Hälsa

Vanliga örter kan boosta hälsan – mer än du kanske tror

Kryddörter är inte bara snygg garnering som ger maten lite extra smak, de ger oss ett tillskott av viktiga näringsämnen också. Bara några matskedar av våra vanligaste kryddörter kan stärka hälsan – och i högre doser kan de även ha medicinska effekter. De flesta av dem är dessutom lättodlade!

Händer placerar små terrakottakrukor med olika örter på en fönsterbräda.
Allt fler vill ha ett eget grönt apotek hemma.
Annons

Tidigare har kryddörter mest setts som piffig garnering och smaksättare. Men de kan ha ett större värde än så, inte minst för vår hälsa, visar ny forskning.

Bland annat har man sett att motsvarande ett par matskedar kryddörter som salvia, mynta, basilika, rosmarin, oregano och timjan kan ha antiinflammatoriska effekter på kroppen och att den så styvmoderligt behandlade persiljan kan vara bra för hjärthälsan. Persiljan pekas faktiskt ut som kryddörternas superstjärna, den ger oss inte bara fibrer utan även godsaker som järn, magnesium och vitamin C.

Ät fler och olika

Men då krävs det mer än en liten kvist persilja på leverpastejsmörgåsen. Äter man flera olika kryddörter dagligen kan effekterna på hälsan dessutom ackumuleras och bli ännu större, enligt forskningen. Därför borde kryddörter ha samma höga status som gröna bladgrönsaker som spenat och grönkål.

Precis som bladgrönsaker innehåller färska örter nämligen viktiga antioxidanter som skyddar oss mot farliga, fria radikaler som kan skada våra celler. Ett exempel är basilika som har både antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper – bara två matskedar färsk, hackad basilika räcker för att även få ett bra tillskott av ­vitamin A och K, kalcium, magnesium och kalium.

Så mycket kryddörter bör vi äta – för hälsans skull

Koriander, salvia, mynta, basilika, rosmarin, oregano och timjan har antiinflammatoriska effekter vid dagliga doser på 3 gram, vilket motsvarar ungefär en matsked. Föredrar man att kombinera flera örter behövs cirka 6,6 gram dagligen.

Att vanliga kryddörter nu visar sig vara långt nyttigare än vi trott är inte så förvånande, menar växtkemisten Marie-Louise Eklöf på Inspira – det gröna apoteket i Stockholm. Hon berättar att alla våra mest folkkära kryddörter från början användes som renodlade läkeväxter.

Leende kvinna med blont hår framför en grön buske med rosa blommor.
Växtkemisten Marie-Louise Eklöf på Inspira – det gröna apoteket i Stockholm.

– Det är ingen slump att vi använder dem i matlagning. De har en gemensam nämnare att de är bra för matsmältningen. Att vi kryddar ärt­soppa med just mejram och timjan beror på att de är så bra för matsmältningen, säger hon. Förr i tiden var läkeörter dyrbara och när de sedan blev allt billigare tog vi in dem i matlagningen – men samtidigt tappade vi ­delvis bort deras värde som medicin. Men nu tycks de ­alltså ha fått ett uppsving, både i forskning och bland allmänheten.

– Örter tas på större allvar nu. Själv samarbetar jag med både tandläkare och läkare ­eftersom det idag finns så mycket forskning om aktiva ämnen i våra vilda och odlade kryddörter. Jag har också märkt ett ökat intresse för att ha ett eget grönt apotek så här i beredskapstider, säger Marie-Louise Eklöf, som har skrivit fyra böcker i ämnet, nu senast Trädgårdsapoteket.

7 superörter att odla själv

  • Oregano: Tålig och marktäckande, passar bra att torka. Fin som kantväxt, marktäckare och i kruka. Trivs bäst på solig plats.

  • Timjan: Älskar sol och väldränerad jord. Tål torka bra. Timjan är bra mot hosta eftersom den är kramp- och slemlösande.

  • Mynta: Växer kraftigt, odla i kruka så den inte tar över. Trivs i sol eller halvskugga.

  • Citronmeliss: Kallas även hjärtansfröjd och ­användes förr som hjärtmedicin. Lättodlad och trivs bäst i soligt läge. ­Sprider sig lätt.

  • Persilja: Växer snabbt och trivs i sol till halvskugga.

  • Basilika: Trivs bäst i varmt och ljust läge, gärna inomhus. Är känslig för kyla, temperaturen bör ej understiga 15 grader.

  • Rosmarin: Trivs i sol ­eller halvskugga. Rosmarin är bra mot kalla händer och fötter och ökar genomblödningen i hjärnans småkärl, vilket ökar koncentrationen.

Tandstickor av oregano

En av kryddorna som ursprungligen användes främst för matsmältningens skull är oregano. Numera vet man att den har fler fördelar än så.

– Oregano innehåller en eterisk olja, carvacrol, som är jättebra för tandköttet eftersom den stoppar bakterietillväxten vid tandlossning. Jag samarbetar med en tandläkarstudent som vill göra tandstickor av stjälkarna på oregano, och det kan man lätt göra själv också och ha i sitt gröna apotek hemma, säger Marie-Louise Eklöf.

Hon berättar att oregano är väldigt lättodlad och den breder gärna ut sig rejält.

– Men den går lika bra att odla i kruka på balkong eller på fönsterbrädan. Har man inte gröna fingrar kan man köpa dem i affären i stället och antingen plantera om i en större kruka – eller äta den ­direkt.

Salvia är en annan spännande kryddört som Marie-Louise Eklöf vill lyfta.

– Den innehåller växtöstrogen och kan användas mot vallningar och svettningar i klimakteriet. Salvia innehåller också cineol, en eterisk olja som ökar genomblödningen i hjärnans småkärl. Den kan hjälpa mot trötthet. Cineol finns även i rosmarin som kan användas för att få ett ökat ­fokus, säger hon.

Så får du i dig mer örter

Eftersom många örter är ganska milda i färsk form kan de ­faktiskt ätas i relativt stora mängder. De är näringsmässigt lika spenat och grönkål. Oftast äter vi inte dem i lika stora mängder som bladgrönsaker, men det går att ändra på med enkla medel:

  • Använd större mängder av ”mjukstjälkade” örter (persilja, basilika och dill) i sallader och på smörgåsar, till exempel grillad ostsmörgås med basilika.

  • Gör sallader med örter som huvudingrediens, till exempel persiljesalladen tabbouleh.

  • Ersätt hälften av grönsakerna i sallader med örter som persilja, dill och basilika.

  • Blanda några nävar färska örter i potatis- eller pasta­salladen.

  • Gör en pesto eller capresesallad där det ingår en betydande mängd basilika.

  • Toppa din soppa med en handfull färska örter.

  • Färska örter med hård stjälk (mynta, lavendel, rosmarin) kan användas i mindre mängder, men oftare, till exempel i kalla och varma drycker och som topping på desserter.

  • Strö lavendel, rosmarin och myntablad på kakor, glass och fruktcocktails.

Källa: Tidskriften Nutrients, ­Michigan State University

Brygg eget örtte

För att få i sig tillräckliga mängder av de aktiva ämnena rekommenderar Marie-Louise Eklöf att man brygger ett te av örterna.

– Jag vill inte förringa kryddörternas värde i mat, men för att få medicinska effekter av dem måste man äta stora mängder. Det är lättare att få i sig mer av de aktiva ämnena om man brygger ett te av dem, säger hon.

Ett terapeutiskt te kan göras av både färska och torkade örter.

– Båda är lika nyttiga, men torkade örter är mer koncentrerade. Grundreceptet är fyra teskedar färsk ört till en kopp te eller två teskedar torkad ört per kopp.

Marie-Louise Eklöf påpekar att den här typen av terapeutiska teer inte ska drickas dagligen året om.

– De ska drickas som en kur under två till fyra veckor, då man dricker tre koppar om dagen. Sedan ska man ta en paus. Har de besvär man försöker behandla inte gått över efter kuren ska man söka vård.

– Kurerna är ett komplement till vanlig medicinsk behandling, inte en ersättning för dem, säger hon.

Grundrecept terapeutiskt te

Färsk ört: Ta fyra teskedar till 2,5 deciliter vatten.

Torkad ört: två teskedar till 2,5 deciliter vatten.

Låt dra i fem till tio minuter. Drick tre koppar om dagen i två veckor. Man kan upprepa kuren men bör söka vård om inte besvären går över.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos