Med en rejäl plastmugg iskall frozen margarita i ena handen och en pappask med heta conch fritters i den andra väntar jag tillsammans med tusentals andra på Mallory Square för att se Key Wests berömda solnedgång.
Gycklare, trollkarlar, jonglörer och ambulerande försäljare missar inte chansen till en publik och en god affär, så ingen kan med bästa vilja påstå att solnedgångstittandet är en stillsam historia.
Ute på vattnet trängs dessutom massor av utflyktsbåtar, både segel- och motordrivna, och när det apelsinfärgade klotet når det turkosglittrande vattnet smattrar det massor av kameror.
Nu börjar ännu en kväll och en natt med barhoppande, levande musik och fest, för en del ända tills solen stiger upp igen i öster.
Pärlbandet av öar som bildar The Florida Keys och ögruppens ändstation, den bohemiska staden Key West, kan te sig som ett avlägset resmål, även när man befinner sig i Florida, som kanske är vinterns hetaste resmål tack vare den billiga dollarn. Det är nästan 20 mils resa över öarna på den smala Highway One, även känd som Dixie Highway, från fastlandet till Key West.
Vill man ännu längre ut får man flyga eller följa med en utflyktsbåt. Den lilla regnfattiga ögruppen Dry Tortugas ligger ytterligare drygt tio mil ut i havet och många tar en dagsutflykt från Key West för att bland annat titta på det väldiga, och av armén sedan länge övergivna, Fort Jefferson.
Men redan i Key West, som är USA:s sydligaste stad, är det närmare till Kuba än till det amerikanska fastlandet och blandningen av USA och Karibien är påtaglig, i mixen av människor och i arkitekturen:
Det som nu är en exotisk utpost i jättelandets utkant var för bara hundra år sedan Floridas i särklass största stad. Då var det mesta av Floridas fastland svårgenomträngliga våtmarker och träsk. Key West med sin djuphamn blev en viktig utpost och snart blomstrade den lokala industrin – vrakplundring, tvättsvampar och cigarrer var tre framgångssagor som kom, gjorde ett antal stenrika… och gick.
Järnvägen trängde dock snabbt igenom hela Florida, många våtmarker dikades ut, befolkningen växte i rekordfart och det blev enklare att förlägga produktion på fastlandet, närmare konsumenterna. Key West hamnade på dekis.
Det var runt den tiden – 1931 – som författaren Ernest Hemingway slog sig ner i en tvåvåningsvilla med lummig tomt på Whitehead Street. Den såldes till reapris (men Hemingways hustrus pappa fick betala), en stor del av husen i stan stod tomma efter recessionen. Inte blev saken bättre några år senare, med den förödande orkanen 1935, som för alltid gjorde slut på den minst sagt imponerande järnvägslinjen mellan Miami och Key West.
Under åren i Key West skrev Hemingway bland annat "Klockan klämtar för dig", fiskade marlin ute på havet med sina vänner, var otrogen titt som tätt och söp friskt – helst
på original-Sloppy Joe's, haket som i dag heter Captain Tony's. På det nuvarande Sloppy Joe's på huvudgatan Duval Street, lär han aldrig ha satt sin fot, men de lever gott på Hemingwaymyten ändå.
Författarens hem är i dag den i särklass största turistattraktionen i stan, med intressanta guidade turer hela dagarna – en favorit är förevisningen av den pissoar som Hemingway lät installera som vattenskål i trädgården för sina många sextåiga katter. Det påstås att tilltaget var en hämnd för att hans fru låtit anlägga en så dyr pool under en av hans långresor.
Florida är en mycket konservativ delstat, i stark kontrast med det frigjorda Key West. Efter att invånarna ledsnat på den vägspärr som polisen upprätthöll under flera månader på Highway One för att leta smuggelgods och droger våren 1982, utropade sig stan till The Conch Republic. Samtidigt förklarade man krig med USA.
En dramatisk politisk kris? Nja, mer skojfylld. Den nyblivna republikens trupper gick till symbolisk attack mot en amerikansk marinofficer, slog honom i huvudet med en torr brödlimpa och lade sedan ner stridigheterna.
Den bohemiska och toleranta kulturen har gjort Key West till USAs gaytätaste, något som så klart märks – taxibilarna är exempelvis bjärt rosa – men det märks mindre än man kan tro. Det känns som det finns plats för alla här och som besökare är det lätt att ha skoj oavsett sexuell läggning.
Vill man bada är Florida Keys inte alls det tropiska paradis man kan tro, trots att det omges av turkost hav, korallrev och fina sandbottnar. Stränderna är få, men det finns lysande undantag. Det allra bästa är tveklöst den långa sandstranden i Bahia Hondas State Park, några mil innan Key West. I närheten sveper huvudvägen fram på en betongbro.
Annars blir lätt sköna promenader den främsta sysslan i Key West, det är kul att kolla på hus och folk, fundera på var man ska äta i kväll och däremellan stanna till för en iskall mojito i skuggan under ett parasoll. Efter någon dag i fukten och hettan är man lika tillbakalutad som alla andra i The Conch Republic.
Av: Johan Öberg
