Hälsa

Mu eller bä – hur nyttig är mjölken?

Sverige är sedan länge ett land av mjölkdrickare. Men hur bra mår vi av att dricka så mycket komjölk? Ta reda på vilken vit dryck som är bästa hälsovalet för dig!

Redaktionen

5 mars 2012

Annons

Därför tål vi komjölk

Just vår långa mjölkhistoria har gjort att svensken i gemen klarar att dricka mjölk även som vuxen. Tack vare en genförändring i forntiden blir vi inte laktosintoleranta till skillnad från en majoritet av världens folk, vars förmåga att bryta ner mjölksockret avtar med åldern

Men också i Sverige ökar antalet känsliga som får buller, knip och andra magproblem av att dricka mjölk. Bland dem som är födda kring 1920-talet är bara fem procent laktosintoleranta, men ser man till samtliga åldrar är siffran numera 14 procent.

Opastöriserat – sunt eller farligt?

Emot

Livsmedelverket avråder bestämt från opastöriserad mjölk på grund av risken för spridning av olika bakteriesjukdomar. Opastöriserad mjölk får därför inte säljas i butik. Pastörisering dödar farliga bakterier som listeria, campylobakter och ehec. Vid lågpastörisering, som innebär upphettning till 72 grader i 15 sekunder eller 63 grader i 30 minuter, påverkas mjölkens över 100 000 ämnen ytterst lite. Syrade produkter som yoghurt och fil värmebehandlas däremot till 95 grader i tio minuter vilket bland annat ger produkterna dess tjocka konsistens.

För

Fredrik Colting, författare till boken "Mjölkrevolutionen", är stark motståndare till pastöriserad mjölk.

– Såväl enzymer och levande goda bakterier som proteiner bryts ner och fetterna förändras vid pastörisering. Kroppen tar lättare upp näringen i mjölken om den är opastöriserad.

Colting räds inte farliga bakterier utan anser att mjölkens naturliga bakterier ger ett bra skydd, under förutsättning att mjölken kommer från certifierade gårdar med stränga hygienkrav.

Vita växtdrycker

Många väljer bort komjölk till förmån för annan mjölk eller dryck. Mjölk är en beteckning som endast får användas för animalieprodukter. Vegetabiliska drycker innehåller naturligt aldrig B12 eller kolesterol. De innehåller betydligt mindre mängd mättat fett och större andel omättade fettsyror. De berikas ofta för att efterlikna komjölkens näringsvärde och sötas för smakens skull. Kravmärkta växtdrycker får inte berikas.

Läs Hälsas guide till sju vita drycker från växtriket här.

TEXT LOTTA BRINCK

FOTO THINKSTOCK

För hundra år sedan drack vi som allra mest komjölk i Sverige. Var och varannan gård på landsbygden höll kor. Småmejerier sålde mjölk till brukens och städernas invånare. En kanna mjölk var ett självklart val på var mans bord till dagens tre måltider. I dag finns det omkring fem tusen mjölkbönder, sju mejerier står för 98 procent av all beredning och svensken i gemen dricker ett och ett halvt glas om dagen. Samtidigt äts allt mer ost. Bara de senaste 50 åren har var och ens årliga ostbit ökat från sju kilo till nitton kilo. För varje kilo ost krävs i snitt tio kilo mjölk. Så omräknat motsvarar vårt ostknaprande hela 190 mjölkliter. Vi får alltså i oss betydligt mer mjölk via ostskivorna än genom mjölkglaset. Mjölkkonsumtionen är faktiskt lika stor som för hundra år sedan. Och större än för 50 år sedan.
– Vi har gått från magert till mer fett, säger Eva Callmer, nutritionist och tidigare chef på Stockholm Läns landstings webbplats Hälsomålet.
En betydande del av den jämförelsevis magra mjölken har ersatts med fet ost och grädde. Att det skulle vara ett framsteg ur hälsosynvinkel är svårt att se, menar Eva Callmer. Den totala mängden mjölkprodukter motsvarar hela nio deciliter mjölk om dagen.
– Det är för mycket, säger Eva Callmer och påpekar att Livsmedelsverkets rekommendationer är 5 deciliter mjölk om dagen, inklusive mjölk i matlagningen och ost – och då i första hand magra produkter.
Mjölkprodukterna stjäl helt enkelt utrymme från annan mat med livsnödvändiga näringsämnen.

Helt motsatt åsikt har Anders Andrén, professor i mjölkproduktlära vid institutionen för Livsmedelsvetenskap på Sveriges lantbruksuniversitet.
– Vi dricker inte för mycket mjölk. Mjölk är ett mycket bra livsmedel. De enda näringsämnen som saknas är vitamin C och E, järn och koppar.
I Norden har boskapsskötsel med mjölkproduktion varit det mest effektiva sättet att skaffa protein och energi. Inte bara kor utan även får och getter har lång tradition i Sverige och åtminstone getter har mjölkats. I norr har renens mjölk spelat stor roll.
Så varför är det just komjölk som vi dricker?

– Komjölk är mest rationellt och lönsamt. Kor ger mycket mjölk under en lång period. En svensk ko mjölkar i snitt 9000 liter om året.

Annons

Anders Andrén menar att det inte är så stora skillnader på olika typer av mjölk. Men varje djurarts mjölk är designad efter avkommans behov.

– Desto kallare klimat, ju fetare mjölk. Mjölk från ren är betydligt fetare än kamelmjölk.

Mjölkens kvalitet och näringsinnehåll beror till stor del på fodret. Kraftfoder av spannmål, soja, majs ger mer fett och protein. Komjölk innehåller framförallt mättat fett även om inte allt anses höja kolesterolhalten. Grönfoder ger lite högre andel Omega 3-fettsyror, men om komjölken verkligen ska innehålla mindre mättat fett och mer omättat fett krävs att korna får mycket raps.

På sommaren när korna går ute ökar halten vitamin D. Mjölk är en bra källa till protein av hög kvalitet. Den dominerande proteintypen är olika kaseiner, som bara finns i mjölk av olika slag. Kasein är bärare av mineralen kalcium och underlättar upptaget av densamma. Hemgjorda färskostar, keso och kesella som görs utan löpe är inte lika kalciumrika som hårdostar. För att effektivt ta upp kalcium krävs också vitamin D.  

Nyfiken?
"Mjölkrevolutionen", av Fredrik Colting (Nicotext)
"Maten som stärker din hälsa" av Ann-Charlotte Erlanson-Albertsson (Forma books)
dalsspira.se
svenskmjolk.se
canalugr.es/health-science-and-technology/item/49665

Läs Hälsas test av sju vita drycker från växtriket här.

Läs om uppstickaren getmjölk.