Det är en paradvåning med alla de klassiska komponenterna: burspråk med massor av spröjsade fönster, takrosetter, höga paneler och dagsljus i badrummet. Eva-Marie Wilken har genomrenoverat hela lägenheten med varsam hand, så att flera av de ursprungliga elementen i den hundra år gamla lägenheten har bevarats eller återställts, för att lägenheten skulle komma så nära stilen från 1919 som möjligt.
Fönstren är de ursprungliga gamla, men har fått nya ljudisolerande innerglas och vackra mässingsbeslag. Alla dörrhandtag har bytts till originalversionen i ek med kromdetaljer, och alla dörrar har befriats från lager av gammal färg och sedan målats om.
Terrazzogolvet i badrummet bröts upp och ersattes av ett nytt likadant som det gamla. Själva köksinredningen, ett målat träkök, är av senare datum men de två skafferierna är bevarade.
– Jag tycker om när dåtid och nutid blandas i en lägenhet som denna, och jag tycker det är härligt att gå nerför gamla slitna trappor, och föreställa mig hur det såg ut här förr.
– Jag älskar att det finns gamla gräddfärgade kakelplattor både i kök- och badrum, varav några har suttit där i flera generationer. Trots det har jag utmanats av dubbelheten som ligger i att inreda en så gammal lägenhet med element från ett modernt liv. Jag vill bevara den autentiska stämningen, men det har samtidigt varit viktigt att undvika klichéer eller romantiserade fragment. Det får inte bli för historiskt och det ska absolut inte se ut som att min mormor bor här, förklarar Eva-Marie.
Möbelmix över århundraden
För att undvika att falla i den fällan är det enligt Eva-Marie bra att låta inredningen tippa lite stilistiskt i förhållande till sekelskiftesstilen. Därför har hon bland annat målat en köksdörr i en kraftig gul färg och satt sitt originala barockbord från sjuttonhundratalet tillsammans med en formgjuten plaststol. På väggarna finns konst från alla epoker; kopparstick, akvareller, fotokonst och moderna litografier blandade med gipsbyster och stora vita formgjutna lampor.
– Jag tycker inte om när stilar manifesterar sig alltför enhetligt. Jag vill helst spränga ramarna, så att nya uttryck uppstår, förklarar Eva-Marie.
Genomgående färger
Trots otaliga stilblandningar har inredningen en ro över sig, som i hög grad beror på färgvalen. Dimblått är en genomgående färg, ända från sofforna och det blåmålade träköket till väggarna i matsalen och vardagsrummet. Som kontrast till detta är de resterande rummen målade i olika rosa nyanser.
– Min lägenhet kommer förhoppningsvis aldrig att spegla en viss säsong, koncept eller trend. Jag tänker på mitt hem som influerat av alla perioder och alla riktningar sammansatta i mitt eget språk. På något sätt ger det en helhet, om jag håller min personliga smak som riktlinje i mina val. Jag tycker att det är ett mycket läckert uttryck, när min mammas gipsskulptur från 50-talet blandas med Verner Panton-lampor från 1971. Jag föreställer mig att jag använder mina möbler på ett annat sätt om 10 år, för på så sätt fortsätter bostaden att förändras, avslutar Eva-Marie.
