Vår vitlök har hållit oss friska i 14 år!

Sensommarens primörer möter oss i långa, räta rader i skånska Snårestad utanför Ystad. Vitlöksblasten står rak och ståtlig och gömda nere i den steniga lerjorden väntar de ekologiska vitlökarna på att få sprida rika smaksensationer i många kök.

Det är ett par veckor kvar till skörd när vi träffar vitlöksodlarna Stina och Thomas Arosenius. Thomas har så smått börjat förbereda sig för årets stora, tunga och tidskrävande arbetsinsats – att plocka upp tusentals färdiga vitlökar ur jorden! Sedan putsa och torka dem. Och samtidigt be till vädergudarna om uppehållsväder.

– Den skördade vitlöken vill inte ha fukt, förklarar han. Då finns risk att den möglar.

Thomas minns alltför väl en sommar för några år sedan då en hel skörd regnade bort. Men i år är det en nöjd vitlöksbonde som spanar ut över ägorna.

– Jag är bara dräng, säger Thomas med en nick åt Stinas håll. Det är hon som är bondmora.

Ja, det är ett gott samarbete mellan makarna men det är Thomas som sköter själva odlingen – allt från planterandet av vitlöksklyftor sent på hösten, till rensningen av odlingen under vår och sommar och slutligen huvudskörden i mitten på juli. I stort sett allt sker för hand.

– Mitt enda hjälpmedel är gamle Buster, säger Thomas och syftar på den gamla röda traktorn av årgång 1961. En pålitlig klippa när det gäller att harva ogräs och dra nya rader för sättning av vitlök bland annat.

Det går åt hundratals kilo med vitlök som ska klyftas, innan den planteras i jorden med ca tio centimeters mellanrum. Därefter ska raderna krattas igen för hand.

Ja, här har ni förklaringen till varför det finns så få vitlöksodlare i större skala i västvärlden. I Sverige är Thomas och Stina ganska ensamma, inte minst då de dessutom odlar ekologiskt.

– Du gör inte det här för att bli rik, säger Thomas med ett leende. Det är ett tidskrävande och slitigt jobb. Så du behöver helt andra drivkrafter.

Och det har han och Stina. För dem handlar det om en helt ny livsstil som gett massor av ny kunskap och en rikedom i form av odlandets glädje och mötet med glada och tacksamma kunder.

Ingen odlarvana
När de köpte sin vackra gård, vid grusvägs ände, i Snårestad för 15 år sedan ingick två tunnland mark. Thomas är före detta journalist och Stina arbetar på insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden. Ingen av dem hade någon större odlingsvana när de flyttade hit. Så, vad gör man då med så mycket mark?

– Jag frågade min kompis Stefan som är bonde vad han hade för förslag, säger Thomas. Han sa: "Du kan ju alltid odla vitlök." Vad jag inte uppfattade var att han var svårt ironisk. Han hatar nämligen vitlök!
Så vad Thomas gjorde var att på prov peta ner klyftorna från en köpt vitlök i jorden en novemberdag. Och på senvintern fick han se några gröna strån som stack upp. Visst ja, han planterade ju vitlök där. Och det färdiga resultatet var förvånande bra.

– Vi var båda två förvånade över hur enkelt det var, säger Stina. Och hur vackert det var med de spänstiga vitlöksstråna som envist sträckte sig genom snötäcket en februaridag.

Stina har ett estetiskt öga och sedan vitlöksodlandet tog fart på allvar är det hon som ser till att de nyskördade vitlökarna binds i vackra buntar eller flätas. De tjusiga vitlöksflätorna hängs sedan på spikar i det vackra lantköket för att torka. Sedan håller de i upp till ett år.

– Men vi säljer även till restauranger här i omgivningen, säger Stina. Och så står Thomas på torget i Ystad och säljer vitlök. Det är många som tycker det är otroligt lyxigt att kunna handla den färsk,
svenskodlad och ekologisk.

– Det går även att komma hit till gården och handla, säger Thomas. Men då måste man ringa först.

Är aldrig förkylda
Den vitlök vi svenskar annars köper i butikerna kommer huvudsakligen från Kina. Tyvärr är den vitlöken ofta besprutad, dessutom gasad för att klara den långa transporten västerut. Det känns ju inte riktigt bra, när vitlöken i sig är så himla nyttig.

Och så är den en fantastisk smaksättare!

Stina och Thomas älskar både det franska och det italienska köket och då pratar vi maträtter med mycket vitlök. Så när tanken på att starta en odling väl börjat gro, tog det inte lång tid innan de satte full fart.

– Den som blev min mentor och lärde mig allt om grundreglerna för hur en bonde och odlare ska tänka, det var faktiskt min vän Stefan. Han som inte gillar vitlök, skrattar Thomas.

– Så det är, av flera skäl faktiskt, tack vare honom som vi kommit igång med det här och lyckats så bra. Hans ironiska kommentar blev starten på en ny, spännande tillvaro.

– Och tack vare att vi äter vitlök varenda dag har vi inte varit förkylda en enda gång på 14 år, säger Stina.

Det är hon som står för matlagningen och Thomas berömmer hennes sätt att trolla fram magiskt goda middagar av i princip ingenting.

Stina avslöjar att hennes absoluta favorit­recept måste vara en av världens mest lättlagade rätter.
– Bäst är förstås när vitlöken är helt färsk och inte ens behöver skalas, då skär jag den i smala skivor som jag sedan smälter, inte steker, i olja tillsammans med chiliflakes. Jag häller blandningen över nykokt pasta, river över rejält med parmesanost. Färdigt! Supergott till ett glas rödvin.

Håller mössen borta
Men hur är det nu med vitlöksdoften, är vi svenskar fortfarande oroliga för att lukta illa i munnen dagen efter?

– Jo, så tänker nog många fortfarande, säger Stina. Vi odlar en sort som heter Thermidrome, den mest tåliga sorten för det svenska klimatet, och av den blir det faktiskt ingen vitlöksdoft.

– Fast själv bryr jag mig inte alls om det här med doften. Inte ens när jag går till tandläkaren. Jag brukar ta med mig ett knippe vitlök dit!

Hon skrattar glatt och konstaterar att vi måste våga njuta av det som är gott – och dessutom rena hälsoboosten. Ja, nyttan med vitlök är nästan för bra för att vara sann.

– Det finns forskning som visar att ett regelbundet intag av vitlök minskar risken för stroke och hjärtinfarkt, dessutom minskar risken för åderförkalkning. Och så har vit­löken förstås fantastiska antiinflammatoriska egen­skaper.

En enda vitlöksklyfta innehåller en femtedel av den mängd B-vitamin vi människor behöver varje dag!

– Sen har den ett väldigt bra användningsområde till, säger Stina med ett leende. När Thomas och jag valt ut de finaste vitlökarna som vi ska sälja vidare, använder jag alla de bortsorterade och fula exemplaren för att jaga bort mössen. De gillar inte doften, så lägger du vitlök runt huset håller de sig borta.

I juli fyllde Stina 69 år och Thomas 70. Att de hamnade här, i det ljuvliga landskapet med utsikt över både den forna galgbacken, havet och kyrktorn som sticker upp lite här och var, är en slump. De körde runt och tittade på hus eftersom deras tidigare boende blivit för stort. När Stina klev ur bilen här och såg sig omkring bestämde hon: Det är här jag vill bo.

De forna storstadsborna – båda kommer ursprungligen från Stockholm – skrattar när de får frågan om de kunde tänkt sig i sin ungdom att de en dag skulle bo mitt i öppet landskap och leva livet som aktiva vitlöksbönder.

– Nej, det hade vi nog aldrig trott, säger Thomas.

– Men bara för att man är gammal behöver man inte sätta sig ner. Det finns så mycket annat och nytt man kan göra!