Kultur

Karin Boye: Ett liv fyllt av sökande, trots – och mörker

Inför åttondelsfinalen i fotbolls-VM 1994 läste förbundskaptenen Tommy Svensson hennes dikt I rörelse för spelarna. Men själv kämpade Karin Boye förgäves mot tre kompromisslösa motståndare: Cancer, Hitler och sin egen bisexualitet.

En kvinna sitter vid ett skrivbord med skrivmaskin, papper och en bordslampa i ett sparsamt inrett rum.
Karin Boye blev kritikernas kelgris, men led hela livet av psykisk ohälsa.
Annons

Mercedes Benz fick 2014 Karin Boye-sällskapets tillåtelse att använda dikten I rörelse i sin bilreklam.

Detta upprörde Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund så till den mildra grad att han kallade det ”gravplundring”.

Och hade dikterskans pappa levat, hade han nog gjort detsamma.

Fritz Boye var nämligen känd som en ytterst rättskaffens herre.

Som försäkringsman ställde han sig inte sällan på sina kunders sida och retade därmed gallfeber på sitt eget bolag Svea.

Svartvitt porträtt i oval ram av tre barn och två vuxna mot ljus bakgrund.
Karin som liten flicka med familjen: pappa Fritz, mamma Signe och bröderna Sven och Ulf.

Växte upp i Stockholm

Vilket i sin tur blev en huvudanledning till att familjen 1909 bröt upp från Göteborg och nioåriga Karin istället fick växa upp i Huddinge utanför Stockholm.

En bra barndom, skulle det visa sig.

Eller ”överexemplarisk” som hon själv uttryckte det.

Om Karin Boye

”Innan Karin började skolan, var hon mycket självmedveten, karsk och egoistisk. För henne gällde ’mest, bäst, störst, först’. Fick hon inte sin vilja fram, kunde hon hota: ’Nu blir det skrik!’

Under skoltiden blev hon annorlunda. Hon blev tillbakadragen, asketisk, hänsynsfull – nästan så att det blev obehagligt.

Hon var oerhört opraktisk, tafatt liksom sin pappa.”

– Lillebror Ulf Boye i kulturtidskriften Parnass 1993.

Stor röd villa med vita knutar. Nära till skog, bär och svamp. Och inte minst två kloka föräldrar som såg till att dottern fick spela piano, gå på teater, måla akvareller och åka på ungdomsläger.

På ett av de senare träffade hon som 18-åring den sju år äldre Anita Nathorst och blev djupt förälskad.

Kärleken tycks aldrig ha blivit besvarad. Nathorst var visserligen homosexuell, men redan kär i rösträttskämpen Lydia Wahlström.

Däremot skulle hon och den blivande dikterskan förbli nära vänner ända fram till Boyes självmord i Alingsås 1941, då även Nathorst sjöng på sista versen, svårt sjuk i cancer.

Två svartvita porträtt av en kvinna i mörk klänning, ett framifrån och ett i profil.
Karin mötte Anita Nathorst på ett ungdomsläger och blev förälskad. Anita var ihop med Lydia Wahlström (till höger), men även om kärleken inte var besvarad så varade Karins och Anitas vänskap livet ut.

Karin Boyes släkt

Samma sjukdom tog 1929 livet av Boyes älskade pappa Fritz och kanske var det efter detta man på allvar kunde se första tecken på hur en söt, charmig, rolig och hyperbegåvad flicka sakta drogs in i en depression.

För fram tills dess var Karin Boye i sanning sina förfäders avkomma.

Redan långt bak i släkten finner man gott om stabila personer som innehade tunga ämbeten, rönte respekt och gjorde avtryck:

Flera riksdagsmän, rådmän och länsmän.

En handfull urstarka mästersmeder.

En hel rad självägande bönder.

En farmors mormors mormors mors make som på 1700-talet var direktör för ärevördiga Ostindiska kompaniet.

Ej att förglömma de tyska rötter om vilket efternamnet Boye skvallrar.

Såväl farfar Joakim som dennes föräldrar var födda i Hamburg och 1932 reste Karin Boye till Berlin för att bland annat gå på psykoanalys – men blev fruktansvärt besviken.

Svartvitt porträtt av en ung flicka med långt hår och ljus klänning.
Karin Boye som barn.

Mötet med den gryende nazismen gjorde henne rädd och förtvivlad. Att en förfader hette Mosesson kan tyda på visst judiskt blod och dessutom var hon skolad i klassisk humanism.

”Jag vill leva rak” skrev hon och anknöt i sina dikter till kristna motiv som förlåtelse, kamp, tapperhet och offer.

Grubblet över människans ondska och Guds existens skulle visserligen föda några av hennes främsta dikter. Men priset var högt.

I barndomshemmet hade hon vant sig vid kloka och milda diskussioner om konst, politik och österländska religioner. Varje kväll brukade familjen samlas i aftonlampans sken för att lyssna på när far läste högt ur romaner och diktsamlingar.

Till och med hunden satt på en stol, sägs det.

Den mätta dagen

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd – 
men det är vägen, som är mödan värd.

– Ur dikten I rörelse av Karin Boye 1927.

Homosexualitet var straffbart

Mamma Signe, 16 år yngre än sin make, visade i sin tur att även kvinnor kunde vara bildade.

Hon satt i kommunfullmäktige, startade en föreläsningsförening, var musikalisk och språkbegåvad, talade engelska, franska och tyska och lärde sig esperanto då hon var 60 år gammal.

Men modern tog det också oerhört hårt när Karin som 32-åring avslöjade sina lesbiska böjelser.

På den tiden var homosexualitet straffbart och i Berlin hade Karin träffat och, enligt egen utsago, ”förfört” den tolv år yngre judinnan Margot Hanel.

Blyertsteckning av två figurer kopplade med en kedja på en ljus bakgrund.
Teckning av Karin Boye då hon var 16-18 år gammal. Karin Boye har kallat den ”Alienor”. Det latinska ordet kan tolkas som ”jag tvingas av en främmande makt.”

Tyskan var inte särskilt intellektuell, men Karin blev djupt förälskad och tog sin älskarinna till Stockholm.

Där ordnades svenskt medborgarskap genom ett rent formellt äktenskap med en svensk man. Vilket i förlängningen också innebar att Karin räddade Margot undan Hitlers förbränningsugnar.

1929 hade Karin själv gift sig med en man, nationalekonomen Leif Björk, men nu gick de skilda vägar.

Kände omvärldens blickar

Det nya förhållandet med Margot, med en tvårummare på Gärdet som bas, visade sig dock vara svårbemästrat.

Dels kände Karin omvärldens blickar. Dels tycks hon saknat att hennes ”man”, som hon kallade Margot, inte delade hennes intresse för måleri, musik, poesi och politik.

Desillusionerad blev hon också över att den marxism, som hon flirtat med som ung, visade sig vara en besvikelse. En resa till Sovjet i 14 dagar öppnade hennes ögon för Stalins skräckstyre.

Sin tillflykt tog hon till skrivandet av poesi, pjäser och romaner som Kallocain.

Illustration av Karin Boye på ett Kallocain-omslag bredvid ett svartvitt porträtt av henne och ett bokomslag.
Kallocain är sedan 2025 en del av Sveriges kulturkanon. Tendens och verkan är samlade skrifter av författaren.

Inga stora ekonomiska framgångar, kanske. Men tack var ett arv efter pappa och jobb som översättare, litteraturkritiker och lärarinna, höll hon sig flytande och blev samtidigt allt mer kritikernas kelgris.

”Hon var oerhört nogräknad, när det gäller ordval och rytm” menade brodern Ulf Boye.

”Hon skrev om sina dikter i tankarna och sökte efter rätta ordet. Ta till exempel vokalrimmen i en dikt som I rörelse: ’mätta’ och ’bästa’, ’först och störst’. Sådant går igen i så många dikter.”

Död Amazon

Starka trupper ha enligt TT
nått Thermopyle, Greklands lås.

Fyrtioåriga Karin Boye
efterlyses från Alingsås.

Mycket mörk och med stora ögon; klädd i resdräkt, när hon försvann.

– Hjalmar Gullbergs dikt Död amazon 1941.

Karin Boye begick självmord

Men inget beröm i världen kunde rädda henne.

Vad som till slut blev ”tipping point”, som engelsmännen säger, är svårt att säga.

När budet kom att Karin Boye var försvunnen i samband med ett besök hos sin gamla ”biktmoder” Anita Nathorst i Alingsås i april 1941, befarade familjen omedelbart det värsta.

En handskriven dikt på linjerat papper med titeln ”Stämning” överst.
Dikten Aftonbön, handskriven av Karin Boye 1922.

Karin hade ägt en känslighet som få. Hon var samtidigt klarsynt, krass och fullkomligt medveten om att både hennes eget liv och världens tillstånd hängde på en skör tråd.

Hitlers anfall mot Grekland (vars antika kultur hon älskade), men också Nathorsts cancerdom, verkar ha kramat det sista livsmodet ur henne.

Lillebror Ulf Boye hörde till dem som omedelbart reste för att organisera en skallgångskedja ihop med den lokale polismästaren Ivan Bratt.

Men den som efter fyra dagar, mera av en slump, fann hennes livlösa kropp liggande vid en stor sten på en utsiktsplats utanför Alingsås, var en bonde vid namn Carl Gottfridsson.

Läkarna kunde konstatera att självmordet skett med hjälp av sömnmedlet adofenyl, som sköljts ner med vichyvatten.

En månad senare tog även Margot Hanel sitt liv genom att gasa ihjäl sig i hemmet.

Intill bädden stod ett porträtt av hennes käresta Karin Boye.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos