Micael Dahlen: För varje år får vi allt lättare att hålla oss för skratt

Har du skrattat sjutton gånger idag? Gissningsvis inte, eftersom dagen inte är slut när du läser den här texten. Det kan förstås hända att du ligger i sängen och läser, i stället för en god bok, och snart ska släcka lampan för natten. Men jag har fått för mig att min ­lilla kolumn är en sådan som blir läst mitt på dagen. Nu blir jag nyfiken på om så är fallet, du får gärna maila och berätta. Men till saken.

I en studie publicerad i den passande tidskriften International Journal of Humor bad forskare människor att under några dagar notera varje gång de skrattade i en journal. De fann att folk i genomsnitt skrattar sjutton gånger om dagen (flest om kvällen, så du har ännu tid innan du släcker lampan). De fann också ett samband med välmående: fler skratt, bättre mående. Liksom att antalet skratt sjunker med ålder, för varje år får vi allt lättare att hålla oss för skratt.

LÄS ÄVEN: Micael Dahlen: Hellre lättroad och lycklig än intelligent

”Efter nyår är det vår demokratiska plikt att skratta minst sjutton gånger om dagen.”

Därför hoppas jag att du vill göra till gemensam gruppuppgift med mig och människorna omkring dig att träna på att skratta mer. För träna behöver vi och vi gör det bäst tillsammans. Föga förvånande visar den där studien även det, att vi skrattar oftast i sällskap av och tillsammans med andra. Låt oss börja träna nu på en gång, för vårt och eget och varandras välmående. Det kan sannerligen behövas under den här mörka och kalla tiden på året.

Det ger oss också tid att hinna få upp färdigheterna innan nyår. Det behöver Sverige. Efter nyår är det vår demokratiska plikt att skratta minst sjutton gånger om dagen. Då går vi in i ett valår när det blir extra viktigt att skratta. Vår forskning visar nämligen att under valåren de senaste trettio åren har välmåendet genomsnittligt gått ner jämfört med ”vanliga” år. Det kan ha ett samband med att nyhetsrapporteringen och de offentliga samtalen i alla tänkbara kanaler blir genomsnittligt mer negativa under valår, vilket vi också har data på i vår forskning.

LÄS ÄVEN: Micael Dahlen: Konsten att både äta äppelkakan och ha den kvar

Under valår fokuserar vi alltmer på vad som är fel omkring oss, i landet och med varandra. Vi mår sämre och blir därför lite sämre medborgare. Det har jag skrivit om här tidigare, som du kanske minns, när vi mår sämre blir vi mindre benägna att rösta, följa lagar, göra rätt för oss på olika sätt och annat elände.

Efter nyår blir det lätt att hålla sig för skratt när domedagslurarna börja ljuda och därför behöver vi träna upp förmågan att se ljuspunkterna i tillvaron och må bra tillsammans. Inte skratta bort allt som är fel och behöver åtgärdas, men skratta för att orka ta itu med dem och göra välinformerade val för hela landets bästa. Inte skratta bort våra meningsskiljaktigheter, men skratta för att acceptera dem och inte låta dem polarisera oss.

Låt oss träna av alla de anledningarna och inte minst för att det är härligt i sig självt. Här ett litet träningspass som jag fick mig till livs alldeles nyss (tack, Johan!): vad heter Marie på engelska? Britt-Marie.