Smala stigar slingrar sig in och ut mellan täta rabatter med höga buskar och träd och öppnar sig under vägen mot små trädgårdsrum, där resten av trädgården försvinner ur sikte. Det är faktiskt nästan så att man kan gå vilse i Helga Halds kolonilott. Och det bara i den första delen, innan man kommer till en glänta med ett vackert orangeri och, längst bak, själva huset.
En mer direkt och öppen väg in går från trädgårdsgrinden genom en pergola med rosor, och på så sätt bjuder trädgården redan vid grinden på olika vandringar genom de knappt 450 kvadratmeterna. Skickligt sammanvävd till en helhet av Helga, vars trädgårdsintresse grundlades i barndomen.
Läs även: 6 saker du kan så i augusti – och hinna skörda i höst
Trädgårdspris
– Båda mina föräldrar var trädgårdsintresserade, och jag skötte en del av trädgården och deltog i tävlingar med den i 4H (fritidsorganisation för barn och unga, red.) - det är nästan en del av uppväxten när man är född på landet, ler Helga, som vann sitt första trädgårdspris som 11-åring.
Även kolonilotten har prisats, både som bästa trädgård i föreningen och bästa trädgård bland alla kolonilotter i Aalborg. Inte för att det är en drivkraft för Helga att vinna priser; det som däremot driver henne är glädjen till växter. Och därför spänner växtuniversumet i den lilla trädgården brett.
– Jag älskar mångfalden. Det där med begränsningens konst känner jag inte särskilt väl till, ler hon.
18 nya träd
Sedan Helga tog över koloniträdgården 2016 har hon lagt till en mängd nya växter. Bland annat 18 träd, som ger höjd och frodighet. Där det tidigare bara fanns tre sorter, nämligen äpple, pil och hassel, har det nu tillkommit blodbok, korkträd, gullregn, mörkbladig hassel, mörkbladigt japanskt körsbär, prydnadskörsbär, mullbär, spaljerat äpple, rödbbladigt hjärtträd, pilbladigt päron, plommon, himalayabjörk och pelarparadisäpple. Plus flera i krukor, däribland två bokar och en hängande svartbjörk.
– De är allihop glesbladiga, förklarar Helga.
– Jag tycker om det spel som det ger med fladdrande ljus och skugga. Jag bryr mig mycket om bladverk och kontraster – att låta det brokiga och det mörka spela mot något annat.
Nyttoväxter i prydnadsrabatten
Trädgården rymmer dessutom buskar, perenner, gräs och ettåriga blommor, förutom kryddörter, bär och grönsaker, som är planterade mellan allt det andra.
– När man inte har mer plats får man stoppa in det ätbara där det får plats, som Helga säger.
Läs även: 6 saker att göra i trädgården i augusti – för en tidig trädgårdsstart till våren
Liksom träden spänner nyttoväxterna brett. Från potatis och jordgubbar, odlade i hinkar och baljor, till jordkastanj och svartrot i jorden. På ett litet risstaket har höjden utnyttjats till taybär, röda björnbär och gröna svarta vinbär. I rabatterna växer olika kålsorter, på ett ställe som kantväxt.
– Jag kommer hit också på vintern, bland annat för att hämta flerårig kål och mangold, som ger både färg och kontrast i rabatterna och är ett komplement till salladen under vintern, säger Helga.
Ingen konstgödsel
En annan anledning att komma på vintern är de många fåglarna, som susar omkring i trädgården, och som Helga ser till får vatten, mat och holkar. Trädgården är också full av nektar- och pollenrika blommor under så stor en del av året som möjligt, vilket insekterna har glädje av, medan både de och fåglarna kan använda den täta variationen i alla höjder till skydds- och livsmiljöer.
De senaste åren har Helga dessutom experimenterat med permakultur, bland annat genom att gräva så lite som möjligt för att inte störa livet i jorden, där maskar, skalbaggar och mikroorganismer håller till. Hon återanvänder så mycket som möjligt av trädgårdens eget material för att minimera spill, samlar regnvatten och gör sin egen kompost.
– Jag använder bara kompost och komposterad hönsgödsel. Vissa växter skulle nog kunna bli större om jag använde annan gödsel, men det är jag helt nöjd med, säger Helga, som också har odlat potatis i hinkar med tång.
Tång och sur jord
Tången samlar Helga på stranden under hösten och lägger på terrassen över vintern, så att den lakas ur på salt och är klar att använda nästa vår.
– Med undantag för strandkål och sparris, som tål tången som den är, tillägger hon.
Dessutom använder hon en ekologisk, torvfri pilkompost, och om det behövs surjord gör hon den själv, eftersom jorden här är kalkhaltig och olämplig för surjordsväxter.
– Jag har en enda rhododendron, och till den gör jag jord av klipp från julgranen, som sakta men säkert bryts ner. Jag har också gjort en del av tujaavklipp blandat i vanlig trädgårdsjord.
Läs även: Så förverkligade Linda pooldrömmen i trädgården
De vilda bestämmer själva
En del av trädgårdens många växter ordnar Helga själv genom att ta frön från sina egna och andras växter och strö ut dem i rabatterna eller förodla dem. Därtill kommer självsådda växter, som hon gräver upp och fördelar - eller säljer vid öppna trädgårdsarrangemang, om hon har för många. De vilda växter som kommer av sig själva får bli en del av designen.
– Trädgården är mycket på växternas villkor. På många ställen får det lov att förvildas lite, säger Helga.
– Jag har gett upp den eviga kampen för att få något att trivas på en plats där det inte passar. Nu placerar växterna sig själva och visar på det sättet var de helst vill vara.
Och vackert ser det ut, detta samarbete mellan Helga och växterna.
Se mer av Helgas trädgård på Instagram här.
Artikeln publicerades först hos Alt.dk som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad.
Mest läst just nu
-
Elins trädgård är ett färgsprakande blomsterhav: ”Lust och glädje är drivkraften”
-
Här är julen 2026 på Ikea – se kollektionen!
-
Enkla övningar med hantlar: Bra träning för dig som är i klimakteriet
-
5 oväntade saker du kan använda olivolja till hemma
-
Mönstrade textilier och detaljer i rotting – här är hösten 2026 på Hemtex