I de senaste kostråden från Folkhälsomyndigheten rekommenderas vi att få i oss mejeriprodukter varje dag, gärna magra och osötade, samt fermenterade såsom fil och yoghurt.
Det betonas att mjölk och mejeriprodukter är källor till viktiga näringsämnen som kalcium, jod, D-vitamin, riboflavin och vitamin B12. Om man väljer vegetabiliska alternativ bör de vara berikade med dessa näringsämnen.
Läs även: 6 produkter som hjälper dig få igång magen
Kalcium bidrar bland annat till att bygga ett starkt skelett, medan jod är viktigt för hjärnans kognitiva utveckling och funktion. Dessutom är intag av mejeriprodukter förbundet med minskad risk för tjocktarmscancer, och syrade mejeriprodukter och mejeriprodukter med mindre fett är kopplade till minskad risk för diabetes typ 2.
De har också en neutral eller positiv effekt på hjärt- och kärlhälsa och riskfaktorer kopplade till detta.
Du kan med andra ord tryggt dricka mjölk, samt äta yoghurt, kvarg och ost varje dag och med gott samvete. Men välj produkter med mindre fett, för att undvika för mycket mättat fett i kosten.
Därför är det bra med mjölksyrabakterier
Vår tarmhälsa har stor betydelse för både matsmältningen och den generella hälsan. Probiotika är en hälsoprodukt som innehåller levande organismer, vanligtvis bakterier – särskilt mjölksyrabakterier, som kan förebygga eller bidra till behandling av tarmsjukdom.
Mjölksyrabakterier är den största gruppen av probiotiska bakterier i tarmen. Mjölksyrabakterierna finns i en mängd mejeriprodukter som yoghurt, kefir och crème fraîche och de kan därför med fördel inkluderas i din dagliga kost.
Läs även: Riskerna med förstoppning: Det här kan hända om du inte går på toa tillräckligt ofta
Vad är kefir?
Kefir är en fermenterad filmjölk med ursprung i Mellanöstern. Den färdiga produkten innehåller 13 olika levande mjölksyrabakterier. Under jäsningen får kefir även en mousserande smak som har gett den smeknamnet ”Mjölkens champagne”.
Många dricker kefir för att förbättra sin tarmflora med mjölksyrabakterier och ordet kefir kommer från turkiska keyif som betyder njutning eller välbefinnande.
Vad är skillnaden mellan yoghurt och kefir?
Även om kefir och yoghurt påminner om varandra har de inte samma näringsinnehåll eller probiotiska egenskaper. Kefir innehåller mer mjölksyrabakterier och jäst än vanlig yoghurt, medan exempelvis grekisk yoghurt har en högre proteinhalt.
Källa: Illustrerad vetenskap
Läs även: Madelene blev kvitt medicin och magbesvär – tack vare helt ny kost
Så får du i dig de viktiga näringsämnena från mejeriprodukter:
- Starta dagen med en skål med 1 dl naturell yoghurt med färska bär och en nötmusli.
- Använd 1 dl kefir som bas för salladsdressingen till lunchen.
- Gör ”yoghurtost” av naturell yoghurt som du silar av i ett kaffefilter. Vasslen kan du använda i en smoothie. Den fasta massan kan du krydda med till exempel vitlök och örter och använda som pålägg. Det är nyttigare än vanlig ost!
Är växtbaserade alternativ till mejeriprodukter nyttiga?
För att bedöma hur nyttiga de växtbaserade ersättningsprodukterna är, måste du läsa vad de innehåller. När det gäller drycker kan man ha tillsatt flera av de näringsämnen som finns i mjölk i några av de berikade växtbaserade dryckerna. Det är emellertid väldigt få växtbaserade drycker där man tillsatt jod.
Mjölk har ett högre innehåll av proteiner och proteinerna man hittar i mjölk har hög kvalitet. Det vill säga att de innehåller alla de essentiella aminosyrorna som vi behöver få i oss varje dag.
Flera växtbaserade alternativ, som Oatly och Alpro, har nu också blivit berikade med kalcium, B12 och vitamin D.
Läs även: Magdoktorn Rana Eizad: ”Tarmen och hjärnan pratar med varandra”
