Alla borde lära sig hjärt-lungräddning!
Plötsligt hjärtstopp är inte detsamma som hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt drabbas en del av hjärtmuskeln av akut syrebrist, vilket kan leda till smärta och nedsatt pumpförmåga. Vid plötsligt hjärtstopp övergår hjärtats normala rytm i så kallat kammarflimmer och pumpförmågan upphör direkt att fungera.
– Det bör finnas en hjärtstartare, alltså en defibrillator, på alla platser där det samlas människor, som på arbetsplatser, myndigheter och varuhus, säger Ulf Lindeberg, ambulansman och utbildningsansvarig vid räddningstjänsten i Jönköping.
– Men det är också oerhört viktigt att alla som har möjlighet får utbildning i hjärt-lungräddning. För utan den insatsen kan en hjärtstartare vara verkningslös vid akut hjärtstopp. Det är viktigt att man först pumpar in blod i hjärtat manuellt innan defibrillatorn sätts igång.
Plötsligt hjärtstopp är en mycket vanlig dödsorsak. Man beräknar att över 12 000 svenskar drabbas varje år. Redan efter 10-20 sekunder utan blod i hjärtat blir en människa medvetslös. Men om hjärtat startas inom tre minuter kan sju av tio räddas till livet.
– Därför är det oerhört viktigt med omedelbar hjärt-lungräddning, som i sig inte är svårt att lära sig under en kort specialkurs, säger Ulf Lindeberg. Finns det dessutom en hjärtstartare i närheten kan den onekligen rädda människoliv.
Hjärtstartare blir mer och mer vanliga ute i samhället och enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att ha beredskap för första hjälpen. Då ingår naturligtvis både utbildning i hjärt-lungräddning och hjärt-startare.
– En sådan är lätt att använda, eftersom den är försedd med ett piktogram som vägleder och hjälper och dessutom ger talade instruktioner och uppmaningar.
– Så lär dig hjärt-lungräddning, avslutar Ulf Lindeberg. Det borde vara en kunskap hos alla!
Tack för att ni räddade mitt liv! Marcus Nilsson, Jörgen Claesson och Johan Rydström gav Göran Brengesjö hjärt-lungräddning när han drabbades av hjärtstopp.
I korridoren innanför entrén till förpackningsföretaget Mipac i Mullsjö hördes en duns, sedan ett kraschande ljud. Göran Brengesjö, företagets ekonomichef, hade ramlat och tappat chokladkoppen han höll i ena handen.
Sekunderna efter insåg framrusande arbetskamrater att Göran faktiskt inte hade snubblat. Han var helt medvetslös, trots öppna ögon. Det måste röra sig om ett hjärtstopp!
Ett intensivt räddningsarbete vidtog. Två man turades hela tiden om att ge hjärt-lungräddning. En tredje arbetskompis, som just den här dagen mirakulöst nog hade jour vid räddningstjänsten, infann sig snabbt med hjärtstartare och syrgas.
Andra ur personalen sprang ut för att guida ambulansen till rätt ställe. I stort sett alla engagerade sig i dramatiken.
Det räddade Görans liv.
Hade övat
Den här dagen befinner vi oss på Mipac för att träffa både Göran och hans livräddare. Det är ett halvår sedan den dramatiska händelsen.
– Om du visste vad jag är tacksam, säger en leende Göran. Det jag hade drabbats av var kammarflimmer, något som läkarna säger är ett under om man överlever. Men jag befann mig på rätt ställe vid rätt tillfälle och omgiven av precis rätt människor!
Med oss finns Marcus Nilsson och Johan Rydström, de båda som hela tiden turades om att ge hjärt-lungräddning, samt Jörgen Claesson, som hade räddningsjour och kom med den första insatsbilen.
– Tänk sån tur att vi hade fått ordentlig utbildning och dessutom övat på just hjärt-lungräddning, säger Marcus.
– Vi behövde inte ens fundera på hur vi skulle bete oss, inflikar Johan.
– Ni gjorde en fantastisk insats, även sen jag hade kommit med hjärtstartaren, betonar Jörgen. Helt idealiskt fortsatte ni att bearbeta hjärtat manuellt, ända tills även ambulansen var på plats.
Göran själv minns nära nog ingenting, inte ens från morgonen före hjärtstilleståndet.
– Jag kommer ihåg att jag var ute med hundarna hemma innan jag gick till jobbet, men det är allt, säger han.
– Du uppträdde precis som vanligt här hela förmiddagen, det var full speed, försäkrar kamraterna. Vi anade inget förrän du bara föll ihop med den utspillda chokladkoppen.
Görans fru Kristina befann sig just då i Göteborg.
– Ja, minns Kristina, även jag befann mig på rätt plats vid rätt tillfälle. Jag går en utbildning i kognitiv beteendeterapi i Göteborg och satt på lektion, men hade glömt att stänga av mobilen. Det ringde och en kollega berättade att Göran troligtvis fått hjärtstopp. Jag blev chockad och började gråta, men fick otroligt stöd av alla experter som fanns på plats som föreläsare.
– Jag fick en lapp med tågtider till Jönköping och väl där tog jag taxi till Länssjukhuset Ryhov, dit Göran hade förts med ambulans.
Under tågresan hann Kristina larma familjens närmaste. Hon hann också få beskedet från sjukhuset att personalen hade pratat med Göran och att han efter omständigheterna mådde bra, om än lite medtagen.
– Men bara efter några timmar fick han ett nytt hjärtstopp, ryser Kristina. Det var hemskt att se hans kropp som ett tomt skal som det inte längre var någon hemma i. Tack och lov gav den otroligt proffsiga personalen exakt rätt hjälp för att rädda honom igen. Till och med jag, som var helt chockad, blev fint omhändertagen.
Efter någon vecka, då läkarna hade ställt rätt diagnos, opererades det in en liten dator, en så kallad ICD, i Görans bröstkorg.
– Den kollar ständigt takt och rytm på mitt hjärta och rättar till om det är något som verkar fel, säger han. En ovärderlig liten manick! Jag känner mig trygg!
Fantastiskt nog klarade sig Göran undan skador på hjärnan, vilket är en allvarlig riskfaktor när hjärtat slutar pumpa blod.
Okänd orsak
Han har aldrig någonsin tidigare haft hjärtproblem. – Nej och läkarna vet inte vad som utlöste problemet, säger han. Därför är det viktigt få fram så mycket fakta som möjligt. Nu utreder de om det till exempel finns någon i min släkt som har drabbats av kammarflimmer. Omkring 12 000 drabbas av hjärtstopp varje år. Av de som drabbas utanför sjukhus räknar man med att inte mer än 300 överlever. – Det var nära att jag lämnade det jordiska den här dagen, säger Göran allvarligt. Men tack vare en fantastisk insats av arbetskompisarna blev det inte så. – Tack för livräddningen!
Kristina, Görans hustru, är innerligt tacksam över att allt slutade så väl.
