio nöjda gäster under Kulturtantskollot på Fogelstad

Anna Richert och Eva Hagström

– Vi är kulturtanter och knarkar kultur, så det var inte svårt att räkna ut att det här skulle passa oss, säger Anna. Det är kul med alla otvungna möten och att det är så blandade åldrar.

– Jag har varit här och tittat tidigare, men det är något annat att vara här en hel helg och få tid att insupa atmosfären och reflektera över alla intryck, säger Eva. Jag har fått många nya tankar under de här dagarna, det känns spännande att se vad det blir av dem.

Marie och Sonja Johansson

– Jag har stöttat verksamheten sedan den startade, men hade aldrig varit här innan, säger Sonja. När min dotter var liten släpade jag med henne på demonstrationer och protestteatrar, nu tog jag med henne hit.

Åsa Lockner och Anna Bernmark

– Jag lockades av att konceptet kändes lustfyllt och enkelt, och eftersom jag följer Lisa Förare Winbladh sedan tidigare visste jag att det skulle bli bra mat, säger Åsa. Den här platsen känns lite som en egen, isolerad värld, så den här helgen har gjort mig väldigt gott.

Lill Eliana Viljesten

– Jag har varit feminist sedan jag var tonåring och alltid varit intresserad av kultur och rättvisefrågor, så det var väldigt kul att få komma hit för första gången.

Anna Engelmark och Lena Karlsson

– Bara namnet kulturtantkollo gjorde att jag anmälde mig direkt, säger Anna.

– Det är jättenyttigt att få vara här en helg och få de här tanterna kastade i ansiktet, säger Lena. De här kvinnorna tyckte olika om vissa saker, men de var lojala med sitt gemensamma projekt i årtionden. Den typen av medborgarskola som de drev skulle behövas även i dag, när demokratins grundvalar skakar.