Karin, 79 år, har 70 Vasalopps-gäster hemma!

Klockan är fem på morgonen och det råder full aktivitet i familjen Sjöbergs ombyggda ladugård. Morgontrötta vasaloppsåkare har bänkat sig vid de dukade borden för att inta en stärkande frukost inför det väntade kraftprovet mellan Sälen till Mora. Matmor Karin själv har varit upp sedan klockan två.

– Jag har knappt sovit någonting egentligen. Det är mycket mat som ska ordnas och jag känner ansvar för mina åkare. Ett Vasalopp kräver mycket energi, säger hon
Familjens gård ligger högt uppe på en kulle, med utsikt över Limabygden och den är så målerisk det bara kan bli i Dalarna. Intill huset ligger den gamla banvallen, byggd av rallare kring förra seklets början.

– Morfar byggde en rallarstuga åt arbetarna på järnvägen där de fick bo, huset har vi fortfarande kvar på gården.

Tvingades på flykt

Det var här i närheten som Gustav Vasa en gång tog in på en bondgård, när han 1520 flydde undan danskarna. När moraborna inte ville engagera sig i hans kamp mot danske kungen, tvingades Gustav dra på sig snöskorna och pulsa västerut. Han sov på gårdar och i fjällstugor. Men Morafolket ändrade sig och skickade ut skidlöpare efter flyktingen. De hann upp honom i Sälen. En händelse som drygt 400 år senare inspirerade till det första Vasaloppet.

– När jag var barn hyste man in vasaloppsåkare i nästan varenda gård häromkring. De kom med buss och tåg från Malung, sov på golv, i soffor och varhelst det fanns plats. Numera vill man ha bättre standard, mjuka madrasser, toalett och dusch.

Det var Karins föräldrar som öppnade sitt hem för skidåkarna. Men bara för några få. Först 1965, när Karin och hennes make Birger tagit över, gjordes det plats för fler.

– Vi har stamgäster från hela landet numera. Busslaster kommer från både Norrbotten och Småland. Några från utlandet. Ja en hyresgäst kom faktiskt ända från Kanada.

Karin har till vardags arbetat som husmor på en skola i Lima, så hon vet att vad det innebär att mätta många munnar. De slutliga förberedelserna börjar någon månad innan gästerna anländer. De första redan ett halvår före.

– Vi köper inga halvfabrikat här inte, det ska vara äkta vara. Jag vill laga all mat själv så att jag kan svara på frågor vad som är i maten. Bär och svamp plockar vi på sensommaren och min son som höstjagar ser till att det blir älgsoppa.

Förr om åren fick Karin ofta baka pannkakor till sina skidåkare. Ibland på nätterna för att de skulle ligga klara till den tidiga frukosten på Vasaloppsdagen.

– Nu är det knappt någon som äter pannkaka. Många har blivit glutenallergiker och ser hellre vegetarisk mat på bordet. Dessutom tar pannkakor för lång tid att grädda.

Till sin hjälp i kök och gästning har Karin sin make Birger, någon av sönerna och ibland sonhustrur och något barnbarn. Så återväxten är tryggad.

Första busslasten gäster anländer till Sjöbergs gård redan helgen innan stora vasaloppsdagen för att åka Öppet spår. Innan inbokning brukar Karin ta med sina gäster på en rundvandring, för att sätta in dem i alla brandföreskrifter. Först därefter kan gästerna göra det bekvämt i något av de tre husen och några rum i boningshuset. De flesta har varit här förut och vill ha samma rum som tidigare år.

Vill ha ordentlig mat

Knapp har gästerna packar ur sina skidor förrän det är dags för kvällsmat. Alla tycks vara hungriga, och Karin är matmamman där ingenting tycks fattas. Vare sig för vegetarianer, laktosintoleranta eller glutenfria.

– Skidåkarna vill ha kraftig mat, det vill säga kött och potatis, köttfärssås och pasta, allehanda grönsaker och bröd. Till sist blir det efterrätt med tårta eller äppelkaka.

Efter en god natts sömn står frukosten på bordet. Familjen Sjöberg är uppe med tuppen och serverar redan från klockan fyra på morgonen. Det vill säga med olika slags gröt, filmjölk och flingor, smörgås, ägg, olika syltor och flingor. Samt kaffe, juice, te, vatten och lingondricka.

– Efter att gästerna åkt upp till Sälen är det bara att plocka undan, diska och fylla på med mer färskvaror innan nästa buss anländer med lika många gäster som ska åka öppet spår på måndagen.

I mitten av veckan laddar Karin och hennes familj upp inför stora Vasaloppet helg två. Matlistan är lång. 40 liter mjölk, 10 kilo kaffe, 8 kilo ost, 6 kilo smör med mera. Husen städas och tvättmaskinerna går dygnet om. Under fredagen rullar en busslast stamgäster in från Luleå.

Samma matprocedur upprepar sig som helgen innan, med den skillnaden att luleåborna laddar upp en hel dag före loppet. Man tar sig en sista sväng i närliggande spår, fikar ihop eller vallar skidor i något av gårdens båda garage. Det stryks lim in till sista timmen före start, allt för bästa tänkbara glid.

– Förr var det inte så noga förberedelserna. Det kom hit ena riktiga nybörjare som inte alls borde ha åkt Vasaloppet. De tog alldeles för lätt på åkningen och for nog också illa i spåret. Numera är de flesta mycket vältränade.

Den stora vasaloppsdagen, uppmärksammad och direktsänd i tv, börjar ännu tidigare för familjen Sjöberg, redan klockan två på morgonen. Karin vill ge alla sina åkare bästa tänkbara start, härifrån är kostuppladdningen maximal. Klocka fyra är alla bänkade, sonen Sven och barnbarnet Christoffer serverar, Birger diskar och Karin ser till att allt flyter. Några mackor hinner bredas och packas, innan luleåbussen hastar norrut till starten i Sälen. Därefter inträder det stora lugnet på gården.

Vill inte missa starten

Fika ordnas och alla i familjen slår sig ner i soffan framför tv:n. För ingen av dem vill missa starten i Sälen.

– Det är en fantastisk syn att se över 15 000 skidåkare spurta iväg uppför backarna i Berga. Själv har jag aldrig åkt, men min Birger har varit med två gånger och äldste sonen en.

När åkarna går i mål i Mora några timmar senare har Sjöbergs redan röjt upp det mesta. Städat och tagit reda på matresterna. Men så dags funderar Karin redan på nästa år.

– Då är nog våra skidåkare här igen. Det ser vi fram emot, avslutar Karin Sjöberg.