Hälsa

Det nya kolesterolvärdet alla bör ha koll på

Det finns många missuppfattningar om kolesterol. Att det påverkas av hur mycket ägg vi äter är bara en av dem. Däremot finns det faktiskt en sak du kan äta för att minska ditt onda LDL-kolesterol. Kolesterolforskaren Jessica Schubert berättar hur du håller en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom i schack!

Betaglukan, som finns i havre, kan sänka det onda LDL-kolesterolet.
Annons

Tidigare ansågs det att en bra balans mellan gott HDL- och ont LDL-kolesterol var det viktigaste för hälsan. Hade man mycket av det goda, gjorde det onda inte lika stor skada, trodde man. Numera har mycket av det vi trodde tidigare omvärderats. Idag vet man att ett högt gott kolesterol inte kan väga upp ett högt dåligt kolesterol. En annan vanlig missuppfattning är att ett högt kolesterol är bra för äldre personer för att det skyddar dem mot sjukdom. Inte heller det stämmer, visar ny forskning. Tvärtom råder det inte längre något tvivel om att ett högt ­kolesterol är skadligt för vår hjärt-kärlhälsa, oavsett ålder.

– Det är verkligen en riskfaktor att ta på allvar. Ett högt LDL-kolesterol orsakar åderförkalkning som i förlängningen kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Det är farligt och kan vara dödligt, visar ­vetenskaplig granskning. Det handlar inte om läkares tyckande eller åsikter. Det är fakta, säger Jessica Schubert, specialistläkare i klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och kolesterolforskare vid Uppsala universitet.

Idag har man slutat att titta på kvoten mellan gott HDL- och ont LDL-kolesterol. Nu tittar man istället på måttet icke-HDL-kolesterol som är allt det onda kolesterolet – men med det goda HDL-kolesterolet borträknat. Vilket värde man ska ligga på handlar istället om vilka övriga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom man har.

Kolla kolesterolvärdet tidigt

En annan nyhet är att man nu uppmanas att börja hålla koll på kolesterolvärdet långt tidigare än förr. I USA rekommenderar man numera 30-åringar att kolla sitt värde och börja behandla det om det är för högt. Det amerikanska hjärt­läkarförbundet, AHA, menar att man skulle halvera antalet infarkter och fall av stroke, om fler började behandla sitt höga kolesterol tidigare i livet. ­Jessica Schubert berättar att Sverige går åt samma håll.

Jessica Schubert är specialist-läkare i klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och kolesterolforskare vid Uppsala universitet.

– Kolesterol lagras i kärlen och anhopas för varje år som går. Ju längre tid man går med högt kolesterol, desto mer utsätts blodkärlen för kolesterolet som skapar förutsättningar för att det ska bildas plack och förträngningar i kärlen. Man bör ha så få år med högt kolesterol som möjligt, säger hon.

Även om man skulle ha en låg risk att få en hjärtinfarkt på grund av högt kolesterol när man är 40, är det viktigt att ­redan då tänka förebyggande.

– Vi vill ju inte att patienten ska få en hjärtinfarkt ­senare heller. Därför pratar vi mer och mer om att börja ­behandla ett högt kolesterol redan i 40-årsåldern, säger ­Jessica Schubert.

Behandla högt kolesterol

Behandlingen är en kombination av levnadsvaneförändringar och mediciner. Blodfetter som LDL påverkas till viss del av det vi äter men olika människor påverkas olika mycket. Jessica Schubert berättar att vissa kan äta flera ägg om dagen utan att LDL stiger, medan andra kommer att få en tydlig stegring av LDL-­kolesterol om de äter fler än ett par ägg dagligen.

– Förut kom vi läkare undan med enkla råd som ”sluta äta ägg”. Men det är inte så ­enkelt. Idag har vi ingen maxgräns för hur många ägg man får äta varje dag. Det är individuellt.

Det finns till exempel personer som kan äta precis vad som helst utan att kolesterolet påverkas, medan andra kan leva supernyttigt och ändå få högt kolesterol. I de fallen kan det vara generna snarare än levnadsvanorna som avgör om man får höga blodfetter.

– I Sverige finns det ungefär 35 000 personer som har familjär hyperkolesterolemi. Då beror det höga kolesterolet på en ärftlig avvikelse i arvsmassan och den kan inte påverkas med levnadsvaneförändringar. Det här tillståndet är underdiagnostiserat idag, säger Jessica Schubert.

Havregryn kan sänka LDL-kolesterolet

Ett högt kolesterolvärde är ­inget man känner av, men i de ovanligare fallen av familjär hyperkolesterolemi kan man få fettknölar på hälsenor eller fingrar, så kallade xantom, eller gulaktiga fläckar i huden runt ögonen, så kallade xantelasma. Dessa fläckar kan man se bland annat bredvid Mona Lisas vänstra öga på den berömda målningen av Leonardo da Vinci. Även hon kan alltså ha haft förhöjda kolesterolvärden!

Trots att kosten kanske inte kan påverka kolesterolet fullt ut, tycker Jessica Schubert att man ska hålla igen på mättat fett ändå, till exempel smör och andra hårda fetter, chark och rött kött. Det bidrar nämligen till en ökad risk för andra riskfaktorer som driver hjärtsjukdomar. Och ju färre riskfaktorer, desto bättre.

– Vi vet till exempel att de som äter en LCHF-kost med mycket fett ofta får höga blodfetter, säger hon.

Men det finns faktiskt ett livsmedel som sticker ut åt ­andra hållet: Det sänker LDL-kolesterolet.

– En och en halv deciliter havregryn om dagen kan sänka LDL med fem till tio procent. Men det tar två till tre månader. Det är betaglukaner, som finns naturligt i havre och korn, som sänker kolesterolet. Havre är bland det effektivaste vi har i den vägen!

Men då ska man förstås undvika att tillsätta socker i gröten, tillägger hon.

Även om man kan sänka sitt LDL-kolesterol till viss del med kosten, är det ofta svårt att nå ett normalt värde.

Betaglukan

Det finns flera studier som visar att ämnet betaglukan, som finns i havre, kan sänka det onda LDL-kolesterolet. För att se effekt behöver man få i sig ungefär tre gram betaglukaner per dag, vilket motsvarar ungefär två portioner havregrynsgröt om dagen. Effekten kommer dock först efter cirka två månader.

Men man kan även testa en intensivkur med havre. I en nyligen publicerad tysk studie såg man att en kost som nästan uteslutande bestod av havregryn i två dagar sänkte värdet. En intensiv havrebaserad kost i två dagar och som upprepas var sjätte vecka kan ha en förebyggande effekt på högt LDL-kolesterol, menar forskarna.

Deltagarna ombads att enbart äta havregryn motsvarande 300 gram, kokta i vatten, tre gånger om dagen i två dagar.

De fick lägga till lite frukt eller grönsaker i sina måltider, men de skulle också halvera sitt vanliga kaloriintag.

Deras kolesterolnivåer förbättrades mer jämfört med en kontrollgrupp som inte åt havregryn men som också halverade sitt vanliga kaloriintag.

Effekten på kolesterolet höll i sig även sex veckor senare, trots att testpersonerna bara åt havredieten i två dagar.

Forskarna menar att havre påverkar sammansättningen av mikrobiomet, de goda bakterierna, i tarmen på ett sätt som gynnar blodfetterna.

Källa: Universitetet i Bonn, Tyskland

Mediciner behövs oftast

– Läkemedel behövs så gott som alltid. Det betyder inte att patienten har misslyckats. Vi vet att ändra levnadsvanor är bland det svåraste man kan göra, och alla förändringar till en hälsosammare livsstil är bra, hur små de än är, säger Jessica Schubert.

De läkemedel som framför allt används mot högt kolesterol är så kallade statiner. De har ibland beskyllts för att ha många biverkningar, bland annat muskelvärk. Jessica Schubert berättar att forskning visar att vissa personer som får statiner förväntar sig att få biverkningar, kanske för att de hört talas om någon ­annan som har fått det.

– När man har gett sockerpiller istället för statiner i studier, rapporterar vissa att de får muskelvärk ändå, sannolikt eftersom de förväntar sig det, säger hon.

Fenomenet kallas nocebo­effekten och handlar om att man utgår ifrån att en medicin ska ha en negativ effekt – det blir helt enkelt en självuppfyllande profetia.

– Statiner är ett av de mest använda läkemedlen vi har och de är väldigt välstuderade. De är säkra. Skulle man få biverkningar kan man testa att sänka dosen. Höga doser ger ofta mer biverkningar. Idag rekommenderar vi att den som får biverkningar startar långsammare med en lägre dos och sedan trappar upp dosen själv hemma, säger Jessica Schubert.

Ibland kan man börja med en tablett i veckan för att sedan öka till varannan dag.

– Får man känningar kan man backa tillbaka och testa igen. Det finns mycket att vinna på försiktiga upptrappningar.

För även om man börjar på en väldigt låg dos statiner, gör varje tablett skillnad.

– Alla statiner är bättre än ingen, och en tablett i veckan är bättre än ingen alls.

Ibland måste man dock gå in med en hög dos direkt, till exempel om man har drabbats av en hjärtinfarkt. Annars riskerar man att få en ny infarkt. Samtidigt har det kommit nya mediciner mot höga blodfetter. Idag finns en medicin som fungerar annorlunda jämfört med statiner.

Ezetimib, som läkemedlet heter, hämmar upptaget av kolesterol i tunntarmen istället för att som statinerna minska leverns tillverkning av kolesterol.

– Nu sätter vi allt oftare in båda läkemedlen samtidigt för att få en bättre effekt. Ezetimib är dessutom snällare och har ännu färre biverkningar, säger Jessica Schubert.

Så lågt bör du ligga

Redan i 40-årsåldern är det bra att börja hålla koll på kolesterolet. Idag tittar man inte längre på balansen mellan det onda (LDL) och det goda (HDL) kolesterolet. Nu tittar man istället på icke-HDL-kolesterol (non-HDL). Det är summan av det totala kolesterolet minus det goda HDL-kolesterolet.

Nedan ser du nivån ditt kolesterolvärde bör ligga på, beroende på hur många andra riskfaktorer du har för hjärt-kärlsjukdom. Till riskfaktorer hör bland annat högt blodtryck, ålder, rökning och kön. Är du ung, icke-rökare och kvinna med normalt blodtryck anses du ha låg risk. Mycket hög risk har den som redan har haft en hjärt-kärlsjukdom som till exempel stroke eller hjärtinfarkt. Även patienter med diabeteskomplikationer eller allvarlig njursvikt anses ha mycket hög risk.

Låg risk: Under 3,0 mmol/l, millimol per liter.

Måttlig risk: 2,6 mmol/l.

Hög risk: (till exempel om du har diabetes eller mycket högt blodtryck): Under 1,8 mmol/l.

Mycket hög risk: (du har redan en hjärt-kärlsjukdom sedan tidigare): Under 1,4 mmol/l.

Kolesterol och klimakteriet

En vanlig myt är att det bara skulle vara män som löper risk för hjärt-kärlsjukdom på grund av ett högt LDL-kolesterol.

– Kvinnor är i viss mån skyddade mot hjärt-kärlsjukdom av sitt östrogen, men i klimakteriet upphör det skyddet och då stiger kvinnornas kolesterolvärden, säger Jessica Schubert.

Forskning visar att kvinnors kolesterolvärden inte kontrolleras lika ofta som männens och att kvinnor inte hämtar ut kolesterolsänkande läkemedel i samma utsträckning som män.

Eftersom kvinnorna kommer att förlora sitt skydd mot hjärt-kärlsjukdom i klimakteriet är det viktigt att kontrollera blodfetterna även hos kvinnor, gärna redan innan man hamnar i klimakteriet.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos