Ett alternativ till färdiga växtstöd är att bygga dem själv – du kan forma dem precis som du vill och göra dem till dekorativa inslag i trädgården.
Av Hanne Gabel Christensen
Av Hanne Gabel Christensen
Växtstöd av grenar hjälper höga perenner att stå stadigt i rabatten och ger en hållbar lösning i trädgården.Foto Hanne Gabel Christensen
Annons
Du känner säkert igen dig: Det är sommar och blomningen är i full gång – och så börjar de stora, vackra blomsterknopparna att tynga ner grenarna mot marken. Lägg till regn och vind, så faller pionerna och andra höga perenner ut mot sidorna eller lägger sig platt.
Det kan du lyckligtvis förebygga genom att ge dina växter något att stödja sig mot. Detsamma gäller klättrande blommor och grönsaker som luktärtor, ärter och bönor, som behöver något att slingra sig runt eller fästa sig i på väg uppåt.
Ett kreativt och hållbart alternativ till växtstöd i plast eller metall är att göra dem av material som trädgården och naturen bjuder på.
Rutnät: Den upphöjda rabatten med rosenskära och dahlior har fått ett fint, stormaskigt nät. Det är tillverkat med en stödgren i varje hörn och fyra tvärgående grenar som en ram som du kan binda fast fler grenar i. Alla sorters grenar kan användas, eftersom de inte behöver vara böjliga. Hampsnöre är mest hållbart och finns i flera tjocklekar. Placera nätet innan blommorna växer sig för höga.Foto Hanne Gabel Christensen
Fläta ett växtstöd!
Klipp till kraftiga stöttor i passande längder, helt utifrån vilken form du vill ha.
Stick ner stöttor ordentligt i jorden så att de står stabilt. De ska minst 15–20 centimeter ner. Ju mer stöd du behöver, desto djupare behöver du trycka ner stöttorna.
Använd unga pilgrenar för att fläta samman stödet eller staketet. Unga hasselgrenar kan också användas, så länge de är böjliga.
För staket måste grenarna vara längre än själva staketet, så att du har tillräckligt att fläta med ut och in mellan stödpinnarna.
Skarva med fler grenar längs vägen om flätgrenarna inte räcker hela vägen.
Lägg en tjock ände och en tunn ände mot varandra, det ger en stark och snygg konstruktion.
Använd eventuellt snöre eller gummiband under arbetets gång för att hålla grenarna på plats.
Avsluta med att binda ihop ändarna med snöre eller en tunn pilgren.
Skörda din egen pil
Har du inga grenar att ta av kan du antingen börja odla dem själv, eller så kan du köpa dem.
AnnonsAnnons
Särskilt pil, med sina sega och böjliga grenar, och vanlig hassel, med styvare och starkare grenar, är bra alternativ. Båda tål årlig beskärning och är enkla att odla.
Eget mönster: I ett växtstöd som detta behöver grenarna inte vara böjliga. Ramen kan göras för sig av fyra grenar som du binder ihop med snöre, för att därefter binda på tvären i det mönster du tycker bäst om. Hela ramen binds sedan fast vid stödpinnar i marken. Ramen kan också byggas upp direkt på stödpinnarna.Foto Hanne Gabel Christensen
Naturligt snöre: Stödet är byggt av långa hasselgrenar som flätats samman med pilgrenar. Pilgrenarna har tvinnats till två buntar med tre–fyra grenar i varje, som i sin tur har tvinnats runt varandra och runt stödgrenarna.Foto Hanne Gabel Christensen
Pil är snabbväxande, och när den växer som ett träd kan den till exempel "hamlas". Då behåller trädet en grundform med en huvudstam och flera sidogrenar som beskärs på samma ställe varje år, så att det bildas knutar i änden av dem. Varje vår växer det ut långa grenar från knutarna – redo för skörd.
Om pilen växer som buske kan grenarna beskäras en bit ovanför marken varje år, och då skjuter de nya skott på nytt.
Vanlig hassel växer också ganska snabbt. Plantan har ett flergrenat växtsätt och skjuter varje år sidoskott upp från roten, vilka kan klippas av och användas som stödgrenar. De nya skotten blir upp till två meter långa och är mer böjliga än äldre skott, särskilt om de används direkt efter skörd. Äldre grenar är styvare och lämpar sig bäst som bärande element.
Sju korta hasselkäppar bildar en rund rabatt, flätade samman med grenar från både hassel och pil. Lägg märke till att stödgrenarna har fått ett snett snitt upptill, så dat vattnet kan rinna av.Foto Hanne Gabel Christensen
Ramar in: Det låga staketet runt en upphöjd odlingsbädd är konstruerat av stödpinnar som har placerats förskjutna i förhållande till varandra, så att de tvärgående grenarna helt enkelt kan läggas ner mellan dem. Här kan du använda alla typer av grenar, eftersom de inte behöver kunna böjas.Foto Hanne Gabel Christensen
Den bästa tidpunkten för beskärning är på vintern eller tidig vår, innan saven stiger och bladtillväxten sätter igång. De avklippta grenarna är enklast att arbeta med när de är färska – detta gäller särskilt pil.
Om du inte ska använda grenarna direkt kan du förvara dem i skuggan på en plats där de inte torkar ut, till exempel längs en häck eller ett buskage. Om de har torkat kan de läggas i blöt i några dagar tills de blir böjliga igen.
Naturligt: Här bildar två grenar med sidogrenar en ram, där sidogrenarna fungerar som tvärgående stöd och har förstärkts med björkris som har virats runt dem.Foto Hanne Gabel Christensen
Skärmande växtstöd: Trekantsstödet är tillverkat av en rad hasselgrenar som har satts i kors och hålls ihop av tvärgående grenar som har flätats in och ut mellan dem. Det hela är hopbundet med tunna pilgrenar.Foto Hanne Gabel Christensen
Helt enkelt: Stick ner fem grenar i jorden i en liten cirkel och bind ihop dem med snöre i toppen.Foto Hanne Gabel Christensen
Håller i ett par år
När grenarna väl är på plats är det bara fantasin som sätter gränser. Obelisk eller pyramid är en populär form på växtstöd, eftersom den både är dekorativ och har en stark konstruktion med flera ben i marken så att den tål vind. Men du kan också göra stormaskiga nät, bågar och rabattkanter.
Naturliga växtstöd håller i ett par år, de minsta grenarna inte fullt så länge. När de har gjort sitt jobb kan de läggas i komposten eller i ett risgärde och komma smådjur och mikroliv till godo.
Ordning i rabatten: Ett lågt staket kan göra hela skillnaden. Det kan bidra till att både dela in rabatten i olika zoner och ge stöd åt växterna. Tänk på att ge stödgrenarna ett snett snitt upptill, så att regnvattnet kan rinna av.Foto Hanne Gabel Christensen
Hem & Trädgård är din plats för inspiration om hem, inredning, interiör och trädgård. Här hittar du nyheter, guider och tips om inredningstrender, design, möbler, dekoration och smarta lösningar för hemmet. Upptäck idéer för alla rum, från vardagsrum och kök till sovrum och badrum, samt inspiration för trädgård, balkong och uteplats. Hem & Trädgård hjälper dig skapa ett vackert, funktionellt och personligt hem.