Läkarens kommentarer
Göran Lundborg är professor vid Handkirurgiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö och en internationellt känd specialist på handkirurgi.
Vad är en karpaltunnel?– Karpaltunneln är ett trångt anatomiskt utrymme på handens undersida i nivå med handleden. Genom karpaltunneln passerar flera böjsenor och dessutom medianusnerven, den nerv som ger känsel i tumme, pekfinger, långfinger och halva ringfingret.
Vad menas med karpaltunnelsyndrom?– Ett karpaltunnelsyndrom innebär att det uppstår trängsel i karpaltunneln så att medianusnerven kommer i kläm.
Vilka är symtomen?– Känselstörningar i handens fingrar, vanligtvis utom lillfingret. Det kan handla om "sockerdrickskänsla", stickningar och pirrningar, ibland också försämrad känsel. Det är vanligt att besvären kommer nattetid – man kan vakna av att handen somnar. I avancerade fall kan man få ont och bli muskelsvag i tummen.
Vad är orsaken?– Det ökade trycket, trängseln, i karpaltunneln gör att blodtillförseln till medianusnerven försämras och det är det som ger upphov till stickningar och pirrningar i fingrarna. I avancerade fall kan också trådarna i medianusnerven skadas.
Är det vanligt?– Karpaltunnelsyndrom förekommer hos runt tre procent av befolkningen.
Är speciella grupper mer utsatta?– Särskilt utsatta är sådana yrkesgrupper där det förekommer upprepade böjningar i handleden. Arbete med handhållna vibrerande verktyg kan också öka risken. Karpaltunnelsyndrom är vanligare hos diabetiker än hos icke-diabetiker.
Brukar båda händerna drabbas?Ibland men inte alltid.
Är karpaltunnelsyndrom vanligare bland kvinnor?– Två av tre drabbade är kvinnor. Orsaken är sannolikt hormonella omställningar i övergångsåldern, vilket kan ge en svullnad i karpaltunneln. Syndromet kan också dyka upp under graviditeten eftersom det då kan samlas mer vätska i kroppen.
Går problemet över av sig själv eller måste man gå till doktorn för att få hjälp?– Problemet kan ibland gå över av sig själv men ofta blir det ett kroniskt bekymmer. Då bör man uppsöka läkare, särskilt om besvären inte bara kommer nattetid utan kvarstår också under dagen.
Vilka behandlingar finns?
– Besvären kan ibland lindras eller försvinna nattetid om man använder en skena som håller handleden rak under sömnen. Många sover med böjd handled och det ökar trycket i karpal-tunneln. Hjälper det inte med skena, kan det bli aktuellt med en operation. Operationen, som görs i lokalbedövning, innebär att doktorn lägger ett snitt på handledens undersida och öppnar karpaltunneln så att trycket i tunneln lättar. Operationen kan ibland utföras med titthålskirurgi.
Kan problemet komma tillbaka?Ja, det händer men är ovanligt.
Går det att operera igen om det behövs?
– Det beror på orsaken. Om det uppstått en ny svullnad i karpaltunneln, till exempel vid reumatoid artrit, kan en ny operation ibland vara motiverad. I sällsynta fall kan medianusnerven efter den första operationen fastna i ärrvävnad och det kan i så fall vara befogat att göra en ny operation så att nerven frias och omges av en mjukare vävnad.
Marie älskar att arbeta i trädgården, något hon hade svårt med under den långa period hon led av karpaltunnelsyndrom.
Kanske var det arbetet vid datorn som utlöste Marie Nilssons problem med händerna. Hon arbetade som juristsekreterare på en begravningsbyrå och skrev mycket bouppteckningar om dagarna. Fritiden ägnade hon åt att jobba i trädgården eller sy kläder åt sig själv och andra.
– Jag gillar att använda mina händer, berättar hon när vi träffas hemma i hennes och maken Anders´ villa i Ödåkra utanför Helsingborg.
Nu börjar trädgården så smått gå i vila, istället lyser höstblommorna i de krukor som Marie placerat ut runt huset.
– Jag har aldrig tidigare haft några problem att sitta och hamra på datorn i timmar eller lyfta tunga saker. Men för några år bör-jade det kännas så konstigt i fingrarna. Det var värst i lill- och ringfingrarna, först på höger hand, sedan också på vänstra handen. Det pirrade och stack.
Marie lyfter upp händerna framför sig och spretar med fingrarna.
– Jag tappade också ofta det jag höll i, för jag hade dålig känsel. Det var riktigt obehagligt ibland. Jag kunde vakna på natten av att det kändes som om händerna somnat, och då måste jag försöka skaka liv i dem. Och på jobbet var det ibland besvärligt att få ordentligt grepp om de tunga pärmarna.
