Så har våra svenska trädgårdar sett ut och förändrats genom tiderna
1940-tal
Förändringens vindar blåser. I den praktiska egnahemsträdgården har odlingen och träd- gårdsarbetet en central roll, men när funktionalismen tar över i efterkrigstidens Sverige anses trädgården snarare vara en plats för vila och återhämtning. Den får dessutom gärna vara snygg och prydlig med rena drag.
En frodig och vidsträckt gräsmatta är ett måste, allra helst löper den på utan avbrott. Borta är snirkliga grusgångar och stora träd- gårdsland. Inte ens fruktträd och buskar är lika viktiga som förut. Om kaffet tidigare dracks i en berså, ligger det numera hellre en stenlagd uteplats nära huset.
Solterrass blir ett begrepp och naturtomten är åtråvärd. Där sparas gärna berg och resliga tallar, björkar och ekar som inramning åt villan. Det är mer populärt med gröna växter än färgstarka val och grönskan matchas gärna med kalksten och skiffer. Ett typiskt lågt staket eller räcke vid entrén är gärna av smide.
Läs även: Balkong eller liten uteplats? Här är 5 smarta inredningsidéer för att maxa ytan
Grythyttan blir en storsäljare
Grythyttans trädgårdsstol A2 lanseras 1930 på Stockholmsutställningen, men blir en storsäljare i slutet av 1940-talet och under 1950-talet. Kvalitet och gedigna material ligger i tiden och som Grythyttan stålmöbler skriver i sin slogan redan under 1930-talet: ”Då ni köper Grythyttans sommar- möbel är Eder möbelfråga löst för många år framåt.”
Tongivande trender:
- Gröna växter
- Formklippt häck
- Geometriska former
- Bevara tomtens naturliga berg och träd
- Stor gräsmatta
Vanliga växter och material:
- Ligusterhäck
- Funkia och ormbunke
- Skiffer och kalksten
- Smide
1950-tal
Det ätbara grödorna är fortfarande inte det som får trädgårdsägares hjärtan att slå fortare. Idealet är lättskött och snyggt, men trots det börjar ett trädgårdsintresse växa fram i Sverige och en liten köksträdgård anses vara en god idé. Det släpps en hel del litteratur inom området, däribland Träd- gården som hobby (Sylvia Gibson och Madeleine Hönig) och Hemträdgården (Gunnar Berge).
Läs även: Paret hittade drömhuset i Göteborgs skärgård: "Såg direkt hur fint det kunde bli"
Även om funkisens formstarka ideal fortsätter in i 1950-talet, så tillåts häckarna även allt oftare växa friare och kan gärna vara av spirea eller ber- beris. Vid uteplatsen syns ofta Grythyttans klassiska trädgårdsgrupp, men även andra möbler med stålrör och sitsar av flätade eller tvinnade plastsnören och band. Smidesstaket är ett populärt val och vanligare än staket av trä. Kanske finns också en dekorativ damm, eller åtminstone ett fågelbad. Under det här årtiondet börjar svenskarna grilla i trädgården, med inspiration från den amerikanska kulturen. Och fortsatt är den välklippta gräsmattan en an- ledning till avund, grannar emellan.
Tongivande trender:
- Låg fritt växande häck
- Betonggjuten damm
- Uteplats nära huset
- Frodig gräsmatta
Vanliga växter och material:
- Vinbärs- och krusbärsbuskar
- Rosor, pion och akleja
- Spirea och häckberberis
- Skiffer
- Smide
1960-tal
Narcisser, tulpaner, snödroppar och krokus. Lökväxter är på modet – de är ju både läckra och lättskötta. En idé som uppmuntras är att välja mycket av samma sort och färg, för ett mindre stökigt intryck. De sätts under buskar, i rabatter eller tillåts dyka upp i gräsmattan. Som en vidareutveckling på strävan mot en lättskött, men snygg trädgård blir de vintergröna buskagen och häckarna en allt vanligare syn under både 1960- och 1970-talet. Det kan vara barrväxter som idegran, tuja eller cypress – men lika gärna vintergröna varianter som rododendron, lagerhägg eller mahonia. De sätts vid entrén eller kanske i en slänt och att kombinera flera sorter är ett trendigt grepp.
