Kan man detoxa kroppen från mikroplaster?

Mikro- och nanoplaster, MNP, finns i vattnet vi dricker och i maten vi äter. De finns i luften, både utomhus och inne i våra bostäder. Bara genom luften andas vi in mängder av mikroplastpartiklar varje dag, enligt en fransk studie där man mätt luften i lägenheter och bilar. Forskarna tittade på olika stora plastpartiklar.

Hälsa

Läs även: Ny forskning varnar: Så mycket mikroplast kan hamna i din mat

I tidigare studier har man i huvudsak tittat på större partiklar med en diameter på 10–20 mikrometer. I den franska studien uppskattades vi varje dag andas in 3 200 mikroplastpartiklar i storleken 10–300 mikrometer och 68 000 partiklar på 1– 10 mikrometer, vilket är mer än hundra gånger mer än i tidigare beräkningar. Och de är just mängden av de minsta partiklarna som oroar. När det gäller större plastbitar verkar de lämna kroppen självmant, den naturliga vägen via avföringen.

— Ju mindre partiklarna är, desto mer sannolikt är det att de tas upp av våra organ. Om och hur de tas upp kan också handla om vilken form partiklarna har, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Begränsad kunskap

Salomon berättar att mikroplaster finns i många olika former och är bärare av många olika kemikalier. PFAS, bisfenol A och ftalater är bara några av dem.

— Vi vet inte hur mycket mikroplaster vi får i oss och vi vet inte hur mycket mikroplaster som är för mycket för oss. Men det är något som den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa tittar på just nu, säger han.

Efsa kommer bland annat att titta på hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och hur förekomsten i livsmedel kan mätas. Tills dess vet vi alltså inte exakt hur de påverkar hälsan.

— Kunskapen om hälsoriskerna är begränsad. Livsmedelsverket redovisade ett regeringsuppdrag om mikroplaster 2020. Utifrån dåvarande underlag bedömdes det inte finnas några motiv för åtgärder. Det konstaterades dock att mer kunskap behövs för att kunna göra bättre riskvärderingar. Så det är bra att frågan utreds vidare, säger Salomon Sand.

Efsas uppdrag väntas bli klart i slutet på 2027.

Tidningen Hälsa Hälsa

Läs även: Maten som hjälper dig få maximal effekt av vitaminerna

Men med tanke på att mikro- och nanoplaster är nästintill omöjliga att undvika menar många experter att fokus bör ligga på att göra kroppen motståndskraftig mot inflammationer. Platserna har kopplats till exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar, men kan även påverka andra organ.

Kost som kan skydda kroppen från mikroplast

De minsta nanoplastpartiklarna har i en studie vid Umeå universitet hittats i lever, njurar och blod. I en finsk studie har man sett att antioxidanter i blåbär, druvor och andra blå/lila växter delvis kan dämpa effekterna av plastpartiklar. I djurförsök har antioxidanterna bland annat minskat den inflammation som mikroplasterna kan driva.

Forskare undersöker också om vissa gelbildande fibrer skulle kunna kapsla in plasterna och föra ut dem den naturliga vägen, utan att de kan skada kroppen. En annan rekommendation är att äta en kost som gynnar tarmen — mycket grönsaker, baljväxter, fisk och fullkorn kan hjälpa tarmfloran att skydda sig mot skadliga ämnen.

Hus & Hem Hem och trädgård

Läs även: Guide: Så kan du befria köket från plast – prylar att byta ut

En metod som däremot inte rekommenderas, åtminstone inte just nu, är att avgifta kroppen från plaster genom att rena blodet med så kallad aferes.

Metoden har fått en extra skjuts av att flera kändisar använder den, bland annat Orlando Bloom. Aferes är en medicinsk process där blodet filtreras genom en maskin för att få bort mikroplaster och andra gifter och sedan förs in i kroppen igen. Metoden används vanligtvis inom vården för att behandla vissa allvarliga blodsjukdomar. Att den även fungerar för att avgifta kroppen från mikroplaster är dock inte vetenskapligt bevisat men studier pågår.

Trots avsaknaden av bevis erbjuds behandlingen i flera länder redan nu, bland annat i Storbritannien och USA. Men ironiskt nog har forskare sett att aferes och liknande behandlingar, till exempel dialys, snarare ökar mängden mikroplaster i blodet på grund av att man använder plastkomponenter i slangar och annan utrustning. Forskarna slutsats blir därför att den säkraste strategin mot mikroplaster just nu är att minska vår exponering för dem överlag.