Därför ska du undvika hörlurar om du störs av buller: Experterna förklarar

Det piper, surrar och brummar. Mobiltelefoner, bakgrundsmusik, små och stora högtalare, tangentbordsklick och röster som korsar varandra. På kontoret, i bussen, på kaféer och på gatan. Ljud finns överallt i vardagen och det konstanta surrandet kan tömma vem som helst på ­energi.

– Hjärnan går på högvarv om man hela tiden stimuleras av för många sinnesintryck. Om det finns oönskat ljud som stör dig och som du måste förhålla dig till, kommer din hjärna att kompensera och därmed använda större resurser. Det är en helt naturlig mekanism för hjärnan att ­bägaren rätt vad det är ­rinner över om den bombar­deras med ­intryck. Och det leder till hjärntrötthet, förklarar Jesper Hvass Schmidt, som är över­läkare i öron-, näsa- och halssjukdomar och specialist inom medicinsk audiologi vid Odense Universitetssjukhus.

Hjärntröttheten kan påverka vår koncentrationsförmåga och vår förmåga att hålla fokus.

– Om man har haft en hektisk dag kan det till slut bli svårt att orka mer. Vi är inga maskiner som bara kan köra på i all oändlighet. Vi behöver återhämta oss, så det gäller att hitta den gyllene balansen för hur man navigerar i vardagens ljud, säger Jesper Hvass Schmidt.

När hjärnan är trött kan det kännas som om den går på sparlåga. Beslut tar längre tid, uppmärksamheten sjunker och det kan vara svårt att hänga med i invecklade diskussioner. Irritationsmoment kan också kännas större än de egentligen är och stress och oro i kroppen kan stiga snabbare än normalt.

– Det är viktigt att lyssna på tröttheten, för den är en signal om att hjärnan är belastad. Hjärnan behöver återhämtning, annars kan det leda till stress, säger Jesper Hvass Schmidt.

Hemmets Journal Hälsa

Läs även: Så blir du av med besvärliga vaxproppar: Behandla och förebygg i tre enkla steg

Inget nytt problem

Även om ett bullrigt samhälle kan framstå som ett modernt problem, har bullerstörningar diskuterats långt tillbaka i historien.

Anette Vandsø är doktorand och forskar inom estetik, kultur och konst vid Aarhus universitet och hon kan spåra klagomål om buller ända tillbaka till de gamla romerska poeterna, som tyckte att storstadens ropande tiggare och dånande hästvagnar var outhärdliga.

– Redan i slutet av 60-talet infördes bullerregler i USA, eftersom buller började bli ett problem. Då handlade det framför allt om buller från bilar och flygplan. Idag har vi också en annan typ av buller, till exempel från mobiltelefoner och högtalare, säger Anette Vandsø.

Utmaningarna kring mobilljud handlar dock enligt Anette Vandsø inte bara om ljud­nivån, utan också om hur man beter sig med den.

– Det finns en dimension av buller som inte handlar om hur kraftigt det är, utan om vad vi tycker är okej i förhållande till att vara en god medborgare. En stor del av dem som använder mobiltelefoner i det offentliga rummet uppför sig på ett sätt som inte är passande, genom att till exempel prata i mobiltelefon med högtalaren på, säger Anette Vandsø.

En del av problemet med buller från den nya tekniken är att vi ännu inte har etablerat en uppförandekod för hur vi ska bete oss med den när vi är tillsammans med andra.

– De flesta vet hur man uppför sig på en kyrkogård ­eller på ett museum – då sänker man rösten. Om vi bryter mot dessa regler är det någon som tystar oss, men när det gäller den nya tekniken har vi ännu inte kommit överens om reglerna. Vad är okej i en park med musik från en bärbar högtalare och vad är okej i tunnelbanan med en mobil­telefon? säger Anette Vandsø.

Hemmets Journal Hälsa

Läs även: Ewa fick nytt liv med hörapparaten: “Helt otroligt”

En undersökning som gjordes förra året av Transport for London, som driver Londons kollektivtrafiksystem, visade att 70 procent tyckte att hög musik och telefonsamtal utan hörlurar var störande eller ­direkt irriterande för deras ­reseupplevelse.

Susanne Nemholt, som är seniorforskare vid Kommu­nikationscentret i Region ­Hovedstaden och bland annat arbetar med hantering av ljudkänslighet, tillägger att de ljud vi utsätts för från andra kan upplevas som mer påfrestande än de ljud vi själva producerar.

– Att förlora kontrollen kan vara en av de största psykiska påfrestningarna. Att vi inte vet när ett ljud tar slut kan nästan kännas mer störande än själva ljudet. Man tolererar därför en fest i grannens trädgård bättre om det har legat en lapp i brevlådan om att den slutar vid midnatt.

Ljudkänslighet hämmar

En del av befolkningen lider av uttalad ljudkänslighet, där vanliga vardagsljud kan upp­levas som obehagligt höga och överväldigande. Susanne Nemholt kommer i kontakt med många av dessa.

– Vårt hörselsystem är nära kopplat till den emotionella delen av hjärnan, även kallat det limbiska systemet, så vi tolkar ljuden i vår omgivning olika beroende på vilka vi är och hur vår sinnesstämning är. Vissa kan bli enormt störda av ett ljud, medan andra knappt hör det. Det handlar om vår energinivå, stressnivå och vad som annars upptar hjärnan, säger hon och fortsätter:

– När det gäller hanteringen av ljudkänslighet, och även tinnitus, ser vi att oron för om ett ljud skadar dig gör att du blir mer uppmärksam på det. För ljudkänsliga personer kan det innebära att de börjar utveckla undvikandestrategier för att slippa förhålla sig till ljuden. De skaffar sig ett eget kontor, använder hörlurar med brusreducering och går över till andra sidan gatan om det pågår vägarbete.

Det finns inget entydigt svar på vem som drabbas av ljudkänslighet, men Aarhus universitet hänvisar till en studie från 2018 som visar att ljudkänsligheten kan mätas fysiologiskt i hjärnan. Enligt studien visar skanningar att det finns skillnader i hur våra hjärnor är uppbyggda och hur de fungerar när de bearbetar ljud hos ljudkänsliga och icke-ljudkänsliga personer.

Ljudkänsliga personer har svårare att bearbeta störande ljud och reagerar annorlunda på oväntade ljud. Enligt Susanne Nemholt finns en annan teori som går ut på att en instabil öronfunktion, såsom återkommande mellanöron­inflammation eller vätska i öronen under de år då öronen ännu utvecklas, också kan spela en roll.

Hemmets Journal Hälsa

Läs även: Lis lider av tinnitus: “Naturen har gett mig livet tillbaka”

– Om du har vätska i öronen dämpas ljuden och när vätskan försvinner igen tar det lite tid innan det centrala ”förstärkningssystemet” inser att det inte behöver skruvas upp så mycket längre. Det bekräftar ens antagande om att man måste vara försiktig, förklarar Susanne Nemholt.

När den allmänna ljudnivån stiger upplevs det som värre för personer som lider av ljudkänslighet. De påverkas vanligtvis på tre sätt.

– Det kan göra ont i öronen bara de tänker på det ljud de inte gillar. De kan bli irriterade på ljud och de kan börja bli rädda för ljud, så att de utvecklar en regelrätt ljudfobi, förklarar Susanne Nemholt.

Buller orsakar sjukdom

Ett av de allra största besvären för oss alla när det gäller ljud är trafikbuller. Tusentals människor utsätts för så mycket trafikbuller att det har varit enkelt att undersöka sambandet mellan buller och förekomsten av sjukdomar.

Och slutsatsen är tydlig. Om ens bostad påverkas av trafikbuller ökar risken för demens samt en rad andra livsstilssjukdomar som hjärt- och hjärninfarkt samt typ 2-diabetes.

– Man tror att trafikbuller kan öka risken just för den ­typen av sjukdomar, eftersom det stör vår nattsömn. Kvaliteten på nattsömnen blir helt enkelt inte som den borde. Det hänger ihop med hjärntrötthet, för om hjärnan inte återhämtar sig ordentligt på natten är den inte helt på topp, säger Jesper Hvass Schmidt.

Buller betraktas i allt högre grad som en hälsorisk i linje med luftföroreningar och dåligt inomhusklimat. Idag arbetar man mer systematiskt med buller inom stadsplanering än tidigare. Det finns gränsvärden och regler för buller som ställer krav på var vägar anläggs och hur nya byggnader uppförs, för att begränsa bullernivån i vardagen.

– När vi vet att buller ökar risken för sjukdom måste vi naturligtvis fokusera på vad vi utsätts för bara genom att röra oss i vår vardag. Samtidigt är buller en del av ett samhälle som ska fungera, säger Jesper Hvass Schmidt.

Försök odla stillhet

Om man bor i en av de större städerna i Sverige kan det vara svårt att helt skydda sig från trafikbullret och att sätta på sig ett par ljuddämpande hörlurar är enligt Anette Vandsø inte lösningen.

– Om du stänger ute ljudet vänjer du hjärnan vid att det är det normala och det gör dig mer känslig för buller. Det kan jämföras med att gå med handskar året runt. Då känns det också väldigt kallt när du tar av dem, säger hon.

I stället råder Anette Vandsø oss att då och då försöka odla stillheten. Och det håller Jesper Hvass Schmidt med om. Även om det med tiden kan kännas som en lyxvara.

Tidningen Hälsa Hälsa

Läs även: Forskarna: Dina tankar kan påverka hälsan mer än du tror

– Det är viktigt att vi försöker ta itu med orsaken om vi känner oss trötta. Se till att ta rätt pauser och kontrollera om du sover tillräckligt bra på natten. Lugn kan också innebära att man går tyst hemma och lyssnar på radio på låg volym – det handlar om vad man trivs med. Man kan återhämta sig på många sätt – man behöver inte sitta helt stilla och stirra in i en vägg.

Susanne Nemholt påpekar att mer lugn inte bara handlar om pauser från omvärldens buller, utan också från det vi själva producerar.

– Många av oss har något i öronen hela tiden. Vi kan knappt hämta en liter mjölk utan att lyssna på radio eller en podcast. Lyssna istället på vinden som susar och dina steg när du går, så att du inte hela tiden behöver förhålla dig till något. Det måste vi bli bättre på att tänka på.