Klimatförändringarna kan påverka din mage – läkaren förklarar hur du kan skydda dig

Det många forskare pekar ut som den kanske största klimatboven för magen är värmestress. Det kan förändra tarmens mikrobiom – läs: bakterieflora – på flera sätt: Det kan störa matsmältningen och minska tarmens förmåga att ta upp näring, samtidigt som tarmen blir mer mottaglig för skadliga och giftiga ämnen, varnar forskare i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Planetary Health. Så hur oroliga behöver vi vara?

— Jag tror inte att fullt friska personer behöver oroa sig så mycket, åtminstone inte för tarmen, säger Sebastian Jute, specialist i allmänmedicin på Kry Vårdcentral i Hornstull i Stockholm.

Han berättar att kroppen rent generellt klarar av värme bra.

Läs även: Nya kostråden: Därför ska du äta mejeriprodukter varje dag

— Kroppstemperaturen är konstant och reglerar sig själv hos friska personer. Vi har också inbyggda säkerhetsmekanismer som skyddar oss, till exempel blir vi slöare och söker skugga när det är varmt, säger han.

Men Sebastian Jute säger att forskarna ändå har en poäng.

— Värmeböljor kan kan öka stressnivåerna i kroppen och stresshormonerna kan i sin tur påverka olika saker, till exempel magen och tarmens bakterieflora. Vi vet att stresshormoner inte är bra för tarmfloran. Men en skör person i en värmebölja har nog en högre risk för hjärtsjukdom, än rubbningar i tarmen, säger han.

Läckande tarm

När det gäller läckande tarm förklarar han att det främst förekommer hos gamla och sköra, samt hos personer med vissa tarmsjukdomar eller skador i tarmarna.

— Slemhinnan i tarmen är uppbyggd så att den inte ska släppa igenom bakterier. Om tarmbarriären inte fungerar som den ska kan tarmbakterier söka sig ut i blodomloppet och i värsta fall orsaka sepsis, blodförgiftning. Men är man frisk är risken att drabbas liten.

Läs även: Tarmflorans påverkan på din hälsa: Humöret, sömnen och sjukdomar

Att temperaturökningar och extremväder även kan öka risken för maginfektioner på grund av matförgiftningar är kanske inte så otippat. Inte heller att kraftiga regnoväder kan öka halten av bakterier i badvatten och orsaka magsjuka, diarré och magont hos den som får en kallsup. Redan förra sommaren varnade flera badplatser i Sverige för förorenat badvatten efter stora regnmängder som har förde med sig tarmbakterier från gödslade åkrar och kohagar ned i havet. Med ökande temperaturer lär den här typen av maginfektioner bli allt vanligare.

— Värme får mikroorganismer att föröka sig snabbare i mat och vatten. Får man en matförgiftning kan det rubba tarmfloran och ge problem långt efteråt, säger Sebastian Jute.

Klimatförändringar påverkar hälsan

I Sverige har vi dock fördelen med ett lite kallare klimat och goda möjligheter att kyla mat.

— Men i andra länder kan matförgiftningar bli ett större problem än här, tror Sebastian Jute.

Varmare vattnet på badplatser kan också leda till mer ohälsa, och inte bara för magen. Redan nu kan man drabbas av exempelvis badsårsfeber som orsakas av vibriobakterier. Bakterierna växer till sig varma somrar då vattentemperaturen är högre än normalt.

— Man ska inte bada om man har ett sår. Man kan få en allvarlig infektion med symtom som smärta från såret, feber och allmänpåverkan. Håll gärna koll på de mätningar som görs på badplatserna och bada inte om vattnet är otjänligt.

Det varnas också för att klimatförändringarna leder till mer algblomning och fler algförgiftningar, som främst orsakar hudirritation. Men algförgiftning kan ibland även påverka lever, njurar och tarmar.

Läs även: Så undviker du vinterkräksjukan: Experternas bästa råd

Mer fibrer och mindre kött

På frågan om vi kan skydda oss på något sätt, till exempel genom att äta kosttillskott med goda bakterier, svarar Sebastian Jute:

— Vi vet att många sjukdomar hänger ihop med en frisk tarm och att vi mår bättre om tarmen mår bra. För att få i sig de goda bakterierna, som tränger undan de onda, ska man äta allsidigt med mycket fibrer och undvika rött kött, säger han.

Han tycker också att man ska undvika att ta antibiotika i onödan, eftersom det påverkar tarmfloran långt efter att man slutat ta medicinen.

När det gäller att skydda sig med kosttillskott med mjölksyrabakterier är forskningsläget ganska tunt, enligt Sebastian Jute.

— Vår magsäck är som en surgörande steriliseringsmaskin som gör att inga bakterier ska kunna passera den. Det gäller mjölksyrabakterier också. Det är därför tveksamt om det går att tillföra bakterierna via munnen, säger Sebastain Jute.

Läs även: 5 enkla recept att testa om du är trög i magen