”En dans där solens och jordens magnetfält tar en virvlande och energirik svängom.” Det är Carl Bergstrands personliga beskrivning av norrsken – det färgsprakande naturfenomenet som på senare år har tilldragit sig ett explosionsartat intresse bland oss svenskar. Carl kan utan tvekan ta åt sig en del av äran för den spirande norrskensvurmen. Följarskaran på hans Facebookgrupp Norrsken Sveriges har stadigt stigit och är idag uppe i över 175 000 personer, och Carls handbok om norrsken som kom ut höstas har överträffat försäljningsförväntningarna. Tajmingen för boksläppet kunde knappast vara mer perfekt. De närmaste åren förväntas nämligen både fler och starkare norrsken över hela Sverige.
– Det beror på att vi är på väg mot det som kallas för solmaximum då solen är som mest aktiv. Under solmaximum kryllar det av magnetiska knutar som i sin tur skapar fantastiska energiutbrott. Det är de som ger upphov till norrsken av den kraftigare digniteten, förklarar Carl.
Vackert gratisnöje som kräver tålamod
Han var allt annat än nödbedd när förlaget hörde av sig och frågade om han ville författa en bok i ämnet.
– Innan jag ens hann svara ja hade jag skrivit klart första kapitlet. Mitt främsta syfte med boken är att inspirera andra att få upp ögonen för det här fenomenet, som inte bara är enastående vackert utan också väldigt demokratiskt. Oavsett inkomst och härkomst kan du beskåda norrskenet. De enda du eventuellt behöver bekosta är en buss- eller tågbiljett så att du kan lämna de värsta ljusföroreningarna bakom dig.
Men även om man lyckas hitta en mörk och molnfri plats på behörigt avstånd från upplysta städer och samhällen kan termosflaskan många gånger vara urdrucken när norrskenet väl dyker upp på himlen – om det över huvud taget visar sig. Carl vet allt för väl hur det är att efter flera timmars väntan behöva ge sig av hemåt med oförrättat ärende. Är han född med det orubbliga tålamod som krävs av en sann norrskensdyrkare?
– Nej, nej, nej! Jag har världens sämsta tålamod och är dessutom väldigt belöningsorienterad. Det måste hända någonting kul, annars blir jag deppig. Inom mig vet jag att jag vilken dag som helst kommer att stå under en klar gotländsk natthimmel och uppleva ett makalöst norrsken. Det finns något fint i att vänta och längta.
När den långa väntan är över och himlen briserar i det efterlängtande kulörta skådespelet översköljs Carl av en mängd olika känslor.
– Det är en sorts kombination av litenhet, delaktighet och att allt på något vis känns lite bättre. Politik, krig, orättvisor och annat elände skaver inte lika mycket i själen. Man inser att vi människor har vår tid på den här planeten till låns och att man då lika gärna kan försöka njuta av den. Samtidigt väcks en stor förundran hos mig. Jag blir totalgolvad av det jag ser. Adrenalinstinn brukar jag dansa, hoppa och tjoa, tillstår han med ett skratt.
Stockholmsfödda Carls förundran för naturen väcktes hos morföräldrarna i Hälsingland. Tillsammans med sin morfar satt Carl på förstukvisten och väntade på att åskan skulle rulla in över bygden.
– Fortfarande tycker jag att extremväder är fascinerande, om än också skrämmande ur klimatsynpunkt. Jag gillar när det är riktigt rövarväder… Storm, höga vågor och blixtar och dunder.
Tacksamt att fota
Som 16-åring började han vindsurfa. För att kunna hålla pejl på vindarna intresserade han sig för meteorologi. Norrskenspassionen lät dock vänta på sig tills Carl runt 30-årsstrecket flyttade upp till vintermörka Umeå tillsammans med sin blivande fru. Det nyvunna intresset visade sig samspela väl med hans begåvning för bildmediet som är något av ett genetiskt arv.
– Min pappa var under många decennier frilansfotograf inom film och stillbildsfoto. Jag minns hur jag som tioåring testade hans kamera, men det var först när jag 2007 flyttade till Visby som jag köpte en ”skrytkamera” och började fota för att visa hur fint jag hade det på Gotland. Anledningen till att det är så tacksamt att fotografera just norrsken är att kameran har en överlägsen förmåga att uppfånga färger i mörkret. Första gången jag tittade på bilder som jag tagit av norrsken blev jag fascinerad över hur mycket intensivare den gröna och röda färgen var på mina bilder jämfört med hur jag hade uppfattat dem med blotta ögat.
Sjuksköterska på dagen
Under dagtid är täckbyxorna och de dubbla lagren jackor utbytta mot vita sjukvårdskläder. Sedan närmare 20 år tillbaka arbetar Carl med sexualupplysning för ungdomar. Numera tjänstgör han som sjuksköterska på Gotlands enda ungdomsmottagning.
– Att stå och prata om njutning, sexuella bekymmer, regler och samtycke är ett väldigt meningsfullt och inspirerande jobb. Jag hoppas att det kan leda till färre våldtäkter och mindre machokultur och psykisk ohälsa hos framför allt killarna. Själv minns jag min egen sexualundervisning i början av 1990-talet som väldigt förknippad med skuld och skam.
För att mäkta med norrskenssidospåret har Carl gått ner i arbetstid till 80 procent.
– I framtiden skulle jag vilja jobba ännu mindre så att jag på tiden som blir över kan ta Norrsken Sverige till nästa nivå. Den här hobbyn är en del av mitt liv. Det gör mig oerhört lycklig att kunna hjälpa tusentals människor att få se ett praktfullt norrsken.