Susanna Elfors har lång erfarenhet av att arbeta med hållbara stadsdelar där odling och cykling är en självklar del av vardagen.
– Jag läste ekologisk filosofi på gymnasiet och det förändrade mitt sätt att se på världen. Jag ville arbeta med de här frågorna och försöka bidra till en bättre framtid. Jag utbildade mig till lantmätare och skrev så småningom en avhandling om hur bostadsområden från 1950-70-talet kan göras mer hållbara. Under många år har jag arbetat med bebyggelsens miljöpåverkan, och i dag driver jag eget företag där jag utvecklar hållbara lösningar inom olika områden. Istället för att bara peka på problem, försöker jag visa på miljövänliga alternativ.
Startade Facebookgruppen Tågsemester
Det var så fröet till en Facebookgrupp om tågresande började gro.
– Att flyga är ju det mest ohållbara man kan göra som enskild människa. Jag ville själv börja resa mer med tåg, och 2011 lanserade Fritidsresor något de kallade tågcharter. Men upplevelsen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Stoppet på varje plats var kort och tågbytena skedde ofta tidigt på morgonen. Mina medresenärer var dessutom främst flygrädda – inte den där gruppen miljöengagerade personer som jag hade föreställt mig.
Några år senare, 2014, startade Susanna Elfors Facebookgruppen Tågsemester. Här delas erfarenheter, rutter och tips, och medlemmarna byter information om allt från restider till biljettbokning. Gruppen hamnade rätt i tiden, och växte snabbt för varje år. 2019 blev ett riktigt genombrottsår – ett galet år, som Susanna själv minns det.
– Då blev jag intervjuad av tidningar och tv från hela världen – Washington Post, japansk tv, Reuters – alla var intresserade. Sedan kom pandemin, men medlemmarna höll ändå gruppen vid liv. Flödet fylldes av inlägg som ”gissa stationen” och andra kreativa sätt att fortsätta resa, åtminstone i tanken. Nu lever vi återigen i en mer osäker tid, men på ett annat sätt. Många tvekar inför långresor med flyg, samtidigt som bränslet har blivit dyrare och avgångar riskerar att ställas in. Det gör att tåget framstår som ett allt mer attraktivt alternativ.
Gemenskapen viktig
I dag har Tågsemester 292 000 medlemmar, och Susanna Elfors säger att hon tänker fira när gruppen passerar 300 000-strecket. Stämningen i gruppen är hjälpsam och välvillig, det vet alla vi som har hängt där.
– När jag själv var i Paris och skulle ta tåget hem visade det sig att inga tåg gick – via gruppen fick jag snabbt veta att det berodde på banarbete i Danmark. Många delar också sina reseberättelser och blir sedda i det de gör. Gemenskapen i gruppen är viktig. Att känna gemenskap är en stark drivkraft för engagemang.
Jag gillar stämningen i gruppen.
– Ja! Till 90, 95 procent är den verkligen hjälpsam. Men visst finns det undantag. Personer som inte kan bete sig och inte följer reglerna stängs av – det är ingen mänsklig rättighet att vara med i Tågsemester.
Flyger allt mindre
Att dra igång Tågsemester och inspirera så många svenskar att åka mer tåg är en bedrift, och sannolikt det största Susanna kommer att göra för miljön under sin livstid, säger jag. Och Susanna nickar.
– Antagligen. Jag upplever att vi faktiskt har bidragit till tågets utveckling. Genom Tågsemester har jag deltagit i debatter och fått möta beslutsfattare. Vi kan nog ta en del av äran för att SJ satsade på nattåg till Hamburg. Nu vill visserligen den nuvarande regeringen lägga ner den trafiken igen, så det går upp och ner – men Snälltåget blir åtminstone kvar.
För egen del flyger Susanna allt mindre.
– Men jag är inte helt flygfri, jag flög senast för ett par år sedan. Jag vill inte ge några löften om att aldrig mer flyga. För mig handlar det inte om att alla måste sluta flyga, utan om att vi minskar vårt resande. Den som till exempel flyger till Thailand tre gånger om året kanske kan dra ner resorna till en gång – det skulle göra stor skillnad för miljön.
Susanna Elfors om flygskam
Men är det så farligt att flyga – flyget står ju bara för några procent av världens samlade koldioxidutsläpp? Och ”alla andra” flyger ju?
– Ja, många tänker precis så – att min del i det här är så liten, så vad spelar det för roll? Och det är sant att det globala flyget bara står för några procent av koldioxidutsläppen. Men i takt med att fler – till exempel i Kina – börjar flyga kommer utsläppen att öka. Samtidigt är det fortfarande långt ifrån alla som har råd att flyga, och det gäller även svenskar. Argumentet att ”alla andra” gör det stämmer alltså inte. I praktiken är det jordens rikaste tio procent som flyger, och problemet är att just den gruppen blir förebilder för andra.
Vad tycker du om flygskam?
– Skam är en grundkänsla som fyller en viktig funktion. Om jag beter mig dåligt är det rimligt att jag känner skam – det är en signal om att jag egentligen borde agera annorlunda. Samtidigt gör vi alla saker som påverkar andra negativt utan att reflektera över det. Det handlar ju inte bara om flygande, utan till exempel också om att vi köper kläder som är producerade på ett oetiskt sätt.
Vad händer i framtiden med Tågsemester? Susanna hoppas på fler nattåg, till exempel till Paris och Bryssel.
– Och jag hoppas att flygets subventioner tas bort – det skulle skapa mer rättvisa villkor. Många upplever tågresor som dyra, och ibland stämmer det. Men utan statliga stöd till flyget skulle prisskillnaderna bli mer rimliga.