Forskare: Kunskap viktigare än någonsin i AI-tider – risk att vi blir passiva, dumma och olyckliga

Hur kommer framtidens lärande egentligen att se ut? Skolan larmar nästan dagligen om att elever använder AI på hemuppgifterna istället för att plugga och att de har svårt att läsa och förstå längre texter. Att gammal klassisk bildning sällan är något som efterfrågas i arbetslivet, har väl vi gamla skoluvar ­accepterat, men behöver nästa generation verkligen lära sig något överhuvudtaget när AI finns? Vem orkar liksom leta efter ett årtal i huvudet när det bara är att googla?

”Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider”.

Två kanske mer än genom­snittligt kloka personer har tagit tag i frågan. Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, tillika medlem i Svenska Akademien och Torkel Klingberg, professor i kognitiv ­neurovetenskap vid Karolinska institutet, har tillsammans författat ett inspirerande manifest på knappt 80 sidor som kort och gott heter ”Varför lära”, med underrubriken ”Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider”.

Den är skriven på ett lätt och överskådligt vis, och även om den har lärare och beslutsfattare som målgrupp, så hoppas de att ­boken också sätts i händerna på en och annan elev eller yngre person som funderar över sin framtid.

Icakuriren Intervjuer

Läs även: Åsa Wikforss om Trump, fake news – och torsdagssnapsen: ”Det är allas vårt ansvar att det inte går åt skogen”

AI snabbar på utvecklingen – förändring kräver kunskap

För det bästa är att svaret på frågan ”varför lära?” är att det är viktigare än någonsin med kunskap!

– Vi vet ju ännu så lite om framtiden med AI, men en sak vet vi och det är att vart den än tar vägen så kommer vi att behöva att lära oss saker, säger Åsa Wikforss. Många jobb kommer att försvinna, och arbetsuppgifterna förändras. I och med det kommer det att krävas en flexibilitet och en förmåga att lära sig för att kunna anpassa sig efter det nya. Förändring kräver kunskap.

– Ja, instämmer Torkel Klingberg. AI kommer att snabba på utvecklingen inom många områden – men det är vi människor som måste leda den.

Det är också bråttom att lyfta frågan, menar författarna. Redan innan 2030 kan vi ha skapat en artificiell generell intelligens (AGI) – det vill säga en som är bättre än alla människor inom alla områden. Utvecklingen går blixtsnabbt och scenariot är att vi kan få 100 års utveckling på bara 10 år.

Träna på kritiskt tänkande

– Och då kan vi ju inte lägga beslutskraften i händerna på maskiner som tänker men inte känner, säger Åsa Wikforss. Vi måste som medborgare hålla oss informerade och träna på vårt kritiska tänkande. Demokrati funkar inte om vi har lagt ut vår kunskap på entreprenad.

Det finns en del skräck­scenarier om vad som händer när vi lämnar över kunskaps­inhämtandet till maskiner. Förutom att vi kan hamna i en värld med olika former av techdiktatur, så visar boken att kunskap föder kunskap, alltså att inlärning befrämjar inlärning.

Icakuriren Artiklar

Läs även: 9 svenska uppfinningar inom jordbruk och matproduktion

– För att lära sig något måste man göra något svårt. När man gör något svårt riskerar man att misslyckas och bli frustrerad. Det är en del av inlärningen, säger Torkel Klingberg och fortsätter:

– Tyvärr är människan av naturen mentalt lat. Det är mycket lättare att fråga ­efter svaret på ett svårt problem än att tänka själv, eller att låta en AI skriva en text i stället för att kämpa med att formulera sin tanke klart. Men då går vi miste om möjligheten att träna vår hjärna.

IQ-utveckling tycks ha stannat av

– Det ger ju också själv­förtroende när du märker att du klarar något själv, ­fortsätter Åsa Wikforss. Du blir enormt osäker om du hela tiden måste fråga AI. Det är verkligen inte bra för självkänslan.

Vår hjärna kan till och med fungera sämre utan träning, precis som musklerna förtvinar hos en sängliggande person. Även om det här förstås tar tid, så visar forskning på mufflonfår(!) att det är en realitet. När fåren tämjdes, så slapp de olika utmaningar. Efter tusentals år resulterade det i våra tamfår, men när man testade intelligensen så såg man att tamfåren tappat i IQ. Redan nu ser vi faktiskt också att mänsklighetens allmänna IQ-utveckling tycks ha stannat av.

– Jag skulle säga att fördumningen är ett reellt och omedelbart hot. När elever inte kan läsa, analysera texter eller tänka kritiskt – då kan ett allmänt intellektuellt förfall gå ganska fort, säger Torkel Klingberg.

– Vi riskerar en tillvaro där vi människor blir passiva, dumma och olyckliga, fortsätter Åsa Wikforss. ­Några få kommer att ha väldigt mycket makt över oss, de som äger tekniken och de som vet att utnyttja den.

Turboladdad utmaning

Dags att börja agera med andra ord. Men hur? Åsa Wikforss och Torkel Klingberg hoppas som sagt att boken kan användas av lärare för att motivera eleverna. Redan nu syns spår av uppgivenhet hos våra yngre. I en undersökning av ”Ungdomsbarometern” från 2023 konstaterade några av tillfrågade: ”varför plugga en flera år lång utbildning om en dator ändå kommer att ta över ens jobb i framtiden?”

– Lärarna står inför en turboladdad utmaning. De måste kunna lämna ett bra svar till ungdomarna, säger Åsa Wikforss. Jag tycker verkligen inte att skolan behöver prioritera att lära ut AI. Det kommer ungdomarna att klara själva. Istället ska man se till att de här grundförmågorna kommer med från skolan: läsa, skriva och tänka.

– Dessutom är det viktigare än någonsin att vi inte ägnar oss åt för mycket kognitiv avlastning, fortsätter Åsa Wikforss. Vi måste ju utveckla den egna omdömesförmågan, att kunna fatta beslut och tänka igenom en situation. Annars kan man ju inte ens agera i vardagslivet.

Livslångt lärande

Så att motivera våra ungdomar till att utbilda sig är kanske en av de allra viktigaste uppgifterna framöver, inte bara för skolan, utan för alla föräldrar, menar Torkel Klingberg.

– Vi måste vara ­medvetna om vikten av att vara med och påverka utvecklingen. Att bara resignera och titta på tv är ingen framtid. Det är heller inte bara ingenjörer och forskare som kommer att behövas. Filosofer, samhällsplanerare, bra lärare och många andra yrken blir lika viktiga. Vi kommer alla att behöva ägna oss åt livslångt lärande, säger Torkel Klingberg.