Lek är en viktig del av barns utveckling eftersom den bidrar till barnets kognitiva, fysiska, sociala och emotionella välbefinnande.
Primära omsorgspersoner har därmed en viktig roll i barns lekutveckling eftersom de är de primära interaktiva partnerna och deltar i och stöttar barns lekaktiviteter.
Forskarna i Danmark har tittat närmare på hur leken kan stärkas. Syftet med projektet är att hjälpa föräldrar som är osäkra på hur de ska leka med sina barn, skriver forskarna i Infant Behavior and Development.
Läs även: Gör du detta? Det kan skapa mer ilska hos barnet
Så gick forskningen till
64 förstagångsmammor och deras 2,5-åriga barn har deltagit i det danska forskningsprojektet, som stöds av LEGO Fonden.
Mamma och barn placerades på golvet i laboratoriet bland ett större urval av Duplo-leksaker: ett dockhus med möbler, figurer med olika ansiktsuttryck, djur och klossar i olika former och färger.
Mammorna fick fyra olika instruktioner för leken. Deltagarna hade fem minuter på sig att testa varje lek, och sessionerna spelades in på video.
Varje mor-barn-par skulle leka på dessa fyra sätt, med samma leksaker:
- Barnet leker ensam medan mamman sitter bredvid henne och läser en tidning.
- Mamman leker och samspelar med barnet i leken, så som de vanligtvis gör hemma.
- Mamman instruerar barnet att leka med figurerna tillsammans med henne.
- Leken börjar med en berättelsestomme: Mamman ombads att läsa upp ett scenario som involverar figurerna för barnet. I detta scenario har figurerna födelsedagskalas när en av dem faller och gör sig illa i rutschkanan. Mamman frågade sedan barnet: "vad händer sedan?" och deltog på det sätt hon tyckte passade.
Forskarna kom fram till att varaktigheten i barnens fantasilek ökade från session till session. Ju mer mamman deltog, desto längre varade leken.
Fantasileken varade längst i de två sista, där mammorna antingen instruerade barnet att leka med figurerna eller berättade historien.
Läs även: Är det okej att säga nej till min son när han frågar om att leka eftersom jag vill ha tid för mig själv?
Berättelsestomme
12 Step Play Scale användes för att bedöma barnets lek. Skalan består av 12 nivåer där barnen rör sig uppåt till en högre nivå för varje steg. På steg 12 är leken mest utvecklingsmässigt avancerad.
Steg 1–5: Barn har inte börjat använda fantasin till rollekar. Är på en mer funktionell nivå. Till exempel: Barnet undersöker en leksak genom att hålla i den och vända på den.
Steg 6: Börjar visa tecken på rollek, till exempel: Barnet tar en kakfigur, lyfter den till munnen, men gör inget ätljud.
Steg 7–12: Omfattar olika nivåer av ”låtsaslek”:
Steg 7: Barnet börjar göra höga ätljud när det ”äter” kakfiguren.
Steg 9: Barnet använder en kloss som ser ut som en mjölkflaska som en flaskpost med ett meddelande i.
Steg 11–12: Skapar en berättelse med olika handlingar. Barnet kan bygga en historia med flera sekvenser. Med hjälp av barnets fantasi och rollek är nästan allt möjligt. En kartong kan till exempel bli ett hus.
Resultaten visade att barnen i försöket i genomsnitt lekte på nivå 5, men att de nådde nivå 6 i leksituationen med en berättelsestomme. Några nådde också nivå 7.
Den här meningen är viktig
Anne Stuart, doktorand vid Center for Tidlig Indsats og Familieforskning, berättar för den danska nättidningen Videnskab.dk att även om studien undersökte en specifik berättelsestomme, behöver leken inte innehålla händelser där figurer faller och gör sig illa.
Alla påbörjade historier ska i teorin kunna lyfta leken.
Hon berättar vidare att om föräldrar vill leka med berättelsestomme hemma, kan ett enkelt knep vara att komma ihåg meningen ”Vad händer då?”.
Det handlar om att ställa frågor om leken och visa barnet att du är nyfiken, påpekar hon.
– Det är där barnet får testa sin fantasi och sin förmåga att fortsätta historien, säger Anne Stuart och påpekar att det är viktigt att hitta en balans. Så att det inte blir en vuxenstyrd lek som i slutändan sätter gränser för barnets fantasi, säger Stuart till videnskab.dk.
Roll i leken
Ellen Os är förstaamanuens vid Institutt for barnehagelærerutdanning vid OsloMet.
Hon menar att leken är viktig i förskolan, och att de anställda och föräldrar bör vara uppmärksamma på sin roll i leken.
Hon håller med Stuart, och menar att öppna frågor kan bidra till att vidareutveckla leken.
– Det kan vara bra att använda öppna frågor som ”vad leker ni?”, eller ”vad hände nu?” Det ger barnen möjlighet att själva definiera sin egen lek och sina egna upplevelser, och skapa gemensam mening, säger Os till Klikk.no.
– Barn behöver tid, lugn och material. De behöver få utlopp för sin kreativitet, självständighet och fantasi, tillägger hon.
Os tycker att forskningen som nämns har många goda poänger, och att det är spännande att forskning i olika sammanhang hittar något av detsamma som hon har forskat på tidigare.
Hon har tidigare undersökt förskoleanställdas roll i barnens lek, vilket också kan hjälpa föräldrar att veta hur de ska agera i barnens lek.
Forskarna delade in det i två huvudkategorier: drop-in-involvering och varaktig involvering.
– Drop-in-involvering innebar fysisk närvaro, men de anställda var ofta åskådare. De ägnade sig åt ”brandsläckning” när det uppstod konflikter och oenigheter mellan barnen, gärna genom uppmaningar som ”sluta”, ”ge tillbaka den” och ”gör inte så”. De vuxna var mindre upptagna av att vara med i leken eller vidareutveckla den, säger Os.
Läs även: Varför är mitt barn så argt hemma, men inte i skolan?
Den varaktiga involveringen däremot verkade kunna bidra till samspelet mellan barnen. Hon upplevde den som bättre än drop-in-involvering.
– Det var lite som var påträngande. Ofta blev personalen en del av leken på ett naturligt sätt. Den här formen av involvering innebar att de anställda var närvarande i barnens lek och kunde bidra och vägleda barnen om de behövde det, säger Os.
Os menar att det är viktigt att de vuxna låter barnen definiera leken, men samtidigt är det viktigt att de bidrar till leken genom att ställa öppna frågor och komma med förslag vid behov.
– Det handlar om att de vuxna ska vara stöttande och bidra till leken. Då räcker det ofta inte att de upprepar det barnen säger. De ska komplettera och vidareutveckla, och samtidigt ge barnen utrymme att utveckla sin egen fantasi. Det bidrar till att skapa en positiv harmoni, betonar hon.
Stöd barnens lek
Os delar några goda råd om hur förskolepersonal, föräldrar och andra vuxna kan stödja barnens lek:
- När barnen har etablerat en fin lek tillsammans, var i närheten och bidra med inspel som kan inspirera leken. Lev dig in i barnens fantasivärld, utan att styra för mycket.
- Bidra till barnens egen förmåga. Innan du föreslår konkreta lösningar i svåra situationer mellan barnen, försök att fråga barnen vad som har hänt och hur situationen kan lösas. Om barnen inte klarar att lösa situationen, kan du ge ledtrådar eller ställa frågor som kan hjälpa dem att hitta egna lösningar.
- Var medveten om hur du formulerar frågor till barnen. Det kan vara bra att använda öppna frågor som ”vad leker ni?”, eller ”vad hände nu?” Det ger barnen möjlighet att själva definiera sin egen lek och sina egna upplevelser och skapa gemensam mening.
Artikeln publicerades först hos Klikk.no. Detta rapporterades först om av Videnskab.dk och Forskning.no.