Kom smygande
Marie är 53 år, en sprudlande positiv och utåtriktad person med nära till ord och skratt. Hennes axellånga, ljusgrånade hår sveper runt det livliga ansiktet och hon är avspänt iklädd jeans och tröja. Anders och Marie har inga gemensamma barn, men Marie har två vuxna barn från ett tidigare förhållande. Och om bara några månader blir hon farmor för första gången, avslöjar hon med glada ögon.
Till familjen hör också Molly, en lurvig blandrastik som välkomnande och entusiastiskt tar emot alla som kommer på besök.
Maries problem med händerna kom smygande och till en början försökte hon ignorera det. Men när hon blev allt fumligare och fick svårt att hålla fast grepp om det hon tog i, insåg hon att det kanske inte skulle gå över av sig själv.
– Hjälpen var närmare än jag kunnat ana. Min syster Lena arbetade då som sjuksköterska hos en privatpraktiserande ortoped i Helsingborg, och när hon berättade för honom om mina besvär fick jag komma ganska direkt för undersökning.
– Det var karpaltunnelsyndrom, sa han sedan han kollat mina symtom! En nerv, som går till fingrarna via en kanal i handleden, hade kommit i kläm. Orsaken var att jag överansträngt handlederna på något sätt. Det här kunde han ordna, lovade han.
Två operationer
Ortopeden berättade noggrant för Marie hur operationen skulle gå till. Hon behövde inte sövas utan det räckte med en lokalbedövning innan han, med ett snitt i handleden upp mot handflatan, öppnade den trånga kanalen för att lätta på trycket.
– Det lät väldigt säkert och ganska enkelt, och det var det också. Operationen tog inte speciellt lång tid och med bedövningen gjorde det inte alls ont. Jag såg inte vad doktorn höll på med, för min hand var dold bakom ett grönt skynke när han skar och sydde ihop.
– Det är klart att det kändes lite efteråt när bedövningen släppte och det spände i såret när det läkte, men det var inget problem.
Båda händerna opererades med några veckors mellanrum. Under läkningstiden var den opererade handen lindad och stabiliserad med en skena under bandaget.
– Jag hade ett några centimeter långt sår som måste läka innan jag kunde börja använda handen igen och det var det som tog mest tid. Men med operationerna försvann känslobortfallen och domningarna och jag kunde hålla fast i det jag tog tag i.
Snitten vid operationen var bara ett par, tre centimeter långa och syns knappt längre i Maries händer.
– Tur det, jag var så släpphänt tidigare att jag var en riktig fara för vårt porslin!
Marie skrattar. Tiden med bandagerade händer var förstås inte alltid så rolig. Speciellt besvärligt var det när hon skulle duscha eller vid toalettbesök. Men hon visste att det skulle bli bättre när båda operationerna var över, så hon höll ut. Och även om hon är en person som vill att saker och ting ska ske snabbt, så lät hon tålmodigt läkningstiden ha sin gång innan hon började använda händerna igen.
Resultatet blev också mycket bra.
Marie vänder upp handflatorna där ärren från operationerna bara kan upptäckas som tunna stygn av den som vet var de finns.
Fått artros
Så knyter hon händerna och vickar prövande på fingrarna.
– Men fingrarna har börjat domna igen. Antagligen har jag fått artros så att vävnaderna svullnat och det blivit trångt för nerven.
– Min syster fick också karpaltunnelsyndrom lite efter mig och blev opererad av samma doktor, men hon har däremot klarat sig utan några sådana besvär.
På väggarna i villan i Ödåkra hänger olika stränginstrument, mandolin, balalajka, en akustisk gitarr och en V-formad elgitarr. Det är Anders som spelar och han har tidigare varit med i ett band. Maries stora intresse förutom trädgårdsarbete är släktforskning.
– Det är jättespännande och hittills har jag kommit ner till mitten av 1600-talet. Men jag har inte hittat några kungligheter eller storpampar i släkten bakåt, varken i Anders eller min släkt. Det är mest fattighjon och soldater, i varje fall i min släkt, men faktum är att våra släkters boende korsats flera gånger ner genom generationerna.
Släktforskning kan också, hur osannolikt det än låter, vara en påfrestning för känsliga händer och handleder. Det är mycket och monotont knappande på datorn och stora pärmar som ska lyftas.
– Ja, innan jag opererades var det ibland jobbigt att handskas med tangentbordet och pärmarna både hemma och på jobbet, men det fungerar ganska bra än så länge, trots att fingrarna har börjat krångla lite.
– Eventuellt måste jag bli opererad igen, jag får se hur det utvecklar sig.
– Men, säger hon och slår ut med händerna med ett obekymrat skratt, det ordnar sig! Jag vet ju att det inte är något farligt!
