Gull-Maj och Leif träffades på bussen!

I en lägenhet med utsikt över Helsingborg bor Gull-Maj Hörstedt, 79 år, och Leif Hörstedt, 78. Överallt på väggarna hänger tavlor målade av Leif. Vackra blomsterängar och solnedgångar varvas med mer abstrakt konst. Generös som han visar sig vara vill han genast ge bort ett av alstren. Från köket kommer en ljuvlig doft av förmiddagskaffe och nybakade kanelbullar.

– Vi brukar baka bullar tillsammans en gång i veckan. Elvakaffet är heligt, säger Gull-Maj.

Att baka är bara ett av alla intressen som paret Hörstedt delar. Gemensamt berättar de om allt som de tycker om att göra tillsammans. De promenerar ute i skog och mark, lyssnar på Elvis, tradjazz och rock'n'roll, de bakar och lagar mat. Förr i tiden åkte de slalom och längdskidor också, och buggade och dansade rock'n'roll.

– Nuförtiden stampar vi takten, det får räcka för oss, säger Leif och ser nöjd ut.

De växte upp i Helsingborg och båda älskade att dansa. En mil utanför staden låg danshaket Blue Heaven, dit ungdomar begav sig för att roa sig under 1950-talet. Efter en danskväll skulle Gull-Maj och hennes väninnor ta bussen hem. De pratade och skrattade och trängde sig upp på en fullsatt buss utan att hitta något ledigt säte. Rätt som det var blev Gull-Maj erbjuden att sitta i en pojkes knä.

– Jag tänkte inte alls på i vems knä jag satt. Vi fortsatte att prata och skratta hela vägen hem mina väninnor och jag, säger Gull-Maj.

Men den som ägde knät som Gull-Maj satt på under bussfärden från Ödåkra till Helsingborg det var sjuttonåringen Leif Hörstedt, och han kunde inte glömma den söta flickan.

Bara någon dag senare fick Gull-Maj och Leif syn på varandra ute på Södergatan. Det visade sig att båda jobbade i varsin affär på samma gata. Gull-Maj stod i skoaffär och Leif i herrklädesbutik. Leif blev alldeles till sig när han fick syn på flickan från bussen, och tog mod till sig och frågade om hon ville ha ett kort av honom. Men Gull-Maj var kallsinnig och frågade rakt upp och ner vad hon skulle med ett fotografi av honom till.

– Då berättade jag för henne att det var i mitt knä hon hade suttit på väg hem från dansen kvällen innan, och då ville hon plötsligt ha mitt kort, säger Leif och ser belåten ut vid minnet.

Nu kryper det fram att Gull-Maj nog ändå tyckte att Leif var en stilig kille, med sina ljusa lockar och trevliga sätt. Och ganska snart begrep hon att Leif var populär bland flickorna i trakten.

– Först tyckte jag att han var lite barnslig, han var ju bara 17 år och jag var 18. Men när vi började prata så märkte jag att han var trevlig och jag förstod att det var många flickor som jagade honom, säger Gull-Maj.

För Leifs del handlade det om kärlek vid första ögonkastet. Han bestämde sig för att ur minnet teckna av flickan han var kär i och ge henne teckningen i present.

– En eftermiddag satte jag mig vid busshållplatsen. Jag visste vilken buss hon brukade ta hem från jobbet och när hon dök upp gav jag henne presenten, säger Leif.

 Teckningen uppskattades och snart fick Gull-Maj fler romantiska presenter. En dag satt han vid hållplatsen beredd med en EP-skiva med Little Gerard. Snart varken ville eller kunde Gull-Maj låta bli att tycka om den uppvaktande unge mannen. Strax började de unga tu bege sig till Blue Heaven tillsammans för att dansa foxtrot, bugg och rock'n'roll. Och inte nog med det, de gick med i föreningen Helsingborgs rock'n'roll club, där de fick chansen att bugga varje kväll.

– Vi blev riktigt duktiga. År 1957 vann vi en danstävling anordnad av klubben, säger Gull-Maj och visar stolt upp vinsten i form av en glaspokal.

En dag fick det dansanta paret en förfrågan om de ville resa över sundet, till en tedans på det flotta hotellet Marienlyst i Helsingör.

– Vi och två par till inbjöds för att visa hur det gick till att dansa bugg. På den tiden var det förbjudet att dansa rock'n'roll i Danmark. Restaurangen var fylld av danslystna gäster, alla fönster var fördragna. Man kan faktiskt säga att det var vi som lärde danskarna att dansa rock'n'roll, säger Gull-Maj med ett leende.

När de tagit körkort lånade de Gull-Majs pappas bil för att fara ner till Malmö på dans. På en parkeringsplats stannade de och förlovade sig och inom ett år blev det giftermål. Så småningom föddes två döttrar med tre års mellanrum.

Livet har innehållit mycket glädje, men också bekymmer. När Gull-Maj var 50 år, drabbades hon av hjärnblödning. Hon hade gått och lagt sig på kvällen när Leif upptäckte att hon var medvetslös. Tack vare Leifs hjärt-lungräddning klarade hon sig och är idag återställd.

– Leif är min stora kärlek, vi har levt ett äventyrligt och underbart liv ihop, säger Gull-Maj.
Efter 62 år tillsammans är de tajta och sammansvetsade. De senaste fyra åren har Leif drabbats av glömska, men Gull-Maj hjälper till när hans minne tryter.

– Jag har den gladaste och snällaste frun som finns. Henne byter jag aldrig bort, avslutar Leif och tittar förälskat på sin fru.