När det flutit på som bäst har han skrivit 10 000 artiklar. Om dagen. Ett dagsverke som imponerat på många – inklusive Wall Street Journal.
Sverker Johansson är prefekt vid institutionen för kultur, språk och medier vid Malmö universitet och har publicerat forskning och böcker inom flera områden. Men mest känd är han som en av världens allra flitigaste Wikipediaförfattare.
– Jag har varit lärarutbildare i många år och tycker om att dela med mig av kunskap. Jag tycker Wikipedia har ett vackert mål, att göra mänsklighetens samlade kunskap tillgänglig för alla människor. Jag vill hjälpa till med det.
Uppfann egen AI-bot
Sverker Johansson började skriva artiklar för svenskspråkiga Wikipedia redan 2007. Efter några år ville han få ut ”mer kunskap per nedlagd timme” och utvecklade en programvara, AI-verktyget ”Lsjbot”. Boten hämtar data från etablerade databaser och omvandlar till mer läsvänliga faktatexter.
Det första projektet blev att kartlägga världens alla fågelarter. Sedan följde artiklar om orter, sjöar, floder, berg och andra geografiska platser och om växt- och djurarter. Hans artiklar skapades i första hand på svenska och på cebuano, som talas på Filippinerna varifrån hans fru kommer. Många av texterna finns i flera språkversioner.
Läs även: Forskare: Kunskap viktigare än någonsin i AI-tider – risk att vi blir passiva, dumma och olyckliga
Hittills står Sverker Johansson och hans bot bakom runt tio miljoner Wikipediaartiklar. Mest stolt är han över att ha bidragit till en mer komplett kunskapsbank.
– Ofta kommer geografiska platser upp i nyheterna – att en jordbävning ägt rum i Filippinerna eller att det bombas en liten by i Iran. När journalister ska kolla upp vad det är för en liten by, går de till Wikipedia. Mitt projekt gör att där finns info om den där byn – ungefär var den ligger, hur stor den är.
Demokratisk fråga att tillgängliggöra kunskap
Valet av ämnen styrs av tillförlitliga databaser och av var kunskapsluckorna är stora. Att tillgängliggöra kunskap är en demokratisk fråga, menar han.
– Människor väljer ofta att skriva om ämnen som ligger dem själva nära. Det betyder att varje kulle eller byhåla i Sverige har en artikel på svenska Wikipedia. Men täckningen är väldigt ojämn. Stora delar av världen är svarta hål på Wikipedia. Det vill jag ändra på, eftersom det handlar om hela mänsklighetens kunskap. Min bot gör inget urval.
Någon handpåläggning på varje enskild artikel är det inte tal om. När en ny ämnesgrupp är skapad gör han ett stickprov på resultatet.
– Det är ju en AI av en helt annan sort än ChatGPT, som ju kan ju babbla på om vad som helst – det duger ju inte för ett uppslagsverk.
Wikipedia är världens sjunde mest besökte sajt
Wikipedia skrivs och redigeras av frivilliga användare världen över. Efter 25 år är sajten rankad som världens sjunde mest besökta. Det finns ingen central redaktion, innehållet styrs av alla som är med och skriver. Vem som helst kan skriva eller redigera, men för att få använda en kraftfull bot som kan generera miljontals artiklar krävs gemenskapens godkännande.
– Ingen äger en sida, det är en viktig princip. Det är våra sidor. Ibland ska flera synsätt synas och det är viktigt att allt är källbelagt. Det ska finnas en konsensus bland dem som skriver – man kommer överens om vad som ska stå.
Läs även: 8 fiffiga saker du kan göra med din smarta telefon
Till varje artikel finns en diskussionssida där resonemangen bakom kan följas av alla. På svenskspråkiga versionen finns ett hundratal personer som har Wikipedia som sin huvudhobby som lägger många timmar på att hålla ett öga på allt som ändras, enligt Sverker.
– Är man oenig så diskuterar man tills man är överens. Ska exempelvis Toblerone nämnas i artikeln om Mona Sahlin eller inte? Det finns en lång diskussion om det.
Skriver inte om sig själv
En oskriven regel är att man inte skriver om sig själv. Däremot händer att personer försöker påverka innehållet.
– En gång lät jag en bot gå igenom hur många av de senaste ändringarna som kom från riksdagshuset och Regeringskansliet – de var inte så få. Så det finns en och annan riksdagsledamot som sitter på sin kammare som försöker ta bort skandaler om sig själv... Men oseriösa redigeringar tas bort fort.
Läs även: Quiz: Skandaler och blunders – vad minns du?
I grunden är Sverker Johansson fysiker, men har under senare år ägnat sig åt lingvistik och skrivit flera böcker om bland annat språkets ursprung.
– Jag forskade i partikelfysik och tog doktorsexamen för ett antal år sedan. Men det var väldigt storskalig forskning. Varje forskare gjorde en väldigt liten bit, det kändes som att stå vid Henry Fords löpande band. Så jag sökte efter annat och upptäckte hur spännande det var med språk. Och om hur lite vi vet om språkets ursprung.
På lediga stunder ägnar sig Sverker gärna åt att gå nya högskolekurser, just nu om fiktiva världar inom science fiction-litteraturen.
Tröttnar aldrig
– Nyfikenheten är nog mitt starkaste karaktärsdrag. Jag tröttnar aldrig på att lära mig nya saker.
Ett framtida drömprojekt är att skapa artiklar om världens författare med nationalbibliotekens databaser.
– Där är det ganska snedvridet idag, med många fler omskrivna manliga författare än kvinnliga. Och många fler från västvärlden. Min bot struntar i ursprung och kön. Jag vill gärna hjälpa till att jämna ut spelplanen där.
Mest läst Just nu
-
Designklassikern från Rörstrand är tillbaka – se nyheten
-
Min syster har lånat massor av pengar av våra föräldrar
-
Så skapar du färgstarka höstkrukor – med bara tre sorters växter
-
De totalrenoverade huset på begränsad budget – byggde två lägenheter och hyr ut den ena
-
Karin har aldrig längtat efter att bli mamma: ”Mitt liv känns fulländat utan barn”