
Idag orkar Terttu-Liisa leka med barnbarnet Noa igen. - Han är mitt batteri, en källa till intensiv glädje, säger hon.
Hon sätter på sig hörlurarna och kryper upp i fåtöljen. Samtidigt som Mozart lirkar sig fram till hennes trumhinnor lägger hon upp fötterna på fotpallen och lutar sig bakåt. Det känns lugnt och njutbart. Efter två timmar vaknar hon med ett ryck och förstår att hon måste ha somnat till.
För 59-åriga Terttu-Liisa Gent har den ovanliga träningsmetoden blivit en livlina.
När hon först hörde talas om Tomatismetoden hade hon inte sovit ordentligt på de senaste två åren och hon hade försökt allt från zonterapi och sömnmedel till stresshanteringskurser och antidepressiv medicin. Men egentligen var hon inte alls deprimerad, bara så ofantligt trött att hon glömde viktiga saker och så utmattad att hon blev irriterad och arg på jobbet. Nog för att det lät orimligt bra att hon skulle bli hjälpt av att lyssna på Mozart och gregoriansk sång i hörlurar under 90 timmar, men Terttu-Liisa var beredd att prova allt.
Glömmer inte
Idag är hon tillbaka. Både till livet och på förskolan i Sollentuna där hon jobbade.
Efter två års deltids- och heltidssjukskrivning varvat med arbetsträning i olika perioder jobbar hon nu 75 procent. Och det är en gladare och piggare Terttu-Liisa som arbetskamraterna fått tillbaka. Nu orkar hon med de 20 barnen, som är mellan tre och sex år gamla, en hel dag utan att bli irriterad. Hon glömmer inte att informera barnens föräldrar om viktiga saker och hon skrattar igen.

I 90-minuterspass lyssnar Terttu-Liisa på den datorbearbetade musiken - Mozart eller gregorianska sånger - i specialbyggda hörlurar. Och hjärnans impulser kommer i balans.
Nu orkar hon både vara barnvakt och busa med ettårige barnbarnet Noa. Det hade varit otänkbart för ett år sedan, trots att hon säger att barnbarnet är hennes batteri och en källa till intensiv glädje.
- Jag bara rasade ihop när jag kom hem. Jag orkade ingenting och det var sällan jag och min man träffade vänner och släkt. Semester var otänkbart eftersom jag var rädd att jag inte skulle kunna sova alls i någon annan säng, säger hon.
Korta stunder
När hon var som sjukast sov hon bara korta stunder under natten, som mest tre timmar, och gick i regel upp vid tre-fyra-tiden för att läsa eller lösa korsord. Idag sover hon fyra eller fem timmar per natt utan mediciner, och hon tycker att hon fått en helt annan sömnkvalitet än tidigare.
- Jag känner mig utvilad när jag vaknar, även om jag vaknar tidigt.
Terttu-Liisa säger att det är Tomatismetoden som hjälpt henne. Metoden utvecklades i Frankrike redan på 1950-talet av den franske läkaren Alfred Tomatis och går ut på att hjärnan tränas genom att man lyssnar på datorbearbetad musik i specialbyggda hörlurar.
- De första gångerna lät musiken ganska normal, men senare kunde det låta som en dålig radioinspelning, raspigt och konstigt med knepiga toner, berättar hon.
För Terttu-Liisa Gent blev metoden en nystart. De antidepressiva pillren har hon slängt och någon sömnmedicin tar hon inte längre. Hon njuter av att laga mat igen och hon tar tillvara varje stund med lille Noa.
- Det känns ofattbart att jag fått livet tillbaka, säger Terttu-Liisa, som nu har fått klartecken från försäkringskassan att träna i ytterligare 30 timmar med metoden. Efter det hoppas hon att hon ska orka jobba heltid igen.