Läs även: Så odlar du potatis – bästa knepen för att lyckas
1965 introduceras miljonprogrammet och förutom flerbostadshus innebär det även områden med villor och radhus. Nybyggda hus saknar numera ofta källare och har låg grund, vilket gör närheten till trädgården större än tidigare. Uteplatsen finns bara något eller några steg ner från vardagsrummet och sammankopplas med trädgården via en altandörr. På marken syns allt oftare betong- eller sjöstensplattor i stället för natursten – och urnor i gedigna material får konkurrens av plast i blomlådor och krukor.
Mexitegel blir populärt
Under 1960-talet lanseras en ny fasadsten: mexiteglet. Det blir snabbt ett populärt val och det vita kalkstensteglet kunde pryda hela huset eller smycka partier vid entrén. Stenen känns för många vid tiden fräsch, modern och för tankarna till Mexiko och det nya fenomenet chartersemester. Mexiteglet passar fint till det röda teglet och utmärkt i kombination med mörkt trä.
Tongivande trender:
- Narcisser och tulpaner
- Mer färg i trädgården
- Vintergröna buskar och häckar
- Barrväxter
Vanliga växter och material:
- Rododendron, lagerhägg och mahonia
- Tuja, cypress och idegran
- Betong- och sjöstensplattor
- Plast i krukor och blomlådor
1970-tal
Det enkla och lättskötta är ledord för 1970-talets trädgård. Den trendkänslige ger inte de ätbara grödorna något större utrymme, men några bärbuskar kan vara kul. Barnens lek får även ta plats nära huset och uteplatsen, kanske med en sandlåda?
I villa- och radhusområden är det nu vanligt med en allmänning i mitten och trädgårdarnas gräsmattor får sömlöst flyta över i gemensam yta. Det är inte nödvändigt att sätta staket, men uteplatsen ramas gärna in av plank eller spaljéer. Extra mysigt blir det med klätterväxter som rosor, klematis eller kaprifol.
När det gäller målat trä är brunt ett trendigt kulörval. Nu kommer de tunga, låga furumöblerna på allvar och vi ser mer textilier utomhus än tidigare. Bredrandigt är ett vanligt val. Krukor och urnor av olika slag är populärt att sätta vid entrén eller uteplatsen, men det är numera mer slit och släng än gedigna material som dominerar. Barrväxterna är fortsatt stora favoriter.
Läs även: Odla smart: Därför är krukor nyckeln till din drömträdgård
Hammocken används flitigt
”Gunga i en hammock, gungeli gung … Gunga av och an och bara bara vara. Bara vara kära i varann,” så sjunger Alice Babs och trion Swe-Danes 1961 i låten Gunga i en hammock. Det visar sig att många gillar möbelns trivsamma gung och gärna vilar och fikar i den på uteplatser runtom i landet under såväl 1960- som 1970-talet.
Tongivande trender:
- Narcisser och tulpaner
- Klätterväxter
- Barrväxter
- Plank och spaljéer vid uteplatsen
- Inget staket mot gata eller allmänning
Vanliga växter och material:
- Rosor, klematis och kaprifol
- Bärbuskar
- Barrväxter
- Sliperstock, betongsten, trätrall
1980-talet
Ledord:
- Gröna, välklippta gräsmattor
- Häckar som ramade in trädgården
- Färgstarka rabatter
- Grillplats – grillen blir viktigare i trädgården
- Hammocken används mycket
1990-talet
Ledord:
- Mjukare former och lite mindre perfekt
- Fokus på perenner
- Lövväxter istället för barrväxter
- Komposten får en plats i trädgården
- Altanen blir naturlig samlingsplats
2000-talet
Ledord:
- Raka linjer, strukturerat och arkitektinspirerat
- Stora trädäck och altaner
- Loungehörnan flyttar in i trädgården
- Uteköket blir populärt
- Dammar och fontäner
Mest läst Just nu
-
Paret hittade drömhuset i Göteborgs skärgård: "Såg direkt hur fint det kunde bli"
-
Ikeas PS-kollektion är tillbaka – tjuvkika på första nyheterna
-
Räkna ut vilken ärkeängel som skyddar dig
-
Inred smart på liten yta – knepen som ger dig mer plats direkt
-
Astroguidning vecka 17: Ett intensivt skifte för världen