Ökad fysisk aktivitet minskar riskerna
Docent Thomas Kjellström, Helsingborgs lasarett, är en av Sveriges främsta specialister vad gäller blodfetter. Han är internationellt välkänd inom endokrinologi och internmedicin, och fungerar sedan länge som medicinsk expert i Haagdomstolen.
Vad är kolesterol?
– Kolesterol är ett fettaktigt ämne som finns i varje cell i din kropp. Det behövs bland annat för att bygga upp och stabilisera cellmembraner, de omgivande skal som skyddar alla dina celler. Det är även förstadiet till många av våra hormoner och med solens hjälp omvandlas hudens kolesterol till D-vitamin. Vi får i oss en mindre del av behovet med maten, största delen producerar kroppen själv, främst i levern.
– Man skiljer på LDL, det "onda" kolesterolet och HDL, det "goda" kolesterolet. Vid mätning mäts båda i det som kallas totalkolesterol. Kolesterol har extremt låg löslighet i vatten, och kan därför inte färdas fritt i blodet. Istället transporteras det i blodbanorna med hjälp av lipoproteiner – proteinbaserade "resväskor", som har ett vattenlösligt yttre skal. De här "resväskorna" är försedda med speciella "adresslappar", som visar vilket organ eller enzym i kroppen som är mottagare.
Vad menas med höga kolesterolvärden?
– Totalkolesterolvärde över cirka fem millimol per liter (mmol/l) är onödigt höga, men med höga värden menas egentligen först nivåer på 6-8 mmol/l och däröver. En ökad risk för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom är direkt kopplad till stigande kolesterolvärde, så man kan inte säga att en viss nivå är en gräns och under den är det bra och över är det mindre bra. Det beror på förhållandet mellan LDL och HDL. Vid ett normalt kolesterolvärde bör andelen LDL vara mindre än 3,0 mmol/l.
Är det farligt?
– Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med stigande kolesterolvärden och minskar med sjunkande värden, till exempel vid läkemedelsbehandling. Friska kärl är elastiska och kärlväggarna glatta så att blod och kolesterol lätt kan ta sig fram. Men LDL har en tendens att fastna på kärlväggarna och börja härskna. Det får kroppens försvarare, makrofagerna, att rusa till undsättning och äta upp det härsknade fettet. Men av fettet börjar makrofagerna att svälla och bilda så kallade skumceller. Det är det här som är början till åderförfettning och så småningom till stelnande kärl och plack, som kan lossna och bli till livshotande proppar.
– HDL i sin tur fungerar som en "städpatrull" som rensar upp i kärlen och transporterar överskottet av kolesterol i blodet tillbaka till levern där det utsöndras vidare till gallan. En hög nivå av det "goda" kolesterolet, HDL, innebär därför betydligt mindre risk för hjärtsjukdom.
Vilka är symtomen?
– Höga kolesterolvärden ger i sig inga symtom. Men förhöjda värden kan visa sig genom att kolesterol inlagras i senor framförallt på handens ryggsida, i hälsenor och på ögonlocken. Annars är det första symtomet av höjda kolesterol ofta en hjärtinfarkt.
Är det ärftligt?
– I de allra flesta fall beror höga blodfetter inte på arvet. Men det finns en mycket ovanlig, nedärvd sjukdom, familjär hyperkolesterolemi, som leder till att LDL-kolesterol ansamlas i blodet, så att man får en för hög nivå av kolesterol. En annan ärftlig form är familjär kombinerad hyperlipidemi som visar sig hos cirka 10 procent av hjärtinfarktpatienterna.
Kan jag göra något själv för att sänka kolesterolvärdet?
– Ja, var aktiv, håll vikten och ät mycket grönsaker och nötter. Mera fisk och marina fettsyror och mer frukt och kostfibrer i maten har också en kolesterolsänkande effekt. Ökad fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att minska hjärt-kärlsjukdom, men effekten har mer att göra med att andelen HDL ökar. Alkohol i måttlig mängd ökar också "det goda" kolesterolet HDL något, medan mättade fetter – fett som blir hårt i kylskåpet – ökar halten av "det onda" LDL.
Måste höga kolesterolvärden behandlas? Vissa säger ja, andra nej. Vem har rätt?
– Om man har haft en hjärtinfarkt eller har eller har haft annan kärlsjukdom på grund av åderförfettning som kärlkramp, fönstertittarsjukan (kärlförträngning i benen) eller stroke, så ska man behandlas även om man har väldigt låga kolesterolvärden. Behandling med så kallade statiner är nog den mest, vetenskapligt sett, väldokumenterade behandling vi har inom medicinen och ska då ges. Däremot är det mer tveksamt att ge ett allmänt råd till behandling om man inte har åderförfettningssjukdom.
Är högt blodtryck och förhöjt kolesterolvärde en anledning till läkemedelsbehandling?
– Ja, det förstärker anledningen till läkemedelsbehandling.
Vad säger senaste forskningen?
– I grunden har inget nytt tillkommit vad gäller kolesterol, utan all forskning pekar på att "ju lägre värde dess bättre". Den senaste forskningen markerar väl ännu mer tydligheten i detta eftersom man nu är nere på behandlingsnivåer som skulle varit otänkbara för tio år sen. Det pågår mycket forskning kring nyare läkemedel som kompletterar statinbehandling, som vi vet är synnerligen effektiv i att rädda liv och i att undvika hjärt-kärlsjukdom även om den inte är dödlig.
