Bodil Nilsson kände sig först mest snopen över att hon drabbats av högt blodtryck – hon som genom hela livet lidit av lågt tryck! Efter bara sex månader hade hon situationen under kontroll. Receptet? Bra mat och motion!
Annu Liikkanen
AnnuLiikkanen
Annons
Alla över 30 borde testa blodtrycket regelbundet
Ronnie Willenheimer är docent vid Lunds Universitet och medicinsk chef för Hjärt-kärlkliniken i Malmö. Här svarar han på våra frågor om högt blodtryck.
Vad menas egentligen med blodtryck?– Blodtryck är det cirkulerande blodets tryck inne i blodkärlen. Trycket har konsekvenser för hjärnans kärl och hjärtats kranskärl och har man konstant för högt tryck ökar successivt risken för kärlskador med till exempel hjärtinfarkt och slaganfall som följd.
Docent Ronnie Willenheimer
Den risken blir också större om man dessutom är överviktig, har diabetes eller röker. Vi lever i en miljö som vi inte alls är skapta för med stress, felaktig kost, för lite motion och för mycket salt. Gör vi inget åt det kommer nio av tio av alla svenskar att utveckla högt blodtryck, hypertoni.
Hur mäts trycket? – Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mm Hg) och anges i två siffror, till exempel 120/80 mm Hg – systoliskt/diastoliskt. Det övre (systoliska) trycket visar blodtrycket i kärlen när hjärtat drar ihop sig och skjutsar runt blodet i kärlsystemet och det undre (diastoliska) trycket när hjärtat slappnar av. – Trycket varierar under dygnet och är lägst på natten när man sover. På morgonen, just när man vaknar kan trycket vara ganska högt och det beror på att stresshormonerna, som normalt väcker dig, finns kvar i kroppen en stund. – När blodtrycket mäts på läkarmottagningen bör man först ha vilat under minst fem minuter i ett tyst rum med dämpad belysning, men så sker tyvärr inte alltid.
När är blodtrycket för högt? – Det beror på åldern. Generellt kan man säga att högsta gränsvärdet i alla åldrar är 140/90 mm Hg, men ju yngre man är desto viktigare är det att det undre trycket inte blir för högt. Från 50 års ålder och uppåt har det övre, systoliska, trycket, större betydelse som riskmarkering för hjärt/kärlsjukdom.
Varför får man högt blodtryck? – I de flesta fall hittar vi ingen direkt förklaring till det höga trycket, men klart är att vår livsstil och våra kostvanor spelar en stor roll. Saltkonsumtionen till exempel är alltför hög och många, många svenskar dör varje år som en följd av för mycket salt i maten. En stor bov i det är den översaltning livsmedelsindustrin står för. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer bör vi inte äta mer än 5-6 gram salt om dagen och vi skulle klara oss med avsevärt mindre än så, men i Sverige äter vi mer än dubbelt så mycket.
Vilka är symtomen på högt blodtryck? – Man kan ibland få huvudvärk och en diffus känsla av att man inte mår bra. Men det farliga är att man sällan märker något, många vet inte ens om att trycket är för högt och har aldrig sökt läkare för det. Men ju högre trycket är, desto större är risken att man drabbas av stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och för tidig död. Ett bra tips är att kolla blodtrycket en gång om året efter man fyllt 30-40 år.
Annons
Vad händer när trycket är för högt? – Vilket rörsystem som helst som utsätts för alltför högt tryck slits och blir skrovligt på insidan och våra blodkärl utgör inget undantag. Det höga blodtrycket skadar alla stora och små blodkärl i kroppen. Muskeln kring hjärtats vänstra kammare förtjockas och bli mindre elastisk, njurfunktionen försämras och de fina kärlen i ögonbottnen tar skada. Kolesterolet vi har naturligt i blodet kan lättare ta sig in i de slitna kärlväggarna och det leder till åderförfettning och plack som kan gå sönder och bilda proppar. De här propparna kan täppa till blodflödet. Det är alltså inte det höga blodtrycket i sig som leder till stroke utan orsaken är att kärlväggarna skadats av trycket.
Hur ska högt blodtryck behandlas? – Högt blodtryck ska alltid behandlas för att minska risken för bestående skador och det handlar om en livslång behandling. Grunden för all blodtrycksbehandling är livsstilsförändringar som att röra på sig mer, att äta allsidigt med mycket frukt och grönt och fet fisk, att dra ner på saltet, att sluta röka och att dricka lagom med alkohol. Det är dessutom viktigt att undvika att gå upp i vikt och att stressa mindre. – Men många behöver ta läkemedel. Alla verksamma mediciner har risk för biverkningar, men de är små med de moderna läkemedlen. Biverkningarna är dosberoende, därför är det idag vanligt att ge en kombination av flera läkemedel med olika angreppspunkter, där varje läkemedel kan ges i låg dos för att undvika biverkningar. Det är viktigt att behandla alla riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom, inte endast det höga blodtrycket. – En ny läkemedelsgrupp har introducerats på marknaden; reninhämmare. De kan i vissa fall ha smärre fördelar framför befintliga medel, men kan knappast betraktas som revolutionerande.
Effektivt att minska saltintaget!
I en svensk studie fick en grupp friska försökspersoner färdiglagad specialmat som bara innehöll tre gram salt om dagen, mot normalt nio gram. Efter fyra veckor hade försökspersonernas systolis-ka blodtryck sjunkit med i genomsnitt hela 6 mmHg. Det är ett mycket lovande resultat, eftersom risken för stroke kraftigt minskar redan vid en sänkning av blodtrycket på två till tre millimeter.
