"Nu nästan dansar jag hela vägen till tandläkaren!"
Med ett leende har Anita Jakobsson, 65 år, just satt sig tillrätta i tandläkarstolen. Hon har justerat de obligatoriska skyddsglasögonen och väntar på att tandläkaren Claes ska be henne öppna munnen så att han kan rikta det som ser ut som en vanlig borr intill en tand. Det är inte tal om någon bedövning.
En liten röd punkt syns mot tandens yta. Den är till för att tandläkaren ska kunna sikta rätt. Sedan hörs bara ett knattrande ljud när den osynliga laserstrålen spränger sönder små, små fragment av det som ska "borras" bort av tanden.
– Det känns ingenting alls, säger Anita glatt när behandlingen är klar några minuter senare.
Den skräck och ångest hon led av i över 40 år i samband med alla tandläkarbesök är totalt bortblåst.
Otäck upplevelse
Anita hade i och för sig alltid varit ängslig för att gå till tandläkaren, men det som fick hennes ängslan att utvecklas till en panisk skräck var besöket hos en ilsken och burdus tandläkare när hon var 20 år.
– Han drog ut två tänder på en gång och det var en fruktansvärt chockartad upplevelse för mig, berättar Anita. Trots att jag sedan bytte till en annan tandläkare, som var hur rar och trevlig som helst, så hjälpte det inte. Skräcken fanns där hela tiden.
Det här var i början av 1960-talet och Anita och Jan hade just träffats. De gifte sig och fick två söner. Några år in på 1970-talet flyttade de in i villan i Eslöv där de fortfarande bor.
Sönerna är sedan länge utflugna men spår av barn syns både här och där, till exempel i den hopfällbara spjälgrinden som angjorts längst ner i trappan till ovanvåningen. Fast numera är det sex barnbarn som lämnar avtryck i möbleringen.
Allt patienten hör är ett tickande ljud. Laserljuset och en steril vattenstråle ger varken värme eller vibrationer, och patienten känner i princip ingenting.
Ofta återbud
När tandläkaren Claes Larsson öppnade sin praktik i Eslöv för över 30 år sedan kom Anita tidigt att bli en av patienterna. Skräcken för tandläkare satt fortfarande fast förankrad men Claes hade god hand med den sortens bekymmer. Han visste att man måste lirka med patienter som Anita, annars är risken stor att de inte kommer alls.
– Trots min ångest så har jag alltid gått till tandläkaren varje år. Förnuftsmässigt har jag hela tiden vetat att det är nödvändigt. Jag har alltid sagt att "tänderna och håret är det som gör människans utseende", menar Anita.
– Men otaliga var de gånger jag ringde återbud i sista minuten och skyllde på förkylning eller något annat. Jag klarade inte av att gå dit. Det var hemskt att vara så rädd. Jag hade ont i magen, grät och fick ibland rena panikkänslan. Jag brukade säga att "jag föder hellre tio ungar än går till tandläkaren". Bara att sätta sig i stolen krävde en kraftansamling.
Stålsatte sig
Men tandläkare Claes var listig och reserverade mer än en tid när Anita bokade ett besök, så han kunde raskt ge henne en ny tid. Han visste ju så väl varför Anita avbokade i sista minuten.
– Någon gång sa Claes att jag kunde få någon lugnande tablett att ta före besöket men det ville jag absolut inte. Nej, till slut lyckades jag stålsätta mig och komma på avtalad tid
– Jag var rädd och irriterad och det drabbade hela familjen. Samtidigt skämdes jag för mitt beteende. Tack och lov så har min tandläkarskräck inte smittat av sig på de andra i familjen.
Maken Jan klappar om Anita. Efter snart 45 års äktenskap vet han vilka fruktansvärda våndor hon haft.
– Det var hemskt jobbigt för henne, berättar Jan. Och det var något som kunde börja flera dagar innan besöket. Anita gick och gruvade sig och var nästan i upplösningstillstånd. Men allt ändrades med laserbehandlingen.
Smärtfri lagning
Det var för fem år sedan som Anita för första gången erbjöds smärtfri lagning med laser — utan bedövning! Anita trodde inte sina öron. Men trots sina våndor hade hon ett stort förtroende för sin tandläkare och tackade självklart ja.
– Det var helt fantastiskt! Med ett enda besök sopades all ångest och rädsla bort. Jag var som en ny människa när jag gick därifrån. Ett tungt ok togs från mina axlar. Nu nästan dansar jag hela vägen när det är dags för ett nytt besök, skrattar Anita.
– Förr blev jag illa berörd av allt på en tandläkarmottagning: dofter, ljus ljud, ja bara anblicken av lokalen och apparaterna gjorde mig knäsvag. Nu bekommer det mig inte det minsta.
Vill resa
Maken Jan ska fylla 67 och är pensionär. Egentligen har även Anita passerat åldersstrecket för pensionering. Det var förra våren, men Anita valde att fortsätta jobba ytterligare ett år. Hon är personlig assistent och det är ett arbete hon älskar.
– Jag hade kontorsarbete i många år. Men att arbeta i vården har alltid varit en dröm och för några år sedan fick jag chansen. Det har jag aldrig ångrat och det var det som fick mig att plussa på med ett års "övertidsarbete". Men i vår när jag fyller 66 så slutar jag för gott. Sedan ska vi bara resa!
Maken Jan har alltid varit ett stort stöd för Anita och förstått hur jobbigt hon haft med sin tandläkarskräck. Nu kan även han njuta av förändringen.
Resor är Anitas och Jans stora intresse, förutom barnbarnen förstås, och de brukar resa 4–5 gånger per år. Oftast inom Europa. Kanske blir det en mer långväga färd sedan. Men inte för långt bort, för skulle det värka i en tand vill Anita inte ha för lång väg till tryggheten i tandläkarstolen i Eslöv…
Mest läst Just nu
-
6 inredningsmissar som gör att vardagsrummet känns mindre
-
Farmor Solveig och barnbarnet Niklas delar 470 kvm trädgårdslycka: ”Jag har lärt mig mycket av farmor”
-
6 saker du kan så i augusti – och hinna skörda i höst
-
Joanna skapade lummig oas på liten yta: ”Odlingen är inte stor, men man kan försvinna in i den”
-
Från gammalt snickeri till drömhem med 7,5 m i takhöjd – kika in!
Claes Larsson i Eslöv var en av de första tandläkarna i Sverige som började laga tänder med laser.