Melodifestivalen: Nu tar veteranerna över!

Äldst på plan är superveteranen Jan Malmsjö med sina 86 år, men det är utan tvekan Ann-Louise Hanson som kan titulera sig festivalens drottning med sina 14 starter. Och det finns veteraner som är revanschsugna. Arja Saijonmaa kom tvåa med Högt över havet 1987 – nu står hon på startfältet igen.

Från och med 2019 kommer SVT att kunna kartlägga vem som röstar på vilken låt.

– Vi kommer äntligen att kunna ta död på snacket om att det är barn som styr tävlingen, säger tävlingsproducenten Christer Björkman. Vi vet redan att de äldre i princip röstar likadant som de yngre.
Bara för att man blir äldre slutar man inte att rösta på ung musik.
I år blir det roligt, tufft och överraskande, konstaterar han.

– Vi har artister som varit med sedan 1960-talet och som representerar en helt annan tid. Ann-Louise debuterade 1963. Det är så häftigt att det kan vara så här. Vi har tre vinnare som också känns som veteraner som kommer tillbaka och dessutom har vi ett gäng revanschsugna andraplaceringar – och en rad debutanter vi är spända på att se. Det är rätt mäktigt, faktiskt.

Bland de revanschsugna finns Anna Bergendahl som vann svenskarnas hjärtan i gymnastikskor med sin ballad This Is My Life 2010, men blev syndabock när Sverige för första gången åkte ur Eurovisionen i semifinalen. Anna drog till USA, spelade in en skiva med Los Angeles mest slipade studiomusiker, men nu vågar hon sig på ett nytt försök här hemma.

Jan Malmsjö firar 50-årsjubileum. Det var 1969 som Hej Clown – som för övrigt skrevs av Benny Andersson och Lasse Berghagen! – slogs ut av Tommy Körbergs Judy, min vän i en andra juryomröstning. De hamnade båda på samma poäng.

– Det var spännande, säger Jan idag. Fast Tommy sjunger fan så mycket bättre än jag så det var självklart att det var han som skulle åka till Eurovisionsfinalen i Spanien.

Redan i somras spelade Jan sin sista roll som skådespelare, men sången har han alltså fortsatt med. Anledningen, precis som för de andra veteranerna i fältet, är en sång.

– Anderz Wrethov, som skrivit min låt, har sagt att den är gjord för att sjungas av Jan Malmsjö, från A till Ö.

Jan har sagt att han ska göra sitt "näst bästa" för att vinna – det bästa tycker han är att han sprungit två New York-maraton.

Jan Malmsjö i all ära, men ingen slår Ann-Louise Hansons rekord med 14 starter, inklusive årets – senast tillsammans med schlagerveteranerna Siw Malmkvist och Towa Carson 2004. Även för Ann-Louise är det låten som gäller. Dottern Josefin har varit med och skrivit Kärleken finns kvar. Men några planer på att vinna har hon inte.

– Absolut inte, säger hon bestämt. Inte med den konkurrensen som finns idag. Men det är roligt att vara med och sjunga en låt som min dotter varit med om att skriva. Jag har tackat nej flera gånger – men jag har också sagt att om jag skulle ställa upp så skulle det vara med en låt Josefin skrivit. Dessutom vill jag att texten ska vara meningsfull och beröra, säger hon och avslöjar att Kärleken finns kvar är en hyllning till vännen och kollegan Barbro "Lill-Babs" Svensson som gick bort förra året.

– Det känns väldigt skönt att få hylla Barbro på det här sättet, säger hon.

Det är svårt för henne att plocka ut något särskilt minne från de 13 starter hon hittills gjort i Melodifestivalen.

– Jag har varit med så många gånger och första gångerna var ju så fruktansvärt länge sedan (skratt) … men det var roligt att Siw, jag och Towa gick direkt till finalen i Globen 2004 . Redan från början sade vi att vi inte ville vinna – bara komma direkt till Globen. Och så blev det! Vi gick direkt till finalen – trots att det var så mycket skriverier om vår ålder … det tyckte vi var tråkigt!

Idag är det Jan Malmsjö som är äldst med sina 86 år.

– Fast förra året var 89-årige Owe Thörnquist med – men då var det aldrig något snack om ålder – är inte det konstigt?

När jag får tag på Ann-Louise är hon och maken Bruno Glenmark på solsemester i Marbella.

– Vi har sådan tur med vädret, säger hon. Det är som svensk högsommar här!

Efter intervjun väntar en simtur i poolen och drinkar på terrassen med Bruno.
Arja Saijonmaa sitter på ett tåg när jag når henne. Hennes karriär rullar på som vanligt. Hon har just spelat in en julskiva, ska ge sig ut på julturné i Finland och Norge och så sent som i förra veckan sjöng hon Mikis Theoderakis musik i Paris och Amsterdam.

Och jag som trodde att hon dragit sig tillbaka.

– Snälla du, hur kan du tänka så, säger hon upprört i telefonen. Jag är tillbaka på barrikaderna!
Som alltid är det en sång som lockat Arja.

– Jag har alltid sagt att jag ställer upp när jag har en vettig sång. Det måste vara en bra melodi och en vettig text – det är de ingredienserna som gör att jag vill vara med.

Redan som ung brann Arja för att förändra världen och bekämpa diktaturerna – nu riktar hon sitt engagemang mot Moder Jord och klimatkrisen.

– Det är frågor som griper mig djupt, säger hon. De senaste åren har jag legat lågt och gjort lite andra saker, men nu är jag tillbaka – även om det är väldigt förvirrat i världen just nu …Mina fyra årstider är en sång där jag varit med och påverkat innehållet – jag har format texten till ett engagerat ställningstagande för vår jord. Dessutom är det tredje gången gillt för mig – samtidigt som det är första gången jag känner att jag verkligen vill vara med – i och med att jag är så inblandad i själva sången.
Att hon ska sjunga i deltävlingen i Göteborg har en speciell betydelse för Arja.

– Det var ju i Göteborg som Högt över havet föddes! Jag återvänder till samma ställe – fast allt har förändrats. Då var ju Melodifestivalen bara en enda tävling. Nu är det gigantiskt – med flera deltävlingar. Men jag kastar mig rakt in i cirkusen – det ska bli jättekul!