Nu misstänker forskarna att salt även kan vara en av bovarna bakom fetma och benskörhet. Saltet har länge varit en mänsklig kärlek: I hundratals år var det en förutsättning för att kunna vinterförvara mat, som kött. Och salt, som är en sammansättning av natrium och klorid, är ett absolut livsnödvändigt ämne. Klorid finns i matsäcken och ser till att magsyran kan bryta ner maten. Natrium behövs bland annat för att kroppen ska kunna bryta ner kolhydrater, att nerverna ska kunna skicka signaler runt i kroppen. Men det behövs även för att upprätthålla den så kallade elektrolytbalansen i muskelcellerna – vilket är en förutsättning för att muskler ska kunna spännas och hjärtat slå.
Men du behöver knappast vara rädd för att lida saltbrist. Inte ens om sommaren är stekhet eller du hårdtränar på gymmet och svettas ymnigt – för vi svenskar får i oss ungefär dubbelt så mycket som rekommenderat.
– En normalperson får i sig ungefär 10– 13 gram salt per dag. Rekommendationen från Livsmedelsverket ligger på 5– 6 gram, motsvarande en tesked. Men då ska man veta att det faktiska fysiska behovet inte är mer än 0,5– 1,5 gram per dag, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, som forskar på salt och har publicerat flera studier i ämnet.
Okej, jag äter för mycket salt, men vad spelar det för roll? Det smakar ju gott. Och en tesked hit och dit Jag menar socker ska man ju också akta sig för, men en sockerbit mer eller mindre står och faller man ju inte av.
– Kroppen reglerar de flesta mineraler bra; känner av och tar bara upp så mycket den behöver. Men natrium suger kroppen upp till hundra procent, och måste sedan skilja ut via njurarna, vilket är en stor påfrestning. Och saltet kan göra dig sjuk. Det leder ofta till högt blodtryck, vilket i sin tur bäddar för hjärtinfarkt och stroke.
Visst finns det även genetiska förklaringar till dessa sjukdomar, men medan vi inte kan påverka valet av föräldrar, kan vi faktiskt röra på oss, äta rätt – och dra ner på saltet.
Forskarna misstänker också att salt är relaterat till benskörhet och har bevisat att det är relaterat till övervikt. Dels för att kroppen samlar på sig mer vatten om du äter mycket salt och dels för att:
– Den som äter salt mat eller snacks blir törstig, och när vi tittar på vad folk väljer att släcka sin törst med så är det sällan vatten. Ofta blir det läsk, säger Lena Hultén.
I dag får vi svenskar i oss dubbelt så mycket salt som på 60-talet. Visst har tevekockarnas ymniga strösslande av flingsalt säkert påverkat, men den verkliga boven i dramat heter färdigmat.
– För 40 år sedan fanns inte färdiga fonder, soltorkade tomater och tusen sojasåser. Men framförallt lagade vi mer mat hemma, använde mindre halvfabrikat och gick inte ut och åt alla luncher, säger Lena Hulthén och fortsätter:
– Jag tittade på en portionsförpackning kåldolmar häromdagen. Den innehöll fyra gram salt. Det vill säga bara genom att äta kåldolmarna fick jag nästan i mig dagsransonen salt, men bara en femtedel av alla kalorier (om jag behöver 2 000 kalorier). Och kåldolmarna var frysta, så det var ju inte för hållbarhetens skull de hade saltat så mycket. En Varma Koppen jag kikade på innehöll 95 kalorier och två gram salt!
Bara cirka tio procent av det salt vi får i oss kommer från de naturliga råvarorna som frukt, grönsaker och kött. Resten står färdigmaten för, som frysluncher, soppor, såser och bröd. Därför jobbar Livsmedelsverket just nu hårt med att påverka livsmedelsindustrin att minska på saltet. Men visst finns det saker du själv kan göra. Kolla in våra tips!
8 frågor om salt
Hur vet jag hur mycket salt jag får i mig?
SVAR: Eftersom det är gömt i färdigmat och basvaror som soppor, såser, bröd, flingor, skinka och smör är det väldigt svårt att veta. Du kan läsa på förpackningen, ofta står det. Men enklast är att kolla efter nyckelhålsmärkningen, som nu för tiden även inkluderar socker- och saltmängd.
Så hur vet jag om en produkt innehåller mycket salt?
SVAR: Producenter måste inte ange hur mycket salt en vara innehåller, men ofta görs det frivilligt, då som natrium i näringsdeklarationen. 1 gram natrium motsvarar ungefär 2,5 gram salt. Och vad är då mycket och lite, kan man undra
0,5 gram natrium (1,25 gram salt) eller mer per 100 gram mat, är mycket.
0,1 gram natrium (0,25 gram salt) eller mindre, är lite.
Vilka symptom indikerar att jag fått i mig för mycket salt?
SVAR: Törsten. Släck den med vatten!
Om jag inte är överviktig eller har högt blodtryck, är det ändå viktigt att tänka på saltintaget?
SVAR: Ja, för att salt kan bidra till fetma, och för att högt blodtryck grundläggs under flera år.
Om jag tar blodtrycksmedicin, behöver jag ändå tänka på hur mycket salt jag får i mig?
SVAR: Ja, för att inte förvärra blodtrycket ännu mer.
Har saltet positiva effekter också?
SVAR: Ja, det är som sagt livsviktigt för kroppen, bland annat för att smälta maten och få hjärtat att slå. Men inte i de mängder vi får i oss i dag.
Finns det gånger då jag borde ta salttabletter?
SVAR: Nej, inte ens om du hårdtränar. Tänk så här: Din kropp kanske behöver ett gram salt per dag, och du får i dig tolv gånger mer. Även om du svettas mycket har du alltså redan kompenserat för detta.
Vissa människor känner ett sötsug, jag blir sugen på salt ibland. Vad beror det på?
SVAR: Suget har inte med behov, utan med beroende att göra, för när du är sugen på salt brukar du kanske äta saltlakrits, chips eller pizza. Eller så har du druckit vin kvällen innan och glömde dricka tillräckligt med vatten. Då är suget ett tecken på att vätskebalansen och mineralhalterna inte är okej. Löses enklast genom att dricka mineralvatten.
Av: Linda Newnham