Fotnot: 1 tesked salt väger cirka 6 gram.
Numera promenerar Bodil Nilsson en halvmil varje dag i rask takt, gärna i sällskap av golden retrievern Milla. Men ibland är förstås barnbarnen Mira, 7 år och Wilmer 5 år också med.
Ända sedan hon var mycket ung har 66-åriga Bodil Nilsson från stadsdelen Limhamn i Malmö, haft ovanligt lågt blodtryck. Det var så lågt att hon lätt blev yr om hon reste sig för hastigt. Men ett läkarbesök för tre år sedan visade att trycket plötsligt blivit för högt. Inte så alarmerande högt att hon borde börja äta mediciner, men tillräckligt för att det måste sänkas till en lägre nivå.
– Det borde gå om jag ändrade livsstil, sa doktorn till mig. Mer frukt och grönt och mer motion, var hans rekommendation. Och det fungerade. Nu är mitt blodtryck jättebra och doktorn är mycket nöjd med mig. Men han vill förstås att jag ska äta ännu mer frukt och grönsaker! Bodil skrattar med glada ögon under den röda luggen. Hon är en varm person och hon rör sig på lätta fötter när hon dukar fram fika på långbordet i vardagsrummet.
Här i villan, som hon delar med sin man Lars, finns gott om plats för barn och barnbarn och just den här dagen har dottern Lotta och hennes barn Mira, som är sju år och femårige Wilmer kommit på besök. Två härliga ungar, som bor bara några kilometer bort och som ofta är hemma hos mormor och morfar.
Lite rastlös
Medan vi dricker kaffe och tar för oss av nybakade frallor mumsar ungarna på stora glassar och pratar ivrigt om allt vad de ska göra tillsammans med mormor. Idag ska de hjälpa henne laga lunch och sedan ska de tillsammans ut på stranden och om ett par dagar ska de få följa med henne till Stockholm för att hälsa på sina kusiner. – Vår andra dotter, Annika, bor där med sin familj, men vi försöker att träffas så mycket vi kan, berättar Bodil. – Familjen är jätteviktig för mig och nu, när jag blivit pensionär, har jag ju också fått mer tid både för barnbarnen och för mig själv.
- Både Lars och jag äter nu mer fisk och grönsaker och ser också till att göra varje måltid till en fest.
Bodil erkänner att hon nog alltid varit en smula rastlös. Hon har svårt att sitta stilla och hon trivs mest när hon har mycket att göra. Matlagning är ett av hennes stora intressen och matroade HJ-läsare har förmodligen använt sig av hennes recept många gånger. För under närmare trettio år, fram till pensioneringen för två år sedan, arbetade hon som uppskattad matskribent i Hemmets Journal.
– Jag är utbildad hushållstekniker, så jag vet ju hur man ska äta för att kroppen ska må bra. Men jag gav mig nog inte tillräckligt med tid för att motionera. Som ung var jag elitgymnast, men jag gick igenom en höftoperation år 2000, som måste göras om fem år senare, och under de åren hade jag ganska svårt att röra mig. Jag är fortfarande inte helt bra i höften, men
när jag fick veta att blodtrycket skjutit i höjden bestämde jag mig för att ändå försöka göra något för att få ner trycket.
Finns i släkten
Första gången Bodil fick en indikation på att hennes blodtryck inte höll sig inom normala gränser var när hon besökte sin vårdcentral i ett annat ärende. – De har något som kallas självvårdsrum, och jag blev uppmanad att gå dit in och själv testa trycket. Förmodligen mätte jag på fel sätt för trycket var skyhögt, jag tror runt 200/100 eller något liknande. Jag misstänkte att det inte kunde stämma, utan bestämde mig för att gå till hjärt-kärlkliniken här i Malmö.
– Men trots att jag visste att jag har högt blodtryck i släkten misstänkte jag aldrig att jag själv kunde vara utsatt. Jag har aldrig varit överviktig och även om jag alltid haft mycket att göra, så kände jag mig inte direkt stressad. – Men trycket var ändå 151/72! Undertrycket var det ju inte fel på, men övertrycket måste ner, tyckte doktorn, Ronnie Willenheimer. Och det borde kunna fungera om jag satsade på mer motion och tänkte på vad jag åt. Så det var bara att sätta igång. Jag brukar gå en bestämd slinga på en halvmil varje dag, kanske inte när det ösregnar, och jag pinnar på ganska ordentligt. Det tar faktiskt inte mer än tre kvart.
Att ändra på kosten var inte heller något problem för en matexpert, som Bodil. – Både Lars och jag äter nu mer fisk och grönsaker och ser också till att göra varje måltid till en fest. Även om vi är ensamma så dukar vi alltid vackert och sitter länge och pratar och njuter av maten.
Bodils nya livsstil gav snabbt resultat. När hon kom till kliniken på återbesök efter ett halvår hade trycket sjunkit till acceptabla 138/72 och i december förra året var det nere i 133/73.
– Doktorn är mycket nöjd med mig och det är jag faktiskt också själv. Jag känner mig mycket mindre jäktad och fast jag inte gått ner mer än ett par kilo, så har midjemåttet minskat med fem centimeter! – Och det viktigaste av allt, jag har lyckats sänka blodtrycket. Utan mediciner! Det är jag väldigt stolt över!
