Det svenska vaccinationsprogrammet för barn fungerar väl, men för vuxna finns ännu inget nationellt vaccinationsregister. Det är upp till var och en att hålla koll på vad man har för skydd och vilka vacciner man bör fylla på med.
Det så kallade grundskyddet har varierat över tid och vad man har för vaccin beror på när man är född och vad man varit med om i livet.
Hur lång immuniteten är efter vaccination mot våra vanligaste barnsjukdomar vet forskarna inte i dag. Den livslånga immuniteten har för flera sjukdomar visat sig inte hålla.
Regeringen har tillsatt en Vaccinationsutredning för att få en översyn av hela vaccinationsprogrammet. Det diskuteras även om det kommer att behövas påfyllnadsdoser i vuxen ålder.
– Det är helt logiskt om immuniteten inte är livslång. Vi blir äldre och äldre och generellt blir vårt immunförsvar tröttare. Minnescellerna för vaccination går i pension, säger Inger Andersson von Rosen läkare vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
Och det är ojämlikt.
– Vaccinerandet är inte jämlikt, många män har till exempel redan fått en kompletterande stelkrampsspruta med difteritillsats i samband med värnplikten.
Vid en vaccination tillför man kroppen delar av det smittämne som orsakar en sjukdom, eller större delar av smittämnet i försvagad form för att man ska få ett skydd utan att bli sjuk. Om man sedan blir utsatt för smitta, är kroppens immunförsvar i förväg aktiverat och kan oskadliggöra smittämnet innan sjukdomen bryter ut.
Smittskyddsinstitutet gör regelbundet immunitetstester då man tar blodprov och kollar antikroppar i olika åldersgrupper och kartlägger antikroppsnivåer. Utifrån det gör man riskbedömningar om det behövs påfyllnadsdoser i vuxen ålder när det gäller vissa barnsjukdomar.
I Sverige har vi länge haft en hög vaccinationsgrad bland befolkningen. Så länge sjukdomarna cirkulerade i samhället, förstärktes vaccinationen genom att man återkommande fick en naturlig förhöjning.
I dag när väldigt få insjuknar i dessa sjukdomar får man som vaccinerad inte sitt immunförsvar aktiverat på samma sätt och det immunologiska minnet blir vilande.
Dessutom är det olika från person till person, vilket immunologiskt minne man har.
– Vi behöver alltså mycket mer kunskap för att kunna rikta påfyllnadsdoserna rätt och till exempel veta mer om olikheter mellan kvinnor och män. Grupperna som provtas måste därför vara tillräckligt stora, säger Inger Andersson von Rosen.
– Generellt kan man säga att det är kvinnor från 35 år och uppåt som behöver en påfyllnad av stelkramp och difteri men även polio, säger Inger Andersson von Rosen.
Påfyllnadsvaccination för den vuxna befolkningen är inte bara en svensk fråga, utan en fråga för alla välvaccinerade samhällen.
– Vi jobbar med frågan i Sverige, men den lyfts också på EU-nivå.