Trots den nyttiga medelhavsmaten Niki Kalaitzidou, 55, ätit sedan hon var barn, är hennes kolesterolvärden så höga att hon måste ta medicin för att hålla dem nere.
Niki är 55 år och bor i Helsingborg där hon arbetar på Systembolaget sedan mer än två decennier, ett jobb som hon trivs mycket bra med. Hon är en positiv och öppen kvinna med bruna, glada ögon och ett vitt leende som ofta far över hennes vänliga ansikte.
Efternamnet har hon fått av sin man Stathis, som liksom Niki har grekisk bakgrund. Eftersom han är man så är hans efternamn, enligt grekisk sed som skiljer mellan manligt och kvinnligt, Kalaitzidis. De träffades hos gemensamma bekanta i Helsingborg när hon knappt hunnit fylla 20 år och har nu varit gifta i 36 år.
Bröllopsbilden på väggen hemma i den ljusa och öppna lägenheten mitt i staden, visar en ung, lyckligt leende kvinna med luftigt vit slöja tillsammans med en lockigt ung Stathis. På kylskåpet trängs fotografier på deras tre barn och två barnbarn och mitt över köksbordet hänger Nikis käraste minne av sin far, en konstfärdigt smidd lampa med blå glaskupor, som fadern tillverkade när han fick anställning som svetsare och smed på Boda glasbruk direkt efter ankomsten till Sverige.
Under 1950- och 60-talen sökte många svenska företag arbetskraft i bland annat länder som Finland och Grekland. Nikis föräldrar var bland flera tusen unga, arbetsvilliga personer som 1964 nappade på erbjudandet att komma till Sverige.
– Pappa reste först och mamma och jag och min bror kom efter tre månader senare när han ordnat bostad. Då var jag bara sju år, men jag var den som snabbast snappade upp svenska språket och fick, trots att jag bara var ett barn, ofta fungera som tolk för andra greker i omgivningarna.
Medelhavsmat
1972 flyttade hela familjen till Helsingborg där båda föräldrarna fick nya arbeten. I början gick allt bra, men efter några år började fadern få kärlproblem. Han drabbades av den ena hjärtinfarkten efter den andra tills en massiv infarkt till sist tog hans liv.
– Han var inte den som sprang till doktorn i onödan. Därför visste varken han eller vi hur illa det faktiskt var ställt med honom. Han klagade aldrig, trots att han nog hade mycket ont när han fick sina hjärtinfarkter.
– Mamma blev väldigt orolig för att något också skulle hända min bror och mig, men jag var helt frisk. Trodde jag. Hemifrån hade jag fått lära mig att laga nyttig medelhavsmat med olivolja och massor med grönsaker till varje måltid. Stathis, jag och våra barn har alltid ätit på det sättet. Vi röker inte och dricker ytterst sparsamt, bara ett litet glas vin tillsammans med mat ibland, så jag borde inte ha några kärlproblem.
– Dessutom motionerar jag också mycket, går en lång promenad varje dag oavsett väder och har simmat väldigt mycket för att hålla mig i form.
Under flera år levde Niki i tron att om hon åt hälsosamt och motionerade flitigt, så var allt bra.
– Men så fick jag veta att mitt blodtryck var för högt. Det kom hastigt, för jag har alltid tidigare haft lågt blodtryck.
Långa promenader är viktiga för att hålla kroppen och blodkärl i trim, anser både Niki och hennes man Stathis.
Plötsligt började först undertrycket och sedan övertrycket att stiga, och jag fick börja ta medicin för det.
Så när Niki i somras gick på företagets hälsokoll fick hon klart för sig att hon har ytterligare en riskfaktor, höga blodfetter.
– Det kom som en chock för mig! Jag som trodde att jag levde så hälsosamt. Och det är klart jag blev rädd, jag visste ju att min pappa dött av flera hjärtinfarkter och han hade kanske också haft för högt kolesterol utan att veta om det.
Genetiskt – Min bror har också problem, har jag fått veta. Så det här är nog mest genetiskt även om mamma aldrig haft någon hjärtkärlsjukdom. När blodfetterna visade sig för höga fick Niki recept på Simvastatin, ett läkemedel i gruppen statiner, vilka ibland sätts in om bra kost och motion inte räckt till för att hålla kolesterolet nere. – Det var tydligen det som behövdes för att sänka mina blodfetter. För redan tio dagar senare var jag på en ny kontroll och då hade redan värdet gått ner och blivit nästan normalt!
Hemma hos Niki och Stathis är det maken som står för hemmajobbet och matlagningen. Men så har han också en bakgrund som kock. Grönsaker är grundstommen till allt de äter och finns med vid varje måltid.
Men Niki har inte slagit sig till ro med att låta medicinen sköta allt. Hon fortsätter att motionera och maten, med färsk fisk, rent kött och mycket grönsaker, som alltid hört till huset kosthållning, har de inte ändrat på.
– Stathis gör allt för att skämma bort mig och när jag kommer från jobbet har han alltid varit nere på torget och handlat och har maten klar. Och sedan tar vi en lång promenad istället för att sitta och slappa i soffan framför tv:n.
Nikis vänder sig mot Stathis, som sitter tätt intill henne i soffan och ler.
– Så med ett kul jobb, en snäll man och ett bra liv med nyttig mat och lagom motion plus ett par piller om dagen har jag alla förutsättningar att få fortsätta leva så frisk som möjligt. Tycker jag!
