Ständiga blodprover och hälsokontroller, intensiv träning varje dag, sträng diet med mycket piller och att aldrig, aldrig slappna av. Så kan vardagen se ut för dem som fastnat för longevity, den växande trenden för att leva riktigt länge.
– Det är bättre att hitta en egen balans, för varför ska vi leva livet om vi inte kan njuta av det? säger Karin Modig, docent och forskare inom epidemiologi, åldrande och hälsa vid Karolinska Institutet.
Det behöver vi för att ha chans att leva länge
Egentligen vet vi redan vad som är bra för oss och som ökar chansen till ett långt och bra liv. Vi ska motinera, äta hälsosamt, inte slarva med sömnen, varken röka eller dricka och ha vänner och nära relationer.
Sedan spelar även genetiken viss roll, liksom var vi bor någonstans, vilken social klass vi tillhör och så vår allmänna inställning: att vara nyfiken, vilja lära sig nya saker och gilla att hjälpa andra är sådant som också kan påverka.
Läs även: Så lite krävs för längre liv – forskaren förklarar
Så långt är allt vettigt och rimligt, även om det kan vara nog så svårt att fixa och hinna med. Men för en del är de här allmänna råden inte tillräckligt. De vill satsa fullt ut, dygnet om och i dag finns en hel industri som utnyttjar människors oro. För att inte säga dödsångest.
Hälsohets är inte nyttigt
– Bakom kampen för att leva så länge som möjligt kan det finnas en stark rädsla för att dö, säger Karin Modig. Det är i så fall något man behöver bearbeta, eftersom det kan stressa och leda till hälsohets, vilket inte är särskilt nyttigt.
Bakom långlevnads-trenden spökar vårt växande kontrollbehov:
– Det tror jag är en avgörande faktor, särskilt bland dem som är lite yngre. De har vuxit upp i och lever i en tid då saker i hög grad går att kontrollera. Då ökar intresset för att kontrollera allting och där ingår döden.
För 100 år sedan var livet mer oförutsägbart. Vi levde inte alls lika länge, bland annat i brist på effektiva botemedel och avancerade medicinska behandlingar mot folksjukdomarna. Risken att dö ung var stor och medellivslängden låg på drygt 50 år.
Nu är medellivslängden över 80 år, för kvinnor drygt 85 år och för män 82. Det är stor skillnad och så klart något positivt. Men det skapar också förväntningar.
Världens äldsta människa
– Väldigt många lever numera väldigt länge, så sent som på 70-talet var det bara ett par hundra svenskar som blev 100 år, nu är det flera tusen, säger Karin Modig och fortsätter:
– Vi ser att ett långt liv är något som är görbart, för den som investerar rätt i träning, sömn, mat och även utbildning. Men det där kan slå över när vi får för oss att vi ska kontrollera alla tänkbara faktorer ytterst exakt.
Världens äldsta människa, fransyskan Jeanne Calment, blev 122 år. Hon dog för snart 30 år sedan, år 1997, och efter det har ingen lyckas slå hennes rekord. Trots att det går att lägga hur mycket pengar som helst på behandlingar, som låter som science fiction och som saknar vetenskapliga bevis för dokumenterad effekt.
Dyra behandlingar inom långlevnads-trenden
Listan är närmast oändlig på vad som erbjuds och som kan verka hur seriöst som helst. Allt är garanterat dyrt, som filtrering av blodet från mikroplaster, injicering av stamceller och att andas in syrgas. Bland annat.
Mest känd bland dem som väger sitt liv åt långlevnad är ”Don’t Die”-rörelsens frontfigur Bryan Johnson, den amerikanske techmiljonären som lägger all tid och kraft på att kriga mot åldrandet och har evigt liv som något slags mål.
Läs även: Forskaren siktar på att bli 100 – avslöjar sin hälsorutin
Sömnen är viktigast
Att följa hans påkostade exempel och frivilligt leva dygnet runt i ett laboratorium framstår som närmast fasansfullt, och rätt onödigt, särskilt som Bryan Johnson i intervjuer avslöjar vad som är viktigast: Sömnen. Att sova bra är som en ”supermedicin”, vilket inte låter så dumt.
Dessutom är det gratis.
Något som lätt glöms bort i allt snack om att leva länge är själva poängen med att åldras, att hitta det som är meningsfullt högt upp i åren.
– Ett långt liv är inte automatiskt detsamma som ett bra liv – det gäller att gilla det man har, säger Karin Modig. Och vad det är som gör att man vill leva länge, det får man ta och fundera på. Och fatta beslut och göra sina livsval. Annars är det lätt att bara låta tiden gå…
Läs även: Johanna Hector: ”Påminnelsen om att vi ska dö gör oss mer levande”
Värna om vänner
Karin Modig nämner det japanska begreppet ikigai, som betyder ungefär meningen med att finnas till, alltså det som gör att vi ser fram emot att stiga upp ur sängen på morgnarna. En nyckel är att värna om sina vänner och sociala kontakter.
– De mest fysiskt friska åldringarna kan ändå vara uppgivna och de som är jätteskröpliga kan känna stor meningsfullhet högt upp i åldrarna. Det är därför jag tänker att relationer, de kan man ju ha även om man är sängburen, det är ett beständigt värde i livet. Man ska också klara av att anpassa sig och acceptera förändringar och motgångar, det gör att livet blir lättare att leva.
De lever länge – utan att anstränga sig
Håkäringen kan bli extremt gammal, upp till 400 år. Näst största hajen i Norden och det ryggradsdjur som lever längst.
Grönlandsvalen är också en långlevare, i över 200 år, vilket är rekord bland däggdjuren.
Jättesköldpaddor blir ofta över 100 år, inte ovanligt att de lever i 200 år, tack vare unika gener.
Hur gamla kan vi bli?
Snacket om att det inte finns någon gräns för hur gamla vi kan bli – 200 år? Till och med 500? – det tror inte Karin Modig på.
– Nej, vi är långt ifrån de där 500-åringarna. När vi åldras, då åldras hela kroppen, alla celler och alla organ. Även om vi skulle byta ut hjärta och njurar har vi inget sätt att stoppa åldrandeprocessen. När vi blir gamla slutar alla på samma sätt med ett större vårdbehov och olika sjukdomar. Det ingår i att vara människa.
Helt säkert är att livet är på många sätt oförutsägbart, liksom vad man kan råka ut för.
– När du är gammal och börjar bli lite skör, då påverkas livslängden av om du råkar halka och bryta lårbenshalsen eller inte, om du blir smittad av influensa eller inte – det kan vara helt avgörande för en äldre person.
Stressar och jobbar
Frågan är hur Karin Modig omsätter alla insikter om åldrandet i sin egen livsföring eller om hon gör som de flesta andra, alltså så gott vi kan.
– Det är så himla mycket lättare att prata om hur andra ska göra än att göra det själv. Jag stressar och jobbar för mycket och åsidosätter sociala relationer. Men jag äter ordentligt lagad mat, rör på mig en del och så har jag märkt att jag dricker väldigt lite alkohol jämfört med andra.
