Pernilla Wiberg om vad hon älskar mest hos sin man: ”Han kunde inte bry sig mindre”

Det är en snöig vinterdag vid Pernilla Wibergs hotell i Idre i nordvästra Dalarna. Den före detta alpina stjärnan, som äger tio procent i hotellet, har precis avslutat dagens skidåkning med familjen och har nu tagit sig in till den helt nyrenoverade relaxavdelningen.

– Det är ett måste att vara på relaxen om man ska vara fräsch och kunna åka bra skidor nästa dag, säger en baddräktsklädd Pernilla och kliver resolut ner i det 17-gradiga kallbadet.

Maken Bödvar och barnen Axel och Sofia skakar leende på huvudet och går rakt in i bastun. Den är också uppfräschad och har fått stora panoramafönster, med en hänförande utsikt över bergsmassivet Rendalssölen i Norge.

Hit till Idre fjäll kommer familjen Wiberg/Bjerke flera gånger per år, såväl vinter som sommar. Axel är mer eller mindre född på Pernilla Wibergs hotell. Han kom till världen i augusti 2003 och hotellet invigdes i december samma år, under pompa och ståt medan Pernilla tog amningspauser.

– När Axel var liten sa han alltid att han bodde på tre ställen: i Monaco, i Stockholm och ”påtellet”, ler Pernilla.

Viljan viktigast

Barnen pratar klanderfri svenska, trots att de aldrig bott i Sverige eller gått i svensk skola. Sofia förklarar att de alltid pratat svenska hemma och säger att Sverige är mer hemma än Monaco:

– Det är ju här familjen finns.

Under somrarna bor de i fritidshuset med sjötomt i Åkersberga, nordöst om Stockholm men sedan i höstas bor Axel där permanent. Han arbetar i en färgbutik och spelar fotboll i P19 IK Frej i Täby. Drömmen är att bli fotbollsproffs i Barcelona.

Sofia å sin sida tränar gymnastik på hög nivå hemma i Monaco och är med i skollaget.

Att barnen aldrig tränat utförsåkning är ett medvetet val. Med en mamma som vunnit två OS-guld och fyra VM-guld och tagit totalt 24 segrar i den alpina världscupen och en pappa som varit skidtränare på elitnivå var risken annars stor att barnen skulle känna en enorm press på sig.

Bödvar växte upp på en bondgård mitt i en skidanläggning i skidorten Oppdal i Norge, så för honom fanns det inget annat än utförsåkning. Pernilla växte däremot upp i Norrköping men det slumpade sig så lyckligt att det var flera snörika vintrar i början av 80-talet när hon och den två år äldre systern Annika började träna med Norrköpings skidklubb i Yxbacken.

– Det går inte att jämföra med Ingemar (Stenmark) och Anja (Pärson), som är uppvuxna i backen, där de har vinter nio månader per år men det är inte där man blir världsbäst, utan det sitter i skallen – vad man vill, säger Pernilla.

– Jag och min syster ville träna och vi åkte till träningen tisdagar och torsdagar mellan klockan sex och åtta och åkte upp och ner som två skottspolar.

Blixten slog ner

Talang, envishet och en stor portion tävlingsinstinkt gav Pernilla de rätta förutsättningarna för att bli en stjärna. Knappt 14 år fyllda vann hon ungdoms-SM, som tävlingens yngsta deltagare, och två år senare segrade hon i den internationella finalen i Kalle Anka cup i Italien. Som 16-åring började Pernilla också på Malungs skidgymnasium, där systern Annika redan gick.

– Vi delade rum första året och det var bra för mig när jag var så ung. Vi var väldigt tajta och det är vi än idag.

Pernilla tog sin första världscupseger i storslalom i Bad Kleinkirchheim i januari 1991 och presenterade sig leende för den alpina världen som ”Pilla”. Några svenska journalister ändrade snabbt smeknamnet till ”Pillan”, för att det skulle rimma med den forna alpina stjärnan Camilla ”Millan” Nilsson och den tidigare längdskidåkaren Marie-Helene ”Billan” Östlund.

Sedan följde en tolv år lång och framgångsrik skidkarriär, där Pillan skrevs in i våra historieböcker som en av Sveriges mest framgångsrika idrottare någonsin.

– Jag har bara goda minnen från min karriär och även om jag fick många skador så har det format den jag är idag. Karriären har lärt mig att det är den närmaste familjen som betyder mest och alltid finns där. De yttre försvinner när du skadar dig och inte är med i strålkastarljuset.

– Jag kraschade knäet ganska tidigt i karriären och var borta i ett år, vilket var bra. För om man bara har en uppåtgående karriär och slutar på topp, är det svårt att förstå att det går jäkligt snabbt neråt, då du blir mr eller mrs Nobody.

Pernilla säger att hon klarade den biten bra. Men hon hade ju också stödet från Bödvar.

Deras blickar möttes första gången i en källarlokal i Lake Louise i Kanada. Så fort Bödvar kom innanför dörren kände Pernilla att han var den rätte.

– Fråga mig inte hur jag visste det, men det var som om en blixt slog ned och det hände något inom mig när jag såg honom.

Kärleken var besvarad. Även Bödvar beskriver det första mötet som ”magiskt” och ”kärlek vid första ögonkastet”. De blev ett par i juli 1996 och den norske landslagstränaren blev snart även hennes tränare.

Hemma med barnen

När Pernilla lade skidorna på hyllan efter Salt Lake City 2002 fortsatte Bödvar att backa upp henne – om än privat. Han tog huvud­ansvaret för barnen och blev hemmapappa i Monaco, medan hon arbetade. Det var högst ovanligt och många av parets vänner reagerade negativt, berättar Bödvar.

– De bara reste sig och gick. De klarade inte av det. Det fanns inte i deras värld att en före detta störtloppstränare nu var hemma med barnen men för mig var det helt naturligt. Min pappa Rolf fick tidigt lära sig att städa och laga mat, samtidigt som han jobbade i skogen. Han kunde allt ifrån att spränga berg till att baka kakor och jag tror jag har det därifrån. Klarar man av att snickra ihop ett hus, så kan man säkert diska också, säger Bödvar och ler snett.

Idag bor bara Sofia kvar hemma men Bödvar har fortfarande huvudansvaret i Monaco.

– Min fru är borta ganska mycket, så ska den här familjen fungera så måste jag vara ett stöd till henne. Vi jobbar ju ihop och är ett team. Det är inte viktigt för mig att synas, säger han.

Pernilla ler. Det är just den här prestigelösheten hon älskar mest med sin man.

– Bödvar kunde inte bry sig mindre om någon kommenterar något. Han är så manlig i sig själv, så det rinner bara av honom och det är fränt att se det i en kille.

Bödvar å sin sida älskar att Pernilla är så handlingskraftig.

– Ska det städas, så gör hon det och ska det tränas, så gör hon det. Det är det som gjort att hon nått dit hon gjort, säger han.

I somras firade paret 25 år tillsammans, vilket Pernilla tycker är helt galet.

– Trots att vi har varit ihop så länge, så ser jag fortfarande fram emot att krypa ner bredvid honom varje kväll.

Att kärleken fortsatt är stark tror Pernilla beror på att den grundar sig i den där första himlastormande passionen, samt att de hela tiden fortsätter att se varandra.

– Jag önskar att alla skulle få uppleva den passion som vi gjorde från första början, säger hon.

Intervjun lider mot sitt slut och jag undrar hur Pernilla trivs med sitt liv.

– Jag har ett fantastiskt liv. Jag har barn som är välartade, jag jobbar med det jag tycker är roligt och vet att vi är privilegierade med boenden i Monaco, Stockholm och här i Idre.