Halloween kom först…
Halloween kommer av engelskans "all hallows night", på svenska alla helgons afton. I engelskspråkiga länder firas halloween alltid den 31 oktober, oavsett veckodag.
Kelterna var först och traditionen är alltså ett par tusen år gammal. Halloween sågs som en magisk natt, då de döda besökte de levande. Man tände eldar och karvade ut ansikten i kålrötter, som lystes upp med ljus för att skrämma i väg onda andar. Irländska immigranter tog på 1800-talet med sig traditionen till USA och med åren växte de seder fram som vi känner dem – med pumpor, godis och maskerad.
Dödskult och själskult när vinterhalvåret inleds är urgammal och även i vårt land har det funnits hedniska riter som har markerat händelsen.
…sedan alla helgons dag
I vår almanacka är det alltid röd dag lördagen som infaller 31 oktober–6 november. Då firas sedan 1953 alla helgons dag. Då började man också att dekorera gravarna med gravljus.
I vår almanacka finns också allhelgonadagen inskriven. Den infaller alltid den 1 november, men har inte helgdagsstatus. I katolska kyrkan firas då de helgon som inte har någon egen dag och firandet av halloween växte fram på aftonen till denna dag.
Hej då påskkärring
Påskkärringarna som går från hus till hus är på väg bort. I stället ordnar många dagis och skolor maskerad på spöktema i slutet av oktober och barn går mellan husen och säger "Bus eller godis?"
Kulturhistorikern Fredrik Skott, som har forskat i olika utklädningsupptåg, ser ett mönster: Från början var påskkärringarna skrämmande. De var en av många utklädningstraditioner som växte fram i mitten av 1800-talet, ett exempel på legitim ungdomsrevolt. Under 1900-talet har vuxna tagit över traditionen och det är mest små barn som kläs ut. Seden har oskadliggjorts, berättar han.
Av Anette Sievers
