När snickaren Johnny skulle kliva ut i terrängen från ett trädäck, beräknade han att det var 30 centimeter ner till marken.
Det visade sig vara en meter. Smärtan från en avsliten menisk i det ena knät kom direkt, men det var först senare han insåg att felsteget innebar att det var dags för ett spårbyte.
– Det är fyra år sedan, och först hade jag ingen aning om vad jag skulle göra, berättar 46-årige Johnny Hviid Thomsen från Köpenhamn.
– Jag hade arbetat som snickare i 25 år, och nu var mitt knä så svårt skadat att jag förmodligen inte skulle orka ett helt arbetsliv i mitt yrke.
Johnny hade då en flickvän som var SOSU-assistent (social- og sundhedsassistent, ungefär vår motsvarighet till undersköterska) inom psykiatrin, och hon föreslog att han skulle bli detsamma.
– Jag har ett starkt psyke och en stark kropp, och hon menade att det behövs sådana som mig inom psykiatrin. Jag är också ganska bra med människor, tycker jag. Men under utbildningen till SOSU-assistent ska man arbeta på äldreboende, och jag kunde inte se mig själv utföra hygienuppgifter. Jag har heller aldrig varit någon bokmal eller plugghäst, så att studera skulle också vara en stor utmaning, tänkte jag.
Ändå växte flickvännens idé hos honom, och på grund av bristen på SOSU-assistenter får man lön under hela utbildningen, vilket var ett plus.
– Och att arbeta med människor som befinner sig i utmanande situationer lockade mig, och jag kände också att jag hade något att bidra med där.
Det här gör en SOSU-assistent
Yrket social- og sundhedsassistent i Danmark motsvarar ungefär det vi i Sverige kallar undersköterska. Den danska utbildningen till SOSU-assisten innehåller dock fler moment än den svenska utbildningen till undersköterska.
Källa: Öresunddirekt.se
Toppbetyg i farmakologi
Det första halvåret på utbildningen var det mycket att läsa, så den inte så läsglada Johnny fick något att bita i.
– När jag var yngre hoppade jag av skolan eftersom jag var skoltrött, och som 18-åring hade jag varit för otålig för att sitta i skolbänken. Men med åldern har jag fått ett annat tålamod, och jag fick till exempel toppbetyg i farmakologi, som handlar om medicin. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle få så högt betyg i ett teoretiskt ämne.
Läs även: Sophia bytte livsväg efter bilolyckan: Som livräddare vet jag att jag gör skillnad
Under utbildningen har Johnny gjort praktik på bland annat ett psykiatriskt boende, ortopedkirurgiskt traumacenter på Rigshospitalet och nu på Ørestad vårdcenter på Amager. Här och på ett annat äldreboende har han fått sin andra överraskning som SOSU-assistent.
– Jag trivs verkligen med att arbeta på äldreboende. Angående hygienuppgifterna visste jag ju inte vad jag pratade om. Det upptar inte en så stor del av jobbet, och man behöver bara vänja sig vid det. Efter några dagar kändes det ganska naturligt för mig. I dag hjälper jag hellre till med hygien än att isolera om ett tak.
Johnny har också haft praktik på äldreboendet Dronning Ingrids Hjem i Köpenhamn, där han nu också arbetar var tredje helg.
– Man får ju en relation till de boende som man har att göra med, och man känner också ett ansvar för dem, och dessutom finns det riktigt bra kollegor.
När Johnny kommer till äldreboendet på Västamager har han under sin praktik ansvar för tre boende. Han får upp dem ur sängen och hjälper dem att starta dagen, och till lunch äter han med dem och andra boende, medan han på eftermiddagen till exempel fyller på handdukar och ordnar tvätt hos dem eller sätter sig ner och ritar med någon.
Läs även: Dennis blev advokat efter fängelsestraffet: ”Det går att göra om och göra rätt – om man får en chans”
– Och så pratar man under tiden, det är trevligt. Första gången jag hade praktik här hade jag också möjlighet att åka på utflykt med boende. Vi var på Den Blå Planet och på Plantorama, och nu i påsk var jag ute med en person och hämtade grenar.
Johnny tycker om när det finns utmaningar i hans arbete. Det motiverar honom att försöka lösa det.
– Jag har verkligen gjort framsteg med olika boende som haft vissa problem. Jag ser det som en utmaning att få en boende som har svårt för att äta eller dricka eller ta ett bad, eller vad problemet än kan tänkas vara. Då har det har känts riktigt bra när jag har lyckats.
100 procent glad
I början på sommaren blir Johnny färdig SOSU-assistent, och hans plan är att pussla ihop arbetslivet genom att både arbeta inom psykiatrin och med äldre.
Att arbeta med människor som har en psykisk sjukdom, och äldre, där några är dementa, hör till de utmanande situationer som han tycker om att arbeta med.
– Jag har levt ett liv där jag har känt många originella personer, och därför har jag kanske lätt för att se människan bakom. När man sitter med någon som är djupt dement, måste man kunna se den människa som en gång fanns där. Och om man sitter inom rättspsykiatrin med en psykiskt sjuk person som har begått något brott, måste man också kunna se den människa som de i grund och botten också är.
Johnny upplever att hans livserfarenhet på många sätt kommer till nytta.
– Att jag har haft ett helt annat yrke gör att jag kan relatera till att till exempel ha haft ett hårt, fysiskt arbetsliv, och det kan ibland öppna upp för en relation.
Johnnys utseende med tatueringar och långt hår kan till en början väcka lite uppmärksamhet, eftersom han inte liknar majoriteten av vårdpersonalen.
– Det var en gång en sjukhuspatient som sa: ”Säg mig, är det här något du har gjort för att skrämma patienterna?”, berättar Johnny leende.
– Men de är alltså gjorda många år innan jag tänkte på det här jobbet.
Johnny är väldigt glad över sitt karriärbyte, säger han.
– Jag upplever att det krävs väldigt lite för att göra skillnad. På det andra äldreboendet blev det en succé när jag satte igång Matador och ordnade filmkvällar. Det behövdes inte mer än så.
Som snickare hade Johnny många bekymmer när det uppstod problem med byggprojekten.
– Som SOSU-assistent går jag hem hundra procent glad. För jag upplever att de boende är glada att jag kommer och är nöjda med mitt arbete. Det är tillfredsställande.
– Det är ju fantastiskt att känna sig uppskattad.
