Fanny Gellberg och Pierre Österholm: ”Konsten är vår pappa-dotter-grej”

Ända sedan Fanny kunde hålla en penna, har hon suttit bredvid pappa Pierre – konstnären – och gjort egna bilder när han arbetat på sina. Sida vid sida finns de även för varandra i vardagen. De vet allt om varandra och hörs av dagligen. För ungefär sex år sedan började de att skapa konstverk tillsammans.

– Det var en krog som vi brukade besöka som ville att vi skulle dekorera interiören. Och sen har vi fortsatt att arbeta tillsammans, berättar Pierre med sin stockholmska som bryter av mot Fannys skånska.

Söderkisen Pierre hamnade i Skåne för 35 år sedan då han gick gå på en konstskola och blev sedan kvar. Idag bor han med sin fru Ann Lewenhaupt och hunden Gino i en takvåning i Helsingborg. Pierres och Fannys konstverk lyser upp rummen. Här finns fantasifullt målade skyltdockor, vaser, dörrar – och en skyltdocka dekorerad med tusentals knappnålar. Konsten ramas in av takbjälkar som ger lägenheten en historisk känsla och en inspirerande miljö. Det är här Pierre och Fanny skapar tillsammans.

– Jag fick för mig att vi skulle måla på skyltdockor. Och när vi hade gjort en så fick vi mersmak och ville göra fler. Så vi sitter här och målar tillsammans och lyssnar på poddar, säger Fanny.

– Och på musik, flikar Pierre in.

Målar på skyltdockor

Det blir en del Bob Dylan och Van Morrison, men även hiphop och R’n’ b som finns på Fannys spellista. Oftast målar de på känsla, utan en speciell plan.

– Det är en naken docka, och så går vi loss. Vad som kommer hända, vet vi inte, säger Pierre.

De använder sig alltid av skyltdockor föreställandes kvinnokroppen, då de tycker att den är vackrast med sina former. Oftast börjar Fanny måla uppifrån och Pierre nerifrån, och så möts de på mitten.

– Jag tror att vi kompletterar varandra. Pappa har ett sinne för detaljer och jag vill att det ska gå fort och hända något. I det här fallet är det jag som har lärt mig av pappa och hans kunskaper. Jag har tagit till mig det och gjort något eget. Sedan vad du har lärt dig av mig, det vet jag inte, säger Fanny med ett skratt.

– Jo, men det är klart att jag har. Fanny har varit väldigt intresserad av mode och kosmetik sedan tidig ålder. Hon är så begåvad när det gäller färger. Jag har lite av det i och med att jag har gått konstskola, men inte på samma sätt som Fanny. Hon har det naturligt. Det ser man i dockorna också.

Haft flera konstutställningar

Duon har ställt ut på flera ställen. Bland annat Art Bellamonti, Krapperups konsthall, och även på Helsingborgs stadsteater. De har sålt flera dockor och många efterfrågar specialbeställda konstverk.

– Kan ni inte göra en docka med havsmotiv eller rock’n’roll-tema, kanske någon säger. Men vi vill inte göra det, utan måla vad vi vill, säger Fanny.

Pierre och Fanny gör mycket tillsammans, så nog finns det väl konflikter ibland? Men de nekar bestämt. De tänker väldigt lika så de förstår varandra. Pierre har heller aldrig blivit arg om Fanny eller hennes bror har gjort något dumt.

– Det har gjort att man har vågat berätta allt, konstaterar Fanny. Du har alltid förstått.

– Ja, eller så försöker jag att förstå, fyller Pierre i.

Fannys föräldrar separerade när hon var cirka två, tre år gammal. Föräldrarna har aldrig bråkat med varandra och både hon och hennes bror Leon har en bra relation med båda.

Att ha erfarenhet av två närvarande föräldrar är däremot något som Pierre inte delar.

– När jag var sju bast så stack min farsa och sedan dess har jag inte sett honom.

Pierre hörde sedan att pappan hade en ny familj i en annan del av Stockholm. Han förstår inte hur en förälder kan göra något sådant.

– Jag kommer aldrig att begripa hur man sätter barn till världen och sen uteblir. Men i alla fall, så var det. Fanny och Leon är livsviktiga för mig.

Ser pappa som en bästa vän

Fanny påpekar att om man är lyckligt lottad och har föräldrar i sitt liv, så ska man vårda förhållandet med dem.

– Jag och pappa går ut mycket tillsammans. Och jag har aldrig tänkt ”nu ska jag släpa med min pappa”, utan jag ser honom som en bästa vän. Jag tror att många sätter sina föräldrar i fack. ”Det är mamma och det är pappa och dem går man till och äter middag” och sen är det inte mer.

– Föräldrar säger att man har bara barnen till låns. Jag tänker att vi har även våra föräldrar till låns. Så köp en blomma till pappa en vanlig torsdag, och inte bara på Fars dag. Tiden bara rinner iväg, säger Fanny.

Pierre har arbetat som konstnär och art director under hela sitt vuxna liv. Han visar upp några av böckerna som han har formgivit. Det är verk om – och av – Ola Billgren, Tore Wretman, och inredningsarkitekten Lena Larsson som var anhängare av slit-och-släng-idealet.

– Lena var även min lärare på Konstfack, säger Pierre.

Skapandet viktigt för välmåendet

Förutom Konstfack har han även gått på Nyckelviksskolan på Lidingö och Östra Grevie utanför Trelleborg.

– Man måste ha ”vassa” armbågar om man vill ta sig fram i konstvärlden. Men folk där säger att vi kan gå hur långt som helst. De har aldrig sett att far och dotter skapar den typen av konst tillsammans. Men det är inte det vi är ute efter, säger Pierre.

Fanny lade upp ett inlägg i sociala medier om deras konst och då blev de kontaktade av ett välrenommerat galleri i Stockholm. Planer finns för en kommande utställning. De tycker att det ska bli spännande att se hur den kommer att tas emot, men för duon är annat viktigare.

– Vi har mycket i våra hjärnor och konsten stillar det på något sätt. Pappa tänker på miljöproblemen. Jag tänker på vad det ska bli av en i livet och på existentiella frågor. Och när vi skapar är vi helt uppslukade av det. För oss är konsten något vi gör för att det är roligt. Det är vår pappa-dotter-grej, säger Fanny.