Intervjuer

De odlar musslor – mitt i Helsingborg: ”Musslorna smakar gott och renar vattnet i hamnen” 

Kärleken till god mat i allmänhet och musslor i synnerhet förenar dem. Mitt bland färjor och lyftkranar i en gammal industrihamn i Helsingborg driver ett 60-tal entusiaster en musselodling.

Musselodlingens ordförande Maria Cucas och styrelse­ledamoten Celine Duval granskar hur deras blåmusslor växer till sig.
Annons

Odling av ätbara blåmusslor mitt i centrala stan – kan det verkligen fungera? Jodå, fråga bara medlemmarna i Havskoloniföreningen i Oceanhamnen i Helsingborg.

I drygt två och ett halvt år har de odlat blåmusslor mitt i den nya stadsdelen som ­håller på att växa fram i den gamla industrihamnen, ett stenkast från färjorna som trafikerar rutten till Helsingör och en kort promenad från stadens pulserande nöjesliv.

– Färjetrafiken är faktiskt bara bra för musslorna. Den gör att vattnet strömmar bättre runt flotten där vi har odlingen, säger Maria Cucas som är ordförande i Havskoloniföreningen.

Det är en gråkall skånsk vinterdag när Hemmets Journal följer med Maria Cucas, 46, och styrelseledamoten ­Celine Duval, 56, för att titta till musselodlingen.

Celine Duval och Maria Cucas odlar musslor för att de tycker det är gott och att det är roligt.

Det duggar lätt och fingrarna stelnar snabbt till om man inte skyddar dem – framför allt när man som Maria och Celine ska ligga på knä på en plattform ute i vattnet och hala upp rep och strumpor med blåmusslor.

– Det är betydligt behagligare att vara här på våren eller sommaren, säger Celine med ett skratt och masserar sina frusna fingrar. Men man blir varm av att se hur musslorna växer till sig.

Odlar musslor mitt i stan

Det var sommaren 2023 som havskolonin startades som ett kommunalt projekt för att undersöka om det skulle gå att odla ätbara musslor mitt i det gamla hamnområdet.

Oceanhamnen tillhörde tidigare de områden i Helsingborg som var kraftigt förorenade av gamla miljösynder, men genom muddring och övertäckning av sediment har vattenkvaliteten höjts och i det gamla hamnområdet har en helt ny stadsdel med bostäder, restauranger och affärer etablerats.

Här, på en flotte i Oceanhamnen i Helsingborg, odlar Havskoloniföreningen fullt ätbara blåmusslor.

– Vår koloni ligger verkligen mitt i stan. Det är inte ovanligt att nyfikna kommer fram och pratar med oss när vi är här och tittar till odlingen och från balkongerna i husen härintill brukar de boende följa vårt arbete, berättar ­Maria Cucas.

Maria och Celine, som nu ingår i den nystartade föreningen, var bland de första som hörde av sig när Helsingborgs stad efterlyste intresserade till projektet,

Celine bor i närheten, och har alltid tyckt om all mat som havet har att erbjuda, medan Maria, som bor i Landskrona, anmälde sig så fort hon fick veta att man kunde delta i projektet även om man inte var bosatt i Helsingborg.

Så här ser odlingen ut underifrån. Från flotten hänger långa strumpor där blåmusslorna sitter fast.

– Jag är ett kolonibarn, ­säger Maria. Såväl mina föräldrar som morföräldrar hade koloniträdgårdar och själv ­odlade jag grönsaker på 70 kvadratmeter fram till för något år sedan. Därför tyckte jag det lät spännande med en havskoloni.

– Och jag har alltid älskat all mat som havet kan ge. Jag är uppväxt i en liten stad vid kusten i Turkiet, säger Celine.

Musslorna sköter sig själva

Av de 130 intresserade som kom till Helsingborgs stads första informationsmöte utkristalliserade sig ett 60-tal personer som ingått i projektet.

– Det var verkligen folk från alla samhällsklasser och yrkesgrupper. I gruppen har vi haft läkare, sjuksköterskor, ekonomer, tidigare politiker, byggare och bilbärgare. Det som förenar oss är att vi älskar att äta musslor, säger brandingen­jören Maria med ett leende.

Odlingen sköter i stort sett sig själv.

Hennes ­styrelsekollega nickar medhåll samtidigt som hon halar upp ytterligare en strumpa fylld med musslor ur Oceanhamnens djup.

– Och det har varit en jämn könsfördelning. Ungefär lika många män som kvinnor. De yngsta är i 30-årsåldern och den äldsta 80, säger Celine som arbetar som lärare på en skola i Ängelholm.

När projektet drog igång stod kommunen för flotten och redskapen – repen som blåmussellarverna fäster sig fast vid och strumporna som musslorna sedan förvaras i medan de växer till sig.

– Det fina med en musselodling är att det verkligen kan kallas för en hållbar odling. Larverna kommer av sig själva till repen och musslorna behöver sedan varken matas ­eller gödas, säger Celine och fortsätter.

– Dessutom filtrerar musslorna vattnet i Oceanhamnen och bidrar till att ytterligare höja vattenkvalitén.

Det 60-tal kolonister som ingick i projektet, som leddes av marinbiologen Anneli Eckeskog på miljöförvaltningen, delades in i fem grupper som turats om att sköta om havskolonin.

– Men det har verkligen inte varit arbetsamt. Odlingen sköter sig i stort sett själv. Det är bara vid omstrumpningen av musslorna, när de börjar bli större, som det krävs en liten arbetsinsats, säger Maria Cucas.

Blåmusslorna sitter fast i långa strumpor under flotten.

Stort i Danmark

Under projekttiden har havskolonisterna gjort studiebesök på andra musselodlingar för att lära sig mer, bland annat i Danmark.

– I Danmark är det här med musselodling stort och det finns många havskoloniföreningar. Vår koloni i Helsingborg är den första i Sverige där man odlar blåmusslor för att äta dem, men vi hoppas att det sprider sig, säger Maria.

I samband med omstrumpningen av musslorna förra våren kokade kolonisterna några av de små läckerheterna i havsvatten och provsmakade.

– Alla prover visade att de var fullt ätbara och att riktvärdena låg långt under Livsmedelsverkets riktlinjer för E coli-bakterier och miljögifter. Det var glädjande och sam­tidigt ett kvitto på att arbetet med att sanera miljön i Ocean­hamnen varit framgångsrikt, säger läkaren och dykaren Ingvar Eliasson som ingått i projektet och som ­tagit undervattensbilden till den här artikeln.

Blåmusslorna sitter fast i långa strumpor under flotten.

I november förra året avslutades det kommunala projektet med en skördefest och då bildades Havskoloni­föreningen med Maria som ordförande.

– Vi hoppas att alla som ­ingått i projektet vill fortsätta i föreningen och att musselodlingen går så bra att vi blir självförsörjande på blåmusslor, säger Maria.

– Det kan behövas. Min son har blivit så förtjust i musslor att han skulle kunna äta upp hela skörden själv. Det är bra mat, rik på proteiner och musslor innehåller mycket Omega-3.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos