En känd forskningsstudie från 1980-talet, kallad ”nunnestudien”, var bland de första som gläntade på locket till den kognitiva reservens dolda skatter …
De katolska nunnorna i School Sisters of Notre Dame var alla i hög ålder redan i början av studien, och följdes sedan av forskare under dryga 20 år.
Efter deras död kunde man hos vissa av dem konstatera att hjärnan visade alla tecken på utvecklad Alzheimers. Här fanns förändringar i den vita substansen, amyloida plack mellan cellerna och en generellt krympt hjärnvolym.
Hög ålder är trots allt den största riskfaktorn för demenssjukdomar, och efter 80 års ålder har var femte svensk Alzheimers. Efter 90 är det upp till varannan som drabbas.
Men det intressanta var, att någon djupare kognitiv försämring faktiskt inte hade märkts hos många av nunnorna medan de levde.
Läs även: Så lite krävs för ett längre liv – forskaren förklarar
Kognitiv reserv
Forskarna drog slutsatsen att det måste finnas något i deras livsstil som kompenserade för hjärnskadorna och fördröjde minnesförsämringarna, vilket gjorde att dessa inte påverkade vardagen lika mycket — ett slags kognitiv reserv.
— Jag tror att flera faktorer i en nunnas liv kan bidra till detta, exempelvis det faktum att de inte går i pension på vanligt sätt utan fortsätter med sina dagliga sysslor hela livet. Dessutom lever de i en social gemenskap med andra nunnor, vilket sannolikt också är en stor skyddande faktor. Studier visar också att andlighet och spiritualitet kan fördröja demens, säger Hedvig Söderlund, hjärnforskare och professor i psykologi, som bland annat har skrivit boken ”När hjärnan sviker — om livet med demens” (Bonnier Fakta).
Läs även: Äldreboendet adopterade övergivna kattungar: ”Djur minskar ångest och isolering”
En högre kognitiv reserv innebär att antalet kopplingar mellan hjärncellerna är fler, vilket gör att nätverket av synapser blir mer kompakt. Om en person normalt sett har 5 000 synapser i sin hjärna som kopplar ihop Paris med Frankrike, kan en person med större kognitiv reserv kanske ha 10 000 kopplingar för samma sak.
— Då har man extra säkerhetskopior för minnet. När en del hjärnceller dör under sjukdomen finns det andra som kan täcka upp och komma ihåg att Paris är Frankrikes huvudstad. Det gör att symptomen fördröjs, vilket är en lättnad både för den som drabbas och för anhöriga. Man kan fortfarande få en demenssjukdom, men den kognitiva reserven gör att sjukdomen märks senare, förklarar hon.
Läs även: Ragnhild beskriver sin alzheimer – i konsten: ”Mycket kul som händer”
Intellektuella yrken ger större reserv
Forskningen visar också att personer med högre utbildningsnivå och ett mentalt krävande yrke ofta har en större kognitiv reserv som äldre.
— Ett intellektuellt yrke ger mycket gratis till den kognitiva reserven. Det betyder inte att man måste varit filosof eller kulturarbetare, utan till exempel haft ett yrke där man använt hjärnans exekutiva funktioner mycket — för att planera, strukturera och fatta beslut, säger Hedvig.
En uppmärksammad svensk studie som följde 7 500 Uppsalabor visade också att bra betyg i 10-årsåldern var kopplat till en större kognitiv reserv. Bäst blev det förstås om man både haft bra betyg i skolan och ett intellektuellt krävande yrke som vuxen.
Men om du inte var klassens ljus, eller inte har haft ett yrke som utmanat pannloben så mycket, så finns det ändå mycket du kan göra för att skjuta kognitiva sjukdomar framför dig.
— Hjärnan är väldigt plastisk, så det är aldrig för sent att börja tänka på det här. Framför allt vill hjärnan bli använd! Lös korsord, gå en språkkurs eller läs mycket böcker, tipsar hjärnforskaren.
Läs även: Läs mer och lev längre – skönlitteratur håller hjärnan ung
Mest läst Just nu
-
Trebarnsfamiljen byggde drömstuga för hela familjen – på bara 25 kvadrat
-
Glutenfri rödbetspaj – läsarrecept
-
Bettina lever som en kvinna på 1940-talet: ”Det har inget med könsroller att göra”
-
Så tar du hand om gjutjärn – Joel Bergqvists bästa tips
-
Symtomen berodde på candidaöverväxt – ny kost förändrade allt: ”Det var helt galet”
