Hemmafrun Gun-Britt minns: ”Jag har aldrig ångrat att jag var hemma med barnen”

När Gun-Britt var nitton år gifte hon sig och efter några år fick paret sitt första barn:

– Man fick snabbt lära sig att vara själv hemma med barnet. Det fanns inga föräldradagar för pappan på den tiden, inte ens en dag. Så jag var själv direkt efter att jag kom hem från BB.

Gun-Britt upplevde det aldrig som långtråkigt att vara hemma, tvärtom fanns det alltid något att göra och det gällde att planera dagarna noga för att hinna med allt.

– När männen kom hem från jobbet skulle maten stå på bordet och på den tiden gjorde man allting själv från grunden. Jag har alltid gillat att baka, så det gjorde jag mycket, men jag kunde också köpa en halv gris som jag skulle ta reda på. Jag tror inte att man gör på samma sätt idag om man är hemma, men då var det naturligt. Det var fullt upp, säger Gun-Britt.

LÄS ÄVEN: ”Soft girl”-trenden – kvinnofälla eller skön tid för mjuka värden?

Barnen tacksamma

I vuxen ålder har Gun-Britts barn uttryckt tacksamhet över att hon var ­hemma och tog hand om dem när de var små.

– Jag har aldrig ångrat att jag var hemma med barnen. Jag tyckte det var tryggt för barnen att få vara hemma och det säger pojkarna ofta då jag pratar med dem nu. Jag tror att de upplevde det som en lugn och säker barndom, avslutar Gun-Britt.