Skådespelaren Matias Varela om när livet känns tungt: ”Då blir man jävligt andlig” 

Jag ser på Alexander Pärleros podd Framgångspodden på YouTube inför mitt möte med skådespelaren Matias Varela, som på många sätt är själva sinnebilden av just framgång med en osannolik rad film- och TV-succéer bakom sig: från långköraren Nya Tider på 90-talet till storserier som Narcos, Point Break, The Borgias och Assassin’s Creed. Han slog igenom stort i filmen Snabba Cash 2010, har Guldbaggenominerats fem gånger – senast i år med den svenska filmen The Dance Club och frotterar sig med Hollywoodstjärnor som Pedro Pascal och Jeremy Irons.

Men det som avhandlas i podden är för det mesta långt ifrån röda mattor och kändisprivilegier. Matias Varela vittnar om utmanande tider både som barn och vuxen. Han berättar om våld i nära relation, svår sjukdom och komplex. Den hårda ytan som blivit något av hans signum på skärmen luckras upp. Där tar vårt möte vid.

Medverkar i Shaolin Heroes

Nyligen har vi sett honom i SVT:s realityserie Shaolin Heroes, där sju kända – och framgångsrika – män med stora egon lämnar vardagen bakom sig för att leva som Shaolin-lärljungar i det uråldriga Yongmunsa-templet i Sydkorea. Matias fastnar särskilt för mästaren Heng-Yis filosofi om smärta och lidande som den bästa läraren:

– Jag håller med mästaren fullkomligt i det här. Det är i alla fall det som jag har lärt mig allra mest av.

För att förstå var den insikten börjar behöver vi resa bakåt i tiden, till Zinkensdamm på Södermalm i Stockholm under 80- och 90-talen, långt innan det stavades hipstertrakter med exklusiva butiker och innebarer för höginkomsttagare. Här bodde Matias Varela och hans familj, när de inte varvade den svenska vardagen med livet i hemlandet Spanien:

– Vi levde oavsett väldigt spanskt. Katolska kyrkan på Söder var en samlingspunkt för spansktalande vid den tiden. Jag lärde mig inte svenska ordentligt förrän jag var sex-sju år. Jag minns att jag trodde Sverige var ett land utan religion – man märkte inte av den, förutom bland muslimer. Präster som kunde ha barn? Vad menar du? skrattar Matias.

Nära Andlighet

Läs även: Reuben Sallmander om meditationens kraft: ”Frigör ett universum i en själv”

Växte upp med våld i hemmet

Katolicismens strikta levnadsregler innebar även föräldrarnas självklara auktoritet över sina barn, ibland med fysiska följder. Med tiden blev örfilar till knytnävar och Matias beskriver relationen till sin pappa som komplicerad. När han själv blev förälder till sönerna Teyo och Louis 2015, respektive 2019 blev det hans prioritet att bryta mönstret:

– När man blir förälder har man valmöjligheten att bli en bättre person, att göra en omstart på sin egen resa och bli en bättre version av sig själv. Men man måste låta det ske, hänge sig åt föräldraskapet. Min pappas uppfostran av mig var ett resultat av den uppfostran han själv hade fått, och så vidare bakåt i generationerna. Jag lyckades bryta mönstret och är stolt över det. Stryket stannade med min pappa. Mina barn slipper ärva den problematiken.

Att många av hans vänner upplevde samma sorts våld som han under uppväxten gjorde det hela mer hanterbart en tid. Men chocken när Matias insåg att barnaga och våld i nära relationer inte accepteras i Sverige väckte komplexa känslor. För sin egen skull har det varit viktigt för honom att förlåta sin pappa:

– Jag håller mig i ljuset. Jag väljer att älska mig själv och min pappa, det har varit viktigt att förlåta. Men självklart har det satt sina spår. Det har funnits ett behov av att hävda mig och bli sedd. Länge skämdes jag för min längd, till exempel. Jag sa att jag var 1, 79 – det är jag inte, jag är 1, 76 ½. Jag var kaxig. Hade ett självförtroende som bara någon med låg självkänsla kan ha.

Fick sparken från Nya tider

Kaxigheten må ha varit fejkad men den har också hjälpt honom ta sig till den absoluta toppen. Intresset för film och TV hade funnits sedan han var nio-tio år. Men när Matias var 16 år kom en castingagent till hans skola för att leta talanger till en ny TV-såpa. Matias tvekade inte en sekund:

– Egentligen gjorde jag inget särskilt bra intryck alls – jag raggade helt skamlöst på henne, skrattar han.

Serien skulle bli en av det sena 90-talets långkörare, Nya Tider och jo, Matias fick rollen som bråkstaken Miguel Santos. Tyvärr tog han med sig kaxigheten även bakom kameran och gick produktionsteamet på nerverna med sina idéer om hur repliker kunde förbättras och hur hela historien kunde skrivas om. Efter ett år fick han sparken:

– De sa: ”Tack för din tid – vi kommer inte förnya ditt kontrakt”.

Nära Andlighet

Läs även: Skådespelaren Alexander Abdallah: ”Jag försöker koppla mig uppåt – men även inåt”

Snabba cash blev genombrottet

Matias försvann från skådespeleriet innan han knappt hade börjat. De följande tio åren blev tuffa. Frustrerad hankade han sig fram inom hemtjänsten och i byggbranschen – tills han fick upp ögonen för Jens Lapidus genombrottsbok Snabba Cash.

– Wow, den här borde man göra film om, tänkte jag. Sen fick jag reda på att det redan var på gång. Jag tänkte: ”Gör du som alla andra får du också samma resultat som alla andra.” Det absolut värsta som kan hända är ett nej, lite pinsamt men det går över. Så jag började stalka Daniel Espinosa, regissören – ända till Gagnef-festivalen. Jag slog upp ett tält bredvid honom och höll tummarna.

Taktiken gick hem och mötet med Espinosa blev avgörande. Filmen Snabba Cash hade premiär 2010 och Matias insats som den hårdnackade knarkkuriren Jorge förändrade hans liv över en natt.

– Jag insåg med Snabba Cash att jag var bra på riktigt. Att jag kunde försätta mig i ett läge mentalt där gränsen mellan mig och karaktären suddas ut.

De två uppföljarna ledde till lika många Guldbaggenomineringar och karriären drog i gång med besked. Matias fick internationell uppmärksamhet, jobbade världen över och njöt av frukten av sitt hårda arbete. Livet stod på topp. Och då rasade allt.

Matias Varela blev allvarligt sjuk

I TV-programmet Shaolin Heroes på SVT berättar Matias om sjukdomen som höll på att ta hans liv. Vad exakt det rörde sig om väljer han att hålla för sig själv, inte minst för sina barns skull. Men vägen har varit lång:

– Det var väldigt, väldigt allvarligt. Jag hade stomipåse ett tag. Då sa de att jag skulle ha den för resten av livet. Men det gick bra. Jag hade den bara i tre, fyra månader. Det tog mig två år att komma tillbaka men den här prövningen har lett till att jag idag har funnit en glädje och en trygghet inom mig som jag aldrig tidigare haft.

Det som började med en livshotande diagnos slutade i stället med en total förändring av Matias syn på livet – och vad som egentligen spelar roll:

– En tydlig grej är att andlighet gör sig påmind när du har det riktigt jävla dåligt eller riktigt jävla bra. Däremellan är det lätt att vara upptagen med annat. Livspusslet. Sen går någon bort eller dina barn har problem eller du drabbas av sjukdom. Då blir man jävligt andlig. Eller om du blir kär, upplever euforiska stunder, reser till en exotisk plats. En vacker solnedgång.

För Matias blev disciplinen vägen igenom sjukdomen – och att aktivt välja bort självömkan.

– Jag tror att de svagaste stunderna är skälet till att jag har överlevt. Livet är väldigt tufft och att tycka synd om sig själv är farliga grejer. Tidigare var jag väldigt bra på det. Men jag hade inte överlevt om jag inte hade varit bestämd från dag ett. Disciplin, kraften att våga stå upp är avgörande – det är skillnaden mellan den som lever och den som dör.

Nära Andlighet

Läs även: Alexander Karim får äntligen prata andlighet: ”Det är sånt här jag älskar”

Trivs nära naturen

Den grad av disciplin som Matias jobbat upp kan förväxlas med hårdhet inför livet. I mötet med Shaolin-mästaren Heng-Yi får han en viktig påminnelse om att träna på sin medkänsla:

– Jag har funderat mycket på det – andra kanske inte har upplevt det som jag har. Att visa förståelse och medkänsla för det. Vi har en begränsad tid på jorden, den tiden är det den är.

Matias hade önskat att människor vågade prata mer om sin andlighet, inte minst i Sverige. I Colombia, där han spelade in säsong tre av Narcos var kontrasten påtaglig:

– Sydamerika är väldigt troende. I Sverige anses det töntigt att uttrycka andlighet i det offentliga rummet, vi är så moderna och häftiga liksom. Sverige är ganska extremt med det, som att man skäms över sin andlighet om man inte är i den kontexten. Jag tror inte det är så gynnsamt. Jag tror alla skulle må bra av att vara sig själva.

Sig själv kan Matias Varela vara var som helst. Men allra bäst trivs han och familjen på Höga Kusten, där de har sin bas sedan två år. Kanske medförde hans tillfrisknande en längtan efter mer äkthet på alla fronter:

– Vi trivs underbart med att vara närmare naturen. Här uppe lägger man också väldigt lite energi på vad grannen har eller tycker. I staden är allting en tävling – din bostad, dina kläder. Ironiskt nog har jag aldrig varit lyckligare. Jag tycker att jag har blivit bättre av det som har hänt mig för att jag har blivit mer närvarande.

Men. Snabb i tanken och talet som så många av sina rolltolkningar ändrar han sig tvärt:

– Lycklig är förresten inte så viktigt. Frid däremot, det är något annat – den består. Du kan köpa lycka, men inte frid. Jag tror mycket på frid. Så ja – jag känner frid.