Kultur

Nostalgi: 10 guldkorn i tv-rutan genom åren

Det sägs ofta att vi lever i tv-seriernas guldålder och för den med många streamingtjänster på plats stämmer det säkert. Men det hindrar ju inte att man då och då vill känna den ljuva igenkänningens glädje. Här presenterar vi 10 guldkorn som får dig att minnas en annan tid.

Två personer sitter i ett rum och tittar på en svartvit tv-apparat med öppna dörrar.
Genom åren har det sänts några guldkorn – som vi gärna ser om och om igen!
Annons

Vi hjälper dig att hitta tio nostalgiska guldkorn. De finns alla på SVT Play/Öppet arkiv. (Detta i september 2026, men notera att det kan komma att ändras med tiden).

1. Kullamannen (1967)

Ingen som var barn i slutet av 1960-talet kan glömma Kullamannen, tv-serien om några barn som under sitt sommarlov på skånska Kullen blir indragen i en spionhistoria av kusligaste slaget, ett äventyr där de till slut inte kan lita på någon annan än varandra. Säg ”två vita, två blå” till en person över 65 och det är många, många som vet vad man syftar på.

En fyr med gula ljus i lanterninen står vid havet under en mörk blå kvällshimmel.
Kullens fyr dyker upp i Kullamannen.

Serien skrevs av Folke Mellvig, en författare som redan tidigare gjort sig ett känt namn som mannen bakom filmerna om privatdetektiven John Hillman och hans hustru Kajsa, en serie som rönte stora framgång på biograferna åren runt 1960. I Kullamannen var det barnen som var hjältarna och äventyret förde tittarna runt på den vackra men också spöklikt karga Kullen, till Helsingborg och över sundet till Kastrups flygplats.

En nostalgitripp som håller än. När en fågelskrämma vänder på huvudet känner man fortfarande en stöt av barndomens rysningar genom kroppen.

2. Svensson, Svensson (1994)

Serien om Örebrofamiljen Svensson hade premiär 1994 och blev en omedelbar succé. Pappa Gustav (Allan Svensson), brevbärare och socialdemokrat, mamma Lena, banktjänsteman och borgerlig (Suzanne Reuter) samt barnen Lina (Chelsie Bell Dickson och senare Claudia Galli) och sonen Max (Gabriel Odenhammar) lockade tittarskaror i mångmiljonklassen och succén ledde till flera säsonger, två långfilmer och en scenuppsättning. Mycket i serien handlade om Gustavs istadighet och ovilja till förändring som kontrasteras mot Lenas mer rationella tankar och barnens ofta ganska sarkastiska kommentarer.

Tre personer sitter tätt ihop framför en julgran med ljus och dekorationer.
Komediserien Svensson, Svensson sändes första gången 1994. Här ses Suzanne Reuter, Charlott Strandberg och Allan Svensson i en scen från serien.

Sammanlagt blev det runt 50 avsnitt och under den andra säsongen låg snittet på över 2,5 miljoner tittare. I november 1996 följdes ett av avsnitten av nästan 3,4 miljoner, en idag helt otrolig siffra.

3. Raskens (1976)

När man söker efter tv-succéer är det svårt att runda Raskens, en tv-serie i åtta delar som sändes 1976. Vilhelm Mobergs berättelse från 1927 lockade runt fem miljoner tittare som mest vilket då innebar att mer än hälften av alla svenskar bänkade sig i tv-soffan för att följa den fattige indelte soldaten Gustav Rasks och hans Idas liv och vedermödor i Småland under 1800-talet.

Två personer står tätt tillsammans mot ljus bakgrund, den ena med mustasch och svart väst, den andra med ljusbrunt hår.
1976 Gurlie Nordwall och Sven Wollter i tv-serien Raskens.

Titelrollen spelas av 42-årige Sven Wollter och många skulle nog därefter för evigt förknippa honom med den rollen. Hans strävsamma hustru spelas av Guri Nordwall, kanske mest känd från teaterscenen och gift med seriens regissör Per Sjöstrand, som fick ett stort publikt genombrott. Viveca Seldahl, i verkligheten Wollters kärlekspartner, spelade Nergårds-Anna, katalysatorn för mycket av seriens dramatik. Förutom en engagerande berättelse om livsvillkoren för fattiga ger serien på köpet en god historielektion om hur livet tedde sig för de fattigaste och hur samhället var organiserat för 150 år sedan.

4. Gäster med gester (1982)

Ibland räcker det med en ganska fånig lek och åtta uppspelta kändisar som vet hur man underhåller en publik. Om inte annat bevisar programmet Gäster med gester att konceptet fungerar alldeles utmärkt.

För jag tror att ni minns programmet. I grund och botten är det bara levande charader utformat som lagtävling och med en svårighetsgrad på uppgifterna som vida överstiger de som är brukliga under vanliga familjesammankomster.

Paneldeltagare och programledare sitter vid ett bord i en tv-studio med tomma publikrader bakom.
Lagen i Gäster med gester bestod av idel kända ansikten. Övre raden från vänster: Jeja Sundström, Lennie Norman, Gunilla Åkesson och Jarl Borssén. Nedre raden från vänster: Anders Eljas, Eva Bysing, Lennart R Svensson och Inga Gill, samt stående, Karin Falck, som var producent.

Den första uppställningen var stjärnspäckad: den bestod av Lasse Berghagen, Johannes Brost, Inga Gill, Jarl Borssén, Björn Skifs, Jeja Sundström, Meg Westergren och Gunilla Åkesson. Senare tillkom klassiska deltagare som Östen Warnerbring och Robert Gustafsson.

Många skratt blev det i alla fall, både bland deltagarna och publiken, allt under överseende av en av dåtidens tv-giganter, Lennart Swahn.

En tidig förlaga till dagens Bäst i test, skulle man kunna säga …

5. Macken (1986)

När man idag tänker på Galenskaparna & After Shaves komedisuccé Macken glömmer man lätta att hela serien bara består av sex halvtimmesavsnitt, sammanlagt ynkliga tre timmars speltid. Men trots (eller tack vare) det har serien nu varit en del av den svenska tv-historien i 40 år.

Vi som var med minns Roys pipiga röst, vi minns den ganska aggressive kunden som letade efter sin bortslarvade Opel, vi minns den beige och oroligt försynte man som nervöst smög omkring på verkstan men aldrig kunde samla mod att framföra sitt ärende. Och vi minns musiken: Titellåten som sjöngs av olika artister till olika avsnitt (Lasse Lönndahl, Bobysocks, Björn Skifs, Susanne Alfvengren, Nils Landgren och Lill Lindfors), Jag vill ha en synth, farsan och den semesterentusiastiska Man ska ha husvagn. Alla tre hamnade på Svensktoppen, men det var kanske inte så konstigt när tv-serien hade över 3,65 miljoner tittare.

Två män står på en scen, en håller en mikrofon och musiker syns i bakgrunden.
Från vänster Jan Rippe som Roger och Anders Eriksson som Roy från Macken, vid ett senare framträdande.

Varför blev det ingen fortsättning på denna succé? Ja, tv-cheferna ville gärna fortsätta men manusförfattaren Claes Eriksson sa blankt nej. Han tyckte helt enkelt att det räckte som det var …

Men tack och lov kan man fortfarande skratta åt dem på Öppet arkiv.

6. Fräcka fredag (1988)

Sex avsnitt blev det, av helt andra skäl, också av Fräcka fredag som leddes av sexologen Malena Ivarsson. Programmet, som handlade om sex och erotik, blev hett omdebatterat och starkt kritiserat redan innan det visats en enda minut av den direktsända sena fredagsunderhållningen.

En kvinna sitter på en bänk framför en stor, glänsande scenbakgrund i svartvitt.
Sexrådgivaren Malena Ivarsson i tv-programmet Fräcka Fredag.

Så här i efterhand är det intressant att se vad det är som upprör. Mycket prat om sex, såklart, men också erotiska filmer som köpts in från Frankrike (filmer som är bortredigerade från Öppet arkiv av rättighetsskäl). Gästerna är många, bland andra Leonard Cohen, den då nyligen avgångne moderate partiledaren Ulf Adelsohn, Mona Seilitz, Anna-Lena Brundin och Lasse Brandeby.

Under de veckor som programmet sändes fick det både ris och ros men det hela urartade när programmet fick ett bombhot inför sändningen av det sjätte programmet.

Malena Ivarsson tappade av förståeliga skäl lusten att fortsätta men man kan utan överdrift slå fast att hon då redan skrivit tv-historia – oavsett vad man tycker om programmet …

7. Albert och Herbert (1974)

Albert och Herbert, historien om den arbetsskygge skrothandlaren i Haga och hans vuxne men trulige son, hade premiär 1974 och rollerna besattes av den folkkäre komikern Sten-Åke Cederhök och skådespelaren Lennart Lundh.

Lennart Lundh?

Ja, när man idag tänker på det gnabbande och retliga paret ser man ju Tomas von Brömssen i rollen som sonen, men faktum var att det var just Lennart Lundh som var sonen under premiärsäsongen. von Brömssen tog över inför den andra säsongen 1976 och man kan väl säga att det var då serien lyfte till nya höjder.

Svartvit scen med två personer i ett rum med träskåp och enkla möbler.
Serien Albert och Herbert i regi av Bo Hermansson sändes första gången i januari 1974.

Manuset var översättning av BBC-serien Steptoe and son och i USA hade deras version, Sanford and son gjort stor succé. Men när man jämför de olika versionerna märker man att den svenska har en helt egen ton. Visst är det kärvt mellan pappa Albert och sonen Herbert, visst är sonen innerligt trött och irriterad på sin pappa, men det finns ändå en värme i botten.

Men roligt var det hursomhelst, så roligt att de fick fortsätta i fem säsonger och dessutom levde vidare på scen och som julkalender 1982.

En rolig detalj var att Sveriges skrothandlare i sin branschtidning kritiserade serien för att beskriva en person som är skrothandlare som någon som ”saknar hyfs och bildning, lever som ett svin och uppträder som ett äckel”.

Ett hårt omdöme, minst sagt. För serien är idag ett av tv-programmen i Jan Gradvalls bok Tusen svenska klassiker.

8. Skånska mord (1986)

Tillhör du dem som älskade Ernst-Hugo Järegård? I så fall är serien Skånska mord ett absolut måste. Serien behandlar fem kända mord som begåtts i Skåne i historisk tid och i tre av dem gestaltades av just Järegård mördaren. Här fick han verkligen möjlighet att utnyttja sin förmåga att gestalta genuint obehagliga personer.

Svartvit närbild av en man i jacka mot mörk bakgrund.
Ernst-Hugo Järegård syntes i flera av fallen i tv-serien Skånska mord.

För manus stod författaren Max Lundgren, idag kanske mest ihågkommen för bok- och tv-serien om Åshöjden BK, det lokala fotbollslaget som går hela vägen. Det första avsnittet behandlar de så kallade Hurvamorden, Sveriges då värsta massmord, där Järegård spelar den aspirerande polisassistenten Tore Hedin som efter att ha blivit avvisad av sin flickvän i raseri mördar sina föräldrar, sin flickvän, föreståndaren på ålderdomshemmet där hon jobbar samt sätter eld på huset varvid flera äldre omkommer. Efter det kommer fallen med Veberödsmannen och Esarparn. I de två sista fallen, Yngsjömordet och Bessingemordet, är det andra skådespelare som får glänsa.

Serien är en av de starkaste kriminalserierna som producerats för svensk tv och att fallen bygger på verkligheten gör bara allt ännu mer skrämmande.

9. Jubel i busken (1973)

När Göteborgs-tv tog den brittiska Music Hall-traditionen till Sverige, och dessutom blandade i några nypor buskis, blev det en omedelbar succé och innebar det stora nationella genombrottet för Sten-Åke Cederhök.

Kritikerna i Stockholm rynkade till en början på näsan. Under tidigt 1970-tal var det viktigt, tyckte många, att underhållningen hade ett politiskt engagemang, men denna Göteborgsproduktion var ren och skär underhållning med mycket hjärta och många skratt men väldigt lite budskap eller samhällskommentering.

Två män i rutiga västar och vita hattar står på en scen framför ett draperi.
Även i tv-programmet Jubel i busken hade Sten-Åke Cederhök en av huvrollerna. Här i en scen med Nisse Peters.

Publiken struntade som brukligt i vad recensenterna tyckte och samlades i stora skaror för att njuta av Sten-Åke och Sonya Hedenbratt med gäster sjunga och roa. Serien fick dessutom en uppföljare i samma stil, Låt hjärtat va´me´. 

Fyra avsnitt av Jubel i busken finns på SVT play,  Låt hjärtat va´me´ går i dagsläget inte alls att se där.

10. Hedebyborna (1978)

Vilken är Sveriges bästa tv-serie genom tiderna?

Ja, om man får tro en stor omröstning i Sveriges Radio 2010 är det Hedebyborna, tv-serien som bygger på författaren Sven Delblancs böcker. 

Tre personer i kostym och hatt står utomhus framför träd och en bro.
Marian Gräns, som Nikodemus maka, Tor Isedal, som Nikodemus Johansson, och Alf Nilsson under inspelningen av Hedebyborna.

Den skildrar livet i ett litet sömnigt samhälle i Södermanland under 1930- och 1940-talen. Serien, vars manus skrevs av författaren själv, spelades mestadels in i Trosa och Vagnhärad förutom inomhusscenerna som spelades in i studio i Göteborg. Och det var ingen dålig rollista som rullade efter programmen: Per Myrberg spelade baronen och bland övriga skådespelare märks Ingvar Kjellsson, John och Peter Harryson, Emy Storm, Nina Gunke, Anders Nyström, Gösta Prüzelius, Börje Ahlstedt, Jan Malmsjö, Aino Taube och många, många fler.

Har ni inte sett den är det kanske hög tid att se ”Sveriges bästa serie genom tiderna”. Har ni redan sett den kan det bli ett kärt återseende.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